bloody marys rosévin och mojitos

I lördags kravlade vi oss ur vår bakislägenhet och åkte till Tribecca för att äta brunch.


michelle är kär i den här mannen så jag hånglade lite med honom åt henne.


tre meter kvar till brunch stället!


vi åt brunch med de här två männen.


michelle drack rosé. jag drack bloody mary. finfint.


sen gick vi och shoppade. vi stannade upp för att ha gruppmöte om vart vi skulle ta vägen.
Soho röstades fram.


den här stod bara på gatan. helt sjukt.


på Uniqlo dansade jag och Michelle till japansk elektro medan pojkarna provade kläder.


på Apple store tog vi såklart ett foto. Vid datorn bredvid oss stod Facehunter.
Vi pratade lite:
– Du, Apple store har spärrat myspace så det är ingen idé att du försöker logga in.
– Okej tack. Men. Du är ju Facehunter.
– Ja, och du är svensk.
– Ja. Hejdå!
– Hejdå.


efter ett tag tröttnade vi på att springa runt i affärer.
vi gick till en bar och michelle lovade att de hade ”världens bästa mojitos”


…så vi tänkte att vi lika gärna kunde köpa en kanna av dem.


yumyum!

sen åkte vi hem, drack margaritas och åkte till misshapes. men det får ni se imorrn. tata.

oh my

sjukt roligt igår. sjukt bakis idag.

Souvenir från kvällen:

jag och fredrik

sen gick vi till Trash och träffade upp:

eddie.


maura och jimmie.


milan.

nu: brunch. jag behöver en miljard kalorier om jag ska orka misshapes inatt.

shortdress hej

Min Pimpinette shortsdress är insydd men känns fortfarande för stor!!

I benen och runt magen, midjan känns det helt klart för stort.

Jag vet inte jag. Kan jag gå ut och bli full i den här?


(och ja, spegeln smalnar av mina redan tändsticksaktiga ben)

hmm.

om tre veckor ungefär

Inatt vaknade jag helt kallsvettig klockan 04.00 av att jag drömde att jag var i Sverige.

Jag drömde att jag vaknade i min egen säng och utanför var det kallt och ingenting var som New York.

Det var som Stockholm, förfest med rödvin, ett par öl på ett trångt Riche och sen en runda runt på Berns nedervåning. Sen hem, kanske Spy Bar innan dess för att de som vill ska få sitt kvartitre-ragg.

Inga fler öl i plastglas, svettiga danser och hångel i mörka korridorer, förfester på hustaken och äta på restaurang mitt i natten. Inga fler trånga hemmafester, pojkar med alldeles för långa luggar och nattliga bilfärder med Justice på högsta volym. Inget mer sånt.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Jag vill inte lämna det här landet.

(förövrigt är jag lite förälskad i Cate Blanchett som Bob Dylan.)

incredibly close

Igår natt hamnade jag på sista sidan i Jonathan Safran Foer's bok Extremely Loud and Incredibly Close .
Jag vet inte, jag tänker inte skriva någon recension. Jag kan bara säga att läs den här boken.
Läs den för att den är så väldigt väldigt fin.

Jag och sista sidan:

Och

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!