pizzagubbar, gympasalar och att slippa.


source.

Glad lördag! tänkte att vi firar med fler av historierna ni berättade för två månader sedan om det bästa som hände er just då. Det är ju så fint.


Jag och min fästman städade hela vår lägenhet tills vi var helt slut. Som belöning till oss själva beställde vi pizza att levereras till lägenheten, och i rutan med “övrigt” bad vi pizzabudet att rita något uppmuntrande till oss, “typ en katt”. Medan jag står i duschen ringer det på dörren, och snart hör jag världens gapskratt från hallen. När jag kommer ut så ligger där två pizzakartonger med världens vingligaste fulfina katter ritade på locken och så ett litet vykort med en kattunge i gräs. Då blev jag lite varm i hjärtat över att pizzagubbarna orkade vara lite kluriga en vanlig lördagkväll.


Jag tänker berätta om igår istället, måndag. För då hade alla nior på min skola en etthundra minuter lång lektion där vi skulle tränga ihop oss i gympasalen och öva dans inför vårbalen. Det var vals och foxtrot och trots att det var många som trampade på tårna och hade svettiga händer så var det också ganska många som faktiskt gillade det skulle jag tro. Som stod rakryggade och höll ett bestämt tag runt midjan när vi snurrade runt över golvet och som tackade för dansen efteråt med ett lite generat ansiktsuttryck. Det var fint att upptäcka att inte alla taniga tonårspojkar föredrar datorspel och sådant. Att det faktiskt finns åtminstone en bunt på min skola som blir varma i magen av att lyckas hålla takten till musik med en flicka vid sin sida.


vi stod utanför apoteket i regnet i en kvart och gav varandra tusentals sista pussar och delade på en ingefära strepsil. jag har alltid trott att folk hittar på sånt här fint för det låter som vilken tonårsfilm som helst men sen blev jag kär i honom och nu händer allting mig och jag älskar det.


Han, Erik, kramade mig vid skåpen och viskade att han saknat mig. Vi hade setts tio minuter tidigare.


Det finaste var när jag kom hem från affären och min pojkvän hade lagt sig i sängen med min hund nära sig. Dom sov tungt och luktade så gott. Jag kröp ner brevid och la mina armar om dom. Mina ögon tårades och vi bara låg där och andades alla tre. Det var så mycket kärlek att det kändes ända in i benen. Luften var tung av kärlek.


Jag var på väg in till Hötorget i Stockholm på kvällen och klev som vanligt på tunnelbanan vid Gullmarsplan. Mitt emot mig satt en kille och skissade i ett block. Jag är ganska nyfiken av mig och sneglade därför lite diskret (trodde jag i alla fall…) på hans block. Han ritade, suddade, ritade, vände blad, tittade på mig och ritade igen. Vid T-centralen gick han av, och just som han passerade mig rev han av ett blad ur sitt block, släppte den i mitt knä och skyndade ut ur tunnelbanan. I ett mindre chocktillstånd tog jag upp bladet och tittade. “Du har vackra ögon” stod det. jag dog. Jag satt där mitt i tunnelbanan och log med hela ansiktet. Tänkte att det här händer bara i filmer och böcker, inte i verkliga livet – och speciellt inte i mitt liv. Ja, det var nog det finaste som hänt mig. Någonsin.


This Saturday I went hiking with my best friends; we stood atop the waterfalls and built a sandcastle. Later, a handsome boy held out his hand to help me jump from one rock to another.


Jag lärde hon-som-är-som-min-mormor-men-ändå-inte-är-min-mormor att smsa. Jag vet inte riktigt om jag skall kalla henne min mormor eller inte, för hon är ju det men samtidigt inte. Men sedan sa min mamma att jag hjälpte min mormor, och då fick “mormor” tårar i ögonen och lite tjock röst. För hon är ju sådan, lättrörd. Min mormor.


han sa att han inte var kär i mig längre.
och det var så skönt att han sa det, för då slapp jag.

 


Fourth part of your favorite things that happened a couple of months ago.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!