Såg en film jag tyckte så mycket om i veckan, så nu tänkte jag tipsa vidare! But I’m a Cheerleader handlar om Megan, en sjuttonårig hejarklacksledare som lever i ett greeting card-perfect hem och är populärast på skolan.

Hon är såklart ihop med skolans snyggo men tycker aldrig att det är sådär speciellt jätteroligt att hångla med honom. Det är inget hon egentligen reflekterar så mycket över. Hon tänker att det ska väl inte vara så himla kul att kyssas då.

En dag när hon kommer hem från skolan har hennes vänner och familj samlats för ett krismöte. Tecknen är ju tydliga: hon har bara bilder på tjejer i sitt skåp, hon är vegetarian, hon är inte sätrskilt intresserad av killar och lyssnar på ”fel” slags musik. Megan är lesbisk.

Men ingen fara på taket, det kan förstås ordnas. Hennes föräldrar har tagit dit en man (som spelas av fantastiska RuPaul) som jobbar på ett hem som heter True Directions. Megan ska få följa med honom och gå en två månaderskurs till att bli hetero.

Hemmet är pastell overload och här ska Megan hänga och gå en steg-för-steg-skola tillsammans med andra homosexuella.

Här får man lära sig klassiskt manliga och kvinnliga grejer, till exempel skjuta, döda och spela amerikansk fotboll som kille och städa, sminka sig och laga mat som kvinna. I rosa och blå uniformer förstås beroende på vilket kön man har.

Och så handlar helt enkelt filmen om tiden på den här skolan. Så otroligt knäpp och fin estetik och magisk humor.

Och kärlek förstås! Alltid kärlek <3

Se den! Kick-ass cheerleaderbrudar som följer sitt hjärta, finare än så blir det väl knappt.