I fredags hade jag lovat Alexandra att laga hennes favoriträtt, wallenbergare. Sagt och gjort och så vidare, så fick det bli. Här kommer receptet.
Det här behöver du för två personer. Lingonsylt, ärtor, fyra ägg, potatis (råkade bli lite väl mycket potatis men är ingen potatisexpert..), grädde, ströbröd och såklart kalvfärs.
Träffar man inte den man är kär i så ofta kan man även ha honom med i diskbänken och berätta allt man gör.
Börja med att koka potatisen och medan den kokar kan du trixa med bullarna. Man blandar färsen med fyra äggulor, salt, peppar, lite andra kryddor (jag hade persilja och vitlök det behöver kanske inte va så noggrant). Häll sedan i en deciliter grädde i omgångar medan du rör. Färsen ska liksom bli lite fluffig kan man nästan säga.
Gör två stora bullar och rulla sedan i ströbröd. Stek i stekpannan på låg värme tills de blir klara.
När potatisarna kokat i typ 20 minuter borde de vara ganska mjuka. Så skalet liksom nästan bara faller av när man rör vi dom. Lägg potatisarna i en skål och krossa med en gaffel, Häll i jättemycket grädde och jättemycket smör och jättemycket salt och peppar och lite vitlök (alltid gott med vitlök tänker jag).
Ärtorna får vi inte glömma! De kan man liksom bara värma i mikron med salt.
Klart! Servera med lingonsylt! Ät upp!
.
Translation.
Last Friday i made Alexandra her favorite food, wallenbergare. It’s a very traditional Swedish dish with ground veal, cream, and eggs coated in breadcrumbs served with lingonberry jam, mashed potatoes and peas.