Sandra Beijer

Söta Nina med sin välskrivna blogg citerade en låttext av peggy lejonhjärta som jag tyckte var så oerhört magiskt fin.
Så jag tänkte att ni ska få läsa också.

Stopp, vänta det är kallt ute
Staden har frusit inatt
Här du kan låna mina vantar
Jag får ta nåt annat, vad som helst
Och kanske har du lust att stanna kvar en liten stund
Och ett litet tag
Vi kan låtasas att vi två är ensammast i hela världen

och här lyssnar man

ikväll ska jag på kalas. jag tänkte ta med mig en grön prinsessatårta som det står ”niotillfem” med rosa text på.
Den specialbeställde Julia till mig på ett bageri och vi har fotograferat den idag och det ska bli själva bannern här uppe på bloggen. visst låter det fint?

(fotot är från den här damens flickr)

Ni är så fina så att jag dör. Jag har läst alla kommentarer hittills. Jag log hela tiden. Ni är smått underbara.
Skriv mer om kärlek. säger ni.

Kärlek.

Jag skrev mycket om kärlek i tonåren. Långa noveller. Sånt.
I varje flicka finns en författardröm har jag hört. I mitt hjärta också.
Så som det kan vara.

Här är en novell jag skrev när jag var 19. Ni kan få den som helgläsning.

Varsågod:
Det här är en kärlekshistoria.

säg vad ni tycker vetja. den är rätt klyschig. men ändå.
puss.

Hej.
Jag tycker ni är så himla fina. Ni skriver alltid så söta saker. Försvarar mig om någon skriver något dumt. Ni berättar era drömmar, tipsar mig om klänningar och musik. Ibland frågar ni mig om era kärleksproblem, ibland har ni sett mig på stan men inte vågat hälsa.
Oh jag gillar er!
Kan man säga så? Fastän jag aldrig har träffat er?
Jag vet inte, men det känns som om ni är lite mer speciella. För ni verkar lyssna på så bra musik, drömmer om pojkar med fräknar på nacken och säger till mig när ni inte håller med om någonting.
Fint!
Kan ni inte berätta om er själva?
Vilka är ni?

Här är mina frågor:
1. Hur gammal är du och vart bor du?
2. Vad är det finaste du vet?
3. Vad är din största dröm?
5. Varför läser just du min blogg?
6. Vad vill du att jag ska skriva om här på bloggen?

Har ni något mer att skriva om er, shoot.

Min mamma överraskade mig med de här chloé skorna från rean på stan.
Men så helt fantastiskt.
Och sjukt. Och så himla fint.

Man kan lämna fina avtryck i snön också (måste sula först bara..):

Inte illa.

I och med att jag också köpte min fina nya röda väska för inte mer än några dagar sen har jag nu konsumtionsångest. Även om skorna var en present.
Tänker inte shoppa något mer förrän de här acnejeansen dyker upp i affären i slutet av februari.
Mitt första par byxor på många år kommer det att bli. Flott.

”Håkan Hellström är det viktigaste som någonsin har hänt mig. Ja förutom William. SKOLKA!”

Carl Fredrik tipsade mig om den finaste dokumentären jag sett i hela mitt liv.
”Alla hittar kärlek utom jag” heter den och handlar om tre tjejer i 14årsåldern i Göteborg.
De skolkar, sover bort lördagarna, hånglar i 90sängar och dricker cider. Sånt man gör när man går i högstadiet och är arg på livet.
Och jag älskar de små sakerna. Som att den svartsminkade popflickan har Sveriges nationalsång som mobilsignal. Eller att en tjej är kär i två killar och har därför ”paxat” dem. Eller sugmärken på halsen och att ”hänga” på torget.
Svt har lagt upp hela dokumentären på sin hemsida.
Se den se den se den se den här:

Alla hittar kärlek utom jag.

Jag är så glad att jag aldrig aldrig mer kommer att vara 13.
Att stå på fritidsgården i för tajta vita jeans och platåskor och snegla på pojkar i baggyjeans och för mycket gele i håret.
Skitsnacket, osäkerheten, folköl och den första cigaretten.
Och dagböcker med förvirrande tankar om att känna sig ensammast i hela världen och vara så jävla kär att man tror att man ska dö.
Och att ligga i sin säng och undra hur kyssar smakar.

jag, pernilla och nathalie 1997.
Nyss fyllda tretton. Märk streck-ögonbrynen.