Fick en skål full av trattkantareller av Ludvigs pappa. De väntar på sitt öde på köksbordet. Så fort min förkylning är borta så jag kan känna smaker igen ska de få bli soppa, i en risotto, i spaghetti eller bara stekta med smör och persilja på rostad bröd. Så lyckliga vi ska bli ihop.

Andra fina saker är att bo ihop med sin pojkvän på 25 kvadratmeter och han bygger skjortgardiner framför ytterdörren.
.

Ludvig’s dad gave us a bowl of chanterelles. In case you didn’t know, chanterelles are the best thing ever. Can’t wait to make a risotto, a soup or just fry them on toast, omnomnom. Another thing that is quite lovely but hasn’t got anything to do with the first thing is that now when Ludvig and I are living together in my very small apartment he hangs his shirts in front of the outerdoor, because there is no other room, making it look like curtains.