foto: hello bum.

Den här dikten skickade en flicka som heter Matilda till mig igår.
Så oändligt fin så vi måste läsa den ihop.
Den handlar om vinden. eller Vinden.

Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat där vid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnets månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej alls
i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnets månad.

Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans,
Det kommer en vind och går:
och hela din värdsbild rasar
för en fläkt från syrenernas vår
och gullregnets klasar.

– Hjalmar Gullberg