Min onsdag var extra bloggvänlig och därför fick såklart kameran hänga med.
1 2 3 nu börjar den:
Det spöregnade och jag såg ut såhär. Invigde min nya keps. Snor alltid alla andras kepsar på fest så tänkte att det var dags för mig att äga en själv.
Den är från Ellesse.
Magnus var hemma med jättehög feber :'( Jag lagade extra lyxig frukost till honom: svampomelett med basilika och salladslök. Och massa chili så man blir frisk.
Jag jobbade i mitt kök.
Klockan elva plingade det på dörren med ett bud! Det var från ICA med deras rosa produkter i och med att oktober är rosa bandet-månad. Blir alltid så glad över matbud.
Sedan promenerade jag in mot stan.
Till Wiener Caféet där Hannah & Amanda hade presslunch för sin nya bok.
Det var bordsplacering med bokpresent.
Jag satt så fint mellan Hannah och Malin Eklund, mittemot Amanda och snett emot Moa Gammel. Mycket trevlig onsdagslunch med trerätters och rosévin.
(Denna bild har Matilda Hedblom tagit)
När lunchen var klar genade jag genom Humlegården till mitt förlag.
Sedan satt jag där en timme och signerade böcker som skulle skickas ut till människor som jag vill ge min bok till!
Sedan hem igen. Skrev på min föreläsning tills det blev kväll.
Då åkte jag in till stan igen för att äta middag med min mamma. Vi åt på Bird på Regeringsgatan som serverar vad de heter. Vi åt kycklingtacos bland annat.
Och några asgoda japanska kycklingbollar på spett.
Efter middagen gick vi på bio och såg Den allvarsamma leken. Den var väldigt fin tycker jag. Kanske något som fattades som jag inte exakt kan sätta fingret på, men allt som allt väldigt romantisk och väldigt snygg.
Sedan åkte jag hem och somnade prick på en sekund.
Translation. My Wednesday: working from home and then lunch at Wiener Caféet. In the afternoon I signed some books at my publishing house that I’m gonna send out to cool people, then home again for some more work. In the evening I had dinner with my mom and saw a movie.
Jag tycker också att filmen saknade något. Sedan, när jag funderat en stund, så landade jag i att det var Stockholm som fattades. Hjalmar Söderberg var ju en fantastisk Stockholmsskildrare och det syns inte alls i filmen. Inga vyer över staden eller mysiga bilder på Karlavägen eller Kungsträdgården. Det är ju känt att filmen är inspelad i Budapest, men de hade kunnat komplettera med bilder. En tanke bara.
Huvudbonad på resturang? Vid matbord över huvud taget – hoppas att någon påpekade detta lite snällt så att du blev påmind om hur fel det är.
Rosa bandet är fint men har hört att de högst upp i näringskedjan i le america även står som rika ägare till ett företag som producerar cancerframkallande ämnen. Win win för dem, därför köper jag aldrig något rosa utan skänker pengarna dit jag vet att de gör nytta.
Varför är det fel med keps vid matbordet?
För att det tyder på nonchalant beteende. Man har inte huvudbonad på sig på en restaurang och man har inte huvudbonad på sig i skolan heller.
Vem säger att det tyder på nonchalant beteende? Förstår ärligt inte. Det är väl som vilket klädesplagg som helst.
Tycker också att Den allvarsamma leken var fin och alla skådespelare så klockrena (vilket tyvärr inte alltid är fallet med svensk film). Däremot tyckte jag att den var lite platt. Och jag förstod mig aldrig riktigt på passionen dem emellan. Den kändes liksom inte i magen? Och filmen berörde aldrig på djupet. Synd.
Så snygg i den kepsen!
That omelet looks really good! I must learn to add some spice on mine next time 🙂
Hope Magnus is feeling better now.
Have a great weekend!
-Christine
http://www.christinelovestotravel.com
Trevlig dag med andra ord! 🙂
Hm vad säger du egentligen om att ha keps/huvudbonad på sig under en lunch/middag? Har alltid blivit uppfostrad i att det är ohyfsat…
Jag älskar ert kök. Det ser helt magiskt ut! + hur bra som helst att få en frukost serverad när en är sjuk!
Hej. Har du någonsin tänkt på att du borde ge bort dina tex matbud och göra en grej av det? För du är ju ändå höginkomsttagare och kommer även från en sådan bakgrund. Känns orättvisst att du av alla ska få gratis mat, som faktiskt har råd att betala menar jag.
Visst, jag kan absolut tycka att det är en fin grej att göra då och då! Gynna någon som inte har det lika bra liksom. Men jag gillar inte riktigt denna kommentar ändå. Som om höginkomsttagare inte skulle få njuta av gåvor och presenter pga att någon behöver gåvan bättre? Alltså ja, det kommer alltid finnas någon som behöver en matkasse bättre än en själv – oavsett om en är hög- eller låginkomsttagare i Sverige idag. Helt riktigt.
Men jag tycker ändå att en kan ha i åtanke att en blogg är hundra procent gratis underhållning för oss som läsare. Om Sandra väljer att skriva om en matkasse, laga en middag eller göra något annat kul och visa det för oss så är det hundra procent gratis för oss. Det jag vill komma fram till är lite att vi inte går tomhänta ur detta ändå, trots att det inte är vi som fått matkassen. Vi får ta del av så mycket i Sandras liv helt gratis, ibland på grund av just denna typ av gåvor och samarbeten.
så onödig kommentar. vi vet verkligen inte hur mycket och på vilket sätt som Sandra ger bort till välgörenhet. Kanske ingenting alls eller kanske jättemycket. men en sådan kommentar är bara för att hon ska få dåligt samvete? vad vinner vi på det? jag tror det är ganska bökigt att ge bort mat i sig. kollar på innehållet av det budet och vet inte om det är bra man att ge bort. konstiga ingredienser. mycket smidigare är ju att stötta organisationer som gör det på mycket organiserat och bra sätt. tycker inte du det? och hon kommer att fortsätta få massa bud. det är bara att släppa det. men det beror ju knappast på henne. det är ju företag som vill ha reklam.
a ja. sluta bara försöka lägga alla livets orättvisor på en individ. kommer aldrig vinna på det.
du måste vända på det och tänka att det här är en stor kanal och plattform och ICA fick nyss ett gratis annonsutrymme av mig att promota sin rosa bandet-linje i min blogg. Jag tyckte att just den fina idén kunde lyftas så att fler pengar går till forskning. Jag lever på denna blogg och på annonsintäkter och självklart vill varumärken synas här vilken innebär att jag får grejer. Visst är det knasigt att folk som har får, men det är krasst ren reklam egentligen. Vad jag sedan skänker till välgörenhet eller inte har du ju faktiskt absolut ingen aning om, men om du är orolig – jag skänker en hel del. Såklart. Och nej, jag har ingen lust alls att ”göra en grej av det”, jag samarbetar med välgörenhetsorganisationer på bloggen ibland och det tycker jag funkar bättre än att fota att jag går och skänker grejer, får krypningar direkt a la sorten ”kolla goda människa jag är”, men det där är ju olika för folk! Det får man respektera såklart. kram!
nej jag vet ingenting om vad du ger till välgörenhet, påstod aldrig heller det. Och jag menade inte att du ”skulle göra en grej av det” som i att göra en blogggrej av det, bara att du alltid skulle göra det, kanske till samma organisation eller samma person. Jag (och jag tror att många har samma mönster i sitt givande till den slags endamål) ger tex alltid ett matpaket och pengar till samma person. Poängen är att det är sämst att rika människor får gratis grejer när det finns folk som faktiskt inte har råd med dem. Men så är det ju med mycket, inträde på klubbar, drinkar där, middagar och prylar. det spelar ingen roll om det är reklam eller inte för företaget, resultatet är ju det samma. Och det där med att pengar går till foskning, det är snanare ett reklamjippo från icas sida, mängden pengar som går därigenom är nog rätt liten jämfört med galor och vanliga donationer, finns ju tillochmed ett ord för just denna slags reklam: pink-wash.
Är helt fascinerad av hur svårt folk har att skilja på en bloggares jobb och privatliv. Oavsett hur mycket eller lite Sandra ger till välgörenhet så är det hennes privata ensak (personligen tycker jag det räcker att hon betalar mer i skatt än de flesta). Men bloggen är hennes jobb där hon måste samarbeta med varumärken för att tjäna pengar. Tycker just kommentarer om att andra borde göra mer för välgörenhet är så osköna, gör något själv istället och berätta om det för andra för att inspirera istället för att säga åt andra att de borde göra si eller så när du inte ens känner personen.
Jag såg också Den allvarsamma leken med min mamma! Och håller med dig om att det var något som fattades. Man kanske tycker så för att boken är så himla himla bra.
Vad fint ni ser ut att ha hemma hos er! Älskar inredning ❤️