Jag bygger spellistor som att det är en fråga om liv och död. Femtiotalet och sextiotalet är ju avklarat så idag är det dags för fyrtiotalet!
Det här är min sorgligaste musik. Tycker varenda sång känns som att man sitter uppklädd i sina finaste kläder och lagt hår på en stimmig bar någonstans alldeles själv. Röker cigaretter med munstycke och gråter ner i sin drink för att man är så jäkla olycklig och obegripligt ensam eller så, vad vet jag. Så känns den i alla fall om man har lust att vara teatralisk för en stund. Så varsågod, två timmar av hjärtskärande vacker gråtfest. Passar även bra att äta middag till, provade i förrgår.
.
A playlist of my favorite songs from the 40s (and a little bit of the 30s as well)
