Det är svårt att förklara hur den här veckan har varit. Så mycket som förstörts och försvunnits, över 40 dödsfalli New York och ett becksvart Manhattan. Jag såg folk som letade mat i containers, timslånga köer för att få tag i batterier och kalla kalla lägenheter. Jag har levt extremt tätt inpå fem stycken människor, vi har hittat på nya maträtter av gamla rester, inte lyssnat på musik på flera dagar (oerhört märklig känsla), varit utan täckning på mobilen i flera dagar så att vi inte visste vad som hände med något egentligen, och lärt känna varandra minst sagt. Mitt område där jag bor blev en spökstad, med fuffens människor som strök omkring och inga poliser så långt ögat nådde. Det är en så himla konstig känsla att gå längs ett kolsvart Broadway och lysa med ficklampor och skynda sig till den enda öppna vinbutiken i Soho för att de stänger när solen går ner. Och så sjukt att allt det här händer i New York, i en av världens största städer. Jag tog foton hela veckan, för att det måste man förstås när något sådant här händer. Vi börjar med söndag och måndag, dagarna då stormen kom.

Stormen var först sagd att komma klockan sju på kvällen på söndagen. Så vi gick och handlade lite mat och ingredienser till michelada, som är som bloody marys men med öl.

Hjalle skivar lime.

Sedan hängde vi i fönstret och väntade.

Sedan twittrade borgmästaren att stormen var uppskjuten till klockan tio så då tog vi en sista promenad på gatorna.

Efter det var det middagsdags!

Vi gjorde tacos, så himla gott. Sedan var vi uppe några timmar till men bestämde oss vid midnatt att sova istället.

Måndag! Ny dag. Alla var lediga från sina jobb och vi klädde på oss för att gå ut.

Vi skulle posta lite vykort vi skrivit, det måste man ju göra när det ska bli orkan.

Sedan gick vi tillbaka hem igen och kollade på Torka Aldrig Tårar Utan Handskar och åt oliver.

Och så blev det mörkt. Och alldeles tyst.

Vårt lilla orkankollektiv var redo.

De sa på nyheterna att elen och vattnet kanske skulle försvinna runt sjutiden så Joakim och Chiara började laga middag.

Vi läste skvallertidningar under tiden.

Klart!

Det blev risotto med butternut squash. Så himla gott.

Sedan hördes världens himla knak utanför fönstret så jag, Hjalle och Adrian bestämde oss för att gå ut och kolla efter.

Ett stort himla träd som ramlat på min gata.

När vi ändå var ute i stormen tänkte vi att vi lika gärna kunde hitta en öppen bar och dricka en whiskyshot. Trotsa ödet etc.

Skål!

Vid åtta gick elen. Så här såg det ut på gatorna. Helt knäppt. Det blåste så himla mycket och åkte runt polisbilar som ropade ut i megafoner ”Go Home Immediately”. Så det gjorde vi, och lyste med iphonsen för att hitta hem.

Väl hemma hade andra halvan av vårt gäng tänt värmeljus överallt så vi kunde se varandra.

Vid tvåtiden knackade mina grannar på dörren och frågade om de fick spela lite sånger eftersom jorden kanske skulle gå under imorgon. Det fick de såklart så himla gärna. Fram till klockan fyra hölls det konsert tills de tackade för sig och vi somnade igen för att vakna upp till en mycket märkligt tisdag.
.

My Sunday and Monday, the first two days with Sandy the Storm. Please read in Google Translator by clicking ”in english” below FAQ.