fototävlingen. de nominerade del 1.

Här kommer den första delen av de nominerade bidragen i tävlingen jag har i samarbete med Canon. Över 150 stycken fina fina historier. Blir ledsen över att så många är sorgliga. Så många som är ledsna just nu av olika anledningar. Världelösa himla 2012.


Sara.

jag bor i ett litet eko-kollektiv i ett kibbutz i norra israel, nära gränsen till libanon. vi är ett brokigt gäng som gör en massa fint och roligt ihop, bygger mongoliska yurt, odlar grönsaker, mjölkar getter, äter, leker, samtalar, utvecklas. på bilden ser man min närmsta vän och hennes son, jag var med när han föddes och inser hur väl det här uttrycket stämmer ’it takes a village to raise a child’
.


Frida.
I måndags flyttade jag hemifrån. Till en stor, nyrenoverad trea i en söderförort till Stockholm, tillsammans med min pojkvän och en gemensam vän. Vi hade inga möbler förutom en säng, en liten ful träfärgad byrå och ett CDställ. Och hundra kartonger. Vi hade inflyttningsfest i lördags, och alla mina finaste vänner dök upp. Jag träffade min bästa vän ifrån högstadiet som jag inte har träffat på nästan två år. Det kändes så fint att hon dök upp och vi kunde prata nästan precis som vanligt.
Men det bästa var när min pappa dök upp häromdagen, med en inflyttningspresent. Det var tre stora tekoppar från Indiska, precis det jag hade önskat mig i födelsedagspresent. Min alkoholiserade pappa, som ibland inte tar sig ut ur huset på en vecka och alltid ger bort pengar i vita Postenkuvert för att han inte känner mig, hade faktiskt åkt iväg till Indiska och köpt det jag önskat mig. Och faktiskt tagit sig hem till mig för att lämna över det. Det var fint. Och jag vet att man inte ska vara tacksam för att ens föräldrar bryr sig eftersom det ska vara en självklarhet, men jag är tacksam. Tacksam att han ansträngde sig för min skull. Och jag tänker fortsätta vara det.
Så igår satt jag på köksbänken och drack Baileys med biscottismak blandat med mjölk ur världens finaste tekoppar och lyssnade på Cissi Wallins radioprogram. Det kändes fint i hjärtat, även fast jag gjorde det ensam, utan min pojkvän som jobbade hela natten. Men hjärtat i fönstret sammanfattar hela hans hjärta – Det är till för att töjas. Han tar alltid till sig folk, han tror alltid bra om människor. Jag har aldrig träffat någon med ett större hjärta och nu ska jag få dela hela mitt liv med honom. Jag trodde aldrig det skulle hända.

.


June.
Stockholm i december. Det är mörkt och kallt nästan jämt och när han och jag inte ses chattar vi oss tumtrötta på våra telefoner. Det händer att vi somnar mitt i en konversation. Det är fint. Men också väldigt opraktiskt att inte höra telefonlarmet när det är dags att gå upp. Överhuvudtaget känns det väldigt trött just nu.
.


Alice.
Min pojkvän sedan två år gjorde slut med mig för några veckor sedan och jag vet inte riktigt vad jag gör längre. Så träffade jag honom på en fest i lördags och slogs av hur några citat ur boken Älskade Du passade så bra in på mig precis då. Bland annat det ovan: ”Jag försöker ta mig fram till dig, men det är ett hav av människor emellan oss och hur jag än styr så når jag aldrig riktigt fram.” Och dessutom ett som lyder ”du sätter dig bredvid mig i soffan och vi ser på varandra och det är tortyr då du bara är en decimeter ifrån mig och det är längre än halva jordklotet.” Det är så fint på något sätt när andras ord passar precis in på vad man själv känner.
.


Malin.
Han lämnade mig efter tio år och nu är allt upp och ner och jag bor i en kappsäck men mina vänner tar hand om mig och låter mig sova på sina golv fast det just brunnit i deras lägenhet och när jag fryser rotar de fram bubbelplast och virar runt mig. Och viskar att jag är fin.
.


Erica.
Jag har liftat runt i Kina i fyra månader och kom precis till Peking. Jag trodde endast att det skulle vara kallt och gifter i luften här men nu har jag träffat en helt gäng med människor som pluggar mandarin. Jag har flyttat in i deras universitetskorridor och ska bo här några dagar till. Vi har det så roligt och jag undrar när dessa studenter pluggar? Har kanske aldrig dansat så mycket i mitt liv, har ont i knäna och till frukost dricker vi kinesiskt röd”vin” som smakar som saft med alkohol. Har redan döpt albumet med bilderna härifrån för ”fina familjen i Peking”.
Bilden på mig är tagen igår. I bakgrunden ser du Peking! Jag står på hustaket där vi bor, ovanför 19:e våningen. Min nyfunna vän som tog mig upp dit fotade. Det är ett väldigt äkta leende, jag är ju så innerligt glad.
Fick just ett sms från en snygg kines som jag träffade igår! Kalas!!!

 .


Josefine.
Jag vill bo i Göteborg och han vill bo hundra mil därifrån och jag har ingen aning om vad jag skall ta mig till.
.


Rebecka.
Roco är en före detta gatuhund från Rumänien som flyttade hem till min pojkvän och mig nu i augusti. Från den dagen vi hämtade honom på arlanda har vi suttit ihop, Roco och jag. Han följer med mig överallt. Jag är så himla glad över att vi vågade ta hem en gatuhund som vi aldrig hade träffat innan. Det känns som att vi verkligen behövde varandra.
.


Daniela.
Jag klipper av mig håret stup i kvarten. Ett försök att ändra på något antar jag, den här hösten har nämligen varit så hopplöst tråkig. Vill att saker ska börja hända, annars kommer jag vara skallig före nyår.
.

Jeanette.
Jag har precis flyttat till staden där jag växte upp och de här två är mina bästa vänner, mina kusiner. Vi gör nästan allt tillsammans. Här är vi på semester i Berlin.
.

Amanda.

den här bilden kanske inte beskriver mitt liv just nu, men den beskriver hur det känns inuti, för mig; just nu. även fast det är mörkt, även fast jag är (bara) fjorton och vill så mycket mer (!!!) så känns det ändå så jävla bra, i kroppen? precis sådär som på bilden jag nu skickar, från popaganda i augusti. Det var bara nyfunna vänner, nyfunna champangeflaskor i buskarna och allt det där, och det känns precis så, att jag har kvar den känslan liksom. det är solsken inuti, eller hur jag ska beskriva det.
.


Maja.
Så smala och hårda ben, egentligen funkar de inte alls som kudde, men de ger en så bra utsikt på hans ansikte. Här vill jag alltid ligga.

 


The first batch of nominations in the photo competition I have together with Canon. Next group tomorrow!

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!