rosa och blått

Jag känner att min helg gick i ett slags tema.

Lördag:

body – american apparel
kjol – h&m
skor – zara
cerisa strumpbyxor – indiska

Vinden hade glömt sina glasögon hemma hos mig.
Så på lördag dag när jag var ute och shoppade var jag en glasögonorm.

Spännande va?

Söndag:

kofta – topshop
linne – monki
kjol – samma från h&m
knallblå strumpbyxor – indiska
skor – chloé
scarf- present från stefan

Det hände två fina saker idag:
Först ringde en flicka som läser min blogg på min mobil och grattade mig på namnsdagen. Så himla gulligt.
Sen när jag gick på gatan kom en gammal man fram till mig. Han sa:
– Tick tack tick tack låter det när du går på gatan. Vet du hur jag vet det? Jag var en urmakare en gång i tiden.
Fint!

oh my

Lolita skrev om de här skorna (tror det är prada?) i sin blogg:


(bild snodd från lolitas blogg)

Ärligt talat.
Det finns ju ingenting att göra. Jag måste ha de här eller hur?
Det känns som om jag sårar skorna om de inte får bo hos mig.

Är de inte det finaste ni har sett? Finare än typ alla hundvalpar, kattungar och rådjurskid i hela världen!!

emma finns bara i fantasin men hon är fin

Jag är väldigt pepp idag.
Det är lördag och natten väntar utanför dörren.
Jag lyssnar på northern soul varvat med kalles klätterträd.
den är ju så gullig så jag tänkte att ni skulle få den!

Ladda ner här:
Kalles Klätterträd.

I oktober kunde jag inte hela texten, men jag sjunger ju ganska tjusigt ändå 🙂

förövrigt tycker jag att jag har så porrig blick här. kan man verkligen vara kåt på reklam?

were not those kids sitting on the couch


foto: said.

Det här är ju då mitt bästa inlägg på den här niotillfembloggen.
När ni fick berätta vilka ni var och så.
Jag älskar att det verkar finnas så många människor i det här landet som gillar sånt jag tycker om. Som drömmer om att bo i en liten smutsig etta i Paris och bara ligga och hångla hela dagarna med en pojke med rufsigt hår och tjusiga käkben.
Flera gånger efteråt har jag fått förfrågan att posta de svaren jag tyckte var allra finast.
Så jag tänkte göra det nu.
Det var himla svårt, men de här meningarna är extra speciella.
Klara färdiga gå:


Det finaste jag vet är nog gamla människor (mest gubbar) som gjort sig iordning sådär alldeles speciellt! vattenkammat hår och hängselbyxor .. ibland ser man dom och jag smälter. jag blir gråtfärdig!


Att bli kysst av någon som håller hela mitt ansikte i sina händer.


Utanför en konsert såg jag en gång en kille som stod lutad mot ett räcke och rökte, vi fick ögonkontakt, och det fanns inget annat. Inget. Sedan strömmade det ut folk och han försvann i myllret. Det var olyckligt det där, jag var sjutton år och hade sett det finaste i världen.


Jag tror att det finaste jag vet är min flickvän när hon ligger i sängen, alldeles nyvaken eller just när hon håller på att somna.


Det finaste jag vet är min pojkvän. När han är naken!


Benjamin
Benjamin Jag vet inte hur intresserad du är av mig, men här kommer det.
1. 18, clumsy and shy.
Växjö.
2. En sak som är fin är att få sms mitt i natten. Till exempel ”God natt, :*”
Annars tycker jag att små, vilsna flickor som gråter för att de har druckit lite för mycket kan vara hemskt gulligt. Eller folk som steppar.
3. Jag vet inte om jag har några stora drömmar. Men att åka till paris igen skulle göra mig glad.
5. Du är så fin.
Jag tror inte att någon läser här för att man kan identifiera sig med dig. Snarare tvärtom. Människor älskar att se upp till någon. Jag ser upp till dig.
6. Det bästa är när du skriver om människor du har träffat, visar lite bilder på platser du har besökt. Det gillar jag.


oj nu fick jag en liten cyber-crush på benjamin tror jag…


gå upp till benjamin 18 år, kanske det finaste JAG vet just nu!! ååh, man vill ju bara krama honom.


kan inte berätta om mig själv. jag har för mycket.


Jag tycker om att baka. Jag skulle vilja baka kakor åt dig. Min favoritläsk är Fanta Citron och jag blir lycklig av fantastisk pop och soul. Jag använder nästan bara kjolar och jag tycker om skor och väskor. Mitt hår är bångstyrigt och jag samlar på hårklämmor. Jag älskar böcker. Min röst är ganska mörk. Jag älskar femtiotalsmöbler och heistfilmer. Jag är kär i Cate Blanchett.


Det finaste jag vet är när en vacker pojke har problem med sitt blixlås.


det finaste jag vet är stjärnorna, orangutanger och havet.


när jag blivit lite äldre och klokare skulle jag flytta till afrika för ett tag och rädda t.ex. koalabjörnar.


Att Kristoffer ska inse hur mycket bättre jag hade varit som hans flickvän än hans vän. Att jag aldrig mer ska behöva se den där blonda, söta tjejen som Kristoffer träffar ta bussen därifrån han bor.
När du skrev om killen du var kär i som spelade fotboll på skolgården blev jag helt kall. Och så tänkte jag; kanske någon dag kommer inte hela min värld stanna så fort Kristoffer är nära mig. Kanske kommer jag kunna stå stadigt fastän han pratar med mig. Kanske en dag kommer inte tanken på honom få fysiskt ont i hjärtat. Du lärde mig något där, du gjorde min vardag lite lättare. Sen dess måste jag kolla in här varje dag. Och du får skriva vad du vill, bara du skriver ofta. Och fortsätter skriva ärligt, annars blir jag så ledsen.


Min bror är den perfekta killen, han är endast elva, men spelar gitarr, ukulele, keyboard, klarar mina korsförhör om vilka band Håkan H var med i innan solokarriären, han spelar fotboll och kramar mig mest helatiden.


Jag har lärat mig många nya och viktiga ord på svenska från din blogg, som man lärar sig inte i skolan. Till exempel läppglans.


Det finaste jag vet är mitt minne av en emmabodafestival. Där jag stod på konserter tillsammans med min bästa vän samt en underbar skånepojk som tagit min oskuld.

och åh:

En pojke på stan gick förbi min vän och sa ”regnbåge” rakt ut sådär bara. Min vän är en färgglad prick. Och jag är alltså kompis med en regnbåge. Det är så himla fint tycker jag.

puss

Alla söta fina rädda modiga tonårsflickor som sitter i sina rum och känner sig alltför ensamma.
Ni är så himla många och era kommentarer i det förra inlägget får mitt hjärta att brista.
Och jag började gråta.
För jag vill inte att någon ska känna så.
Men livet är så. Dumt ibland.
Någon citerade Karin Boye.
Och det var så underbart och klockrent.
Så det får bli ett eget inlägg.

Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

Ta hand om er. Jag står på er sida. Jag är på er sida.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!