Ikväll lämnar jag över ett bloggen till Friends, de har svarat på alla era frågor under frågestunden, och här kommer del 1!
♡

Först och främst, tack för det stora engagemanget och alla era frågor! Vi har delat in era frågor i kategorier och svarar på alla. Om ni undrar något mer eller vill komma i kontakt med oss är det bara att mejla på [email protected]
/ Vännerna på Friends

OM HUR SKOLOR OCH LÄRARE BÖR JOBBA MOT MOBBNING

→
Jag ska börja plugga till lärare till hösten och jag ser verkligen fram emot det. Vill bli en så bra lärare som möjligt, och jag vill förändra och förbättra de orättvisor jag själv upplevde som liten. HUR ska jag som lärare bäst arbeta emot mobbing och utanförskap? Tänker mig att det är lätt att tänka ”så och så ska jag göra”, men att det är svårare i praktiken, så det hade varit kul och intressant att höra vad ni har för riktlinjer och råd till lärare i arbetet emot detta!

Svar från Friends: Åh vad roligt att du ska bli lärare! Det behövs bra lärare som också bryr sig om värdegrundsarbete. Här kommer några snabba tips:

1. Var noga med att se och bekräfta ALLA elever i klassen.
2. Säg till DIREKT om någon säger eller gör något kränkande och ta det på allvar.
3. Reflektera över ditt eget beteende och fundera på vilka normer du omedvetet reproducerar
4. Jobba förebyggande med klassen till exempel genom att prata om värderingar och göra samarbetsövningar.
5. Upprätta en god kontakt med föräldrarna

Det finns massor av andra tips att ge. Hör av dig till [email protected] om du vill ha fler.

→
Vad finns det egentligen som skolorna kan göra (enligt lag) för att förhindra mobbing? När mobbaren och hens föräldrar vägrar lyssna och det helt enkelt inte fungerar brukar det ju vara den mobbade som får byta skola till slut för att hen inte orkar, men kan inte skolan stänga av eller relegera mobbare när det gått så långt?

Svar från Friends: Enligt skollagen gäller nolltolerans mot mobbning. Vid mobbningsärenden måste skolan handla direkt – utreda vad som har hänt och anmäla incidenten till rektorn som i sin tur anmäler till skolans huvudman. Dessutom ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan som beskriver hur de jobbar förebyggande och akut mot mobbning. Det finns lagligt stöd för att flytta mobbare, men denna möjlighet används inte så ofta. Tyvärr är det istället ofta den utsatte som inte står ut längre och därför väljer att byta skola. Oerhört tråkigt!

→
När jag intervjuade rektorer om deras likabehandlingsarbete, som de enligt lag är skyldiga att bedriva, hänvisade vissa till friends. Ser inte friends det som problematiskt att ni är ett alias för att skolor ska slippa arbeta reellt mot diskriminering och kränkande behandling? Har inte ni ett ansvar för att skolor ska arbeta enligt metodverktyg som diskrimineringsombudsmannen har utformat och rekommenderar?

Svar från Friends: Hej! När vi samarbetar med skolor är vi noga med att berätta att vi ger stöd, verktyg och kunskap, men att det är skolan som måste göra jobbet. Skolan måste precis som du säger ha ett fungerande likabehandlingsarbete, men exakt hur skolan jobbar med detta är upp till dem. När vi utbildar lärare och skolledning hänvisar vi till Skolverkets rekommendationer för hur skolor bör jobba med detta och hjälper sedan skolan att upprätta ett strukturerat och långsiktigt likabehandlingsarbete som är förankrat i lagstiftning och forskning.

→
En finländsk doktorsavhandling behandlade för ungefär ett halvt år sen att starka flickor ofta mobbas av pojkar. Hur ser ni på den problematiken?
Läs gärna också min text som handlar om vilka följder mobbning fått för mig i vuxen ålder. Vilka åtgärder rekommenderar ni att man tar till för mobboffret efter att mobbningen avslutats?

Svar från Friends: Hej Lina! Varför mobbning uppstår ser vi som en fråga med många svar. Det handlar om komplexa processer i relationer mellan människor, dock är det aldrig den utsattes fel att man blir mobbad. Till exempel kan det finnas, på en specifik skola, starka sociala normer kring hur man får vara som tjej och kille. Att en tjej tar plats, något som ofta ses som en ”manlig” egenskap, blir då något ”farligt”, hon bryter mot normen som säger hur en tjej ska vara och riskerar då att bli utsatt av elever runt omkring. Vi vet att starka sociala normer kring hur man förväntas vara påverkar klimatet på en skola mycket. I vårt förebyggande arbete på skolor ingår att arbeta normkritiskt, alltså att försöka synliggöra vilka normer som råder på skolan och sedan arbeta med att vidga dem. För mer info om hur vi som organisation ser på detta kan du gå in på vår hemsida och läsa. Där kan du också ta del av den forskning och lagstiftning som vårt arbete grundar sig i.

Mycket i det du skriver i din text tror vi att många kan känna igen sig i. Vi vet att mobbning ofta lämnar djupa spår om man inte får, som du nämner att du fått (om än långt senare), hjälp att bearbeta det som hänt. Hur en person påverkas av att ha varit utsatt för mobbning beror på en rad faktorer. Människor har olika förutsättningar att hantera negativa upplevelser till exempel, och hur det hanterats av skolan påverkar också mycket. I våra rekommendationer till skolor ingår att den utsatte behöver få stöd och vägledning efter att mobbningen upphört, ofta under lång tid med kontinuerlig uppföljning. Vi rekommenderar att skolans kurator eller skolpsykolog ansvarar för detta arbete. Skolan har en skyldighet att se till att alla elever är trygga i skolan och då ingår det att säkra hjälp till elever som blivit utsatta i skolan.

Vi känner inte till just den finska doktorsavhandling du nämner, men det låter väldigt intressant. Du får gärna maila [email protected] med namnet på forskaren och avhandlingen.

→
Vad lär ni lärare att de ska göra när en elev hamnar utanför och slutar umgås med dem som hen brukade vara med? Detta hände under min högstadietid och det enda som hände var att en lärare hade ett samtal med mig och mina föräldrar och sen frågade hon två andra (också lite utanför) tjejer i klassen om ”det gick bra att jag var med dem”. Det har inte satt positiva spår direkt utan fått mig att alltid i alla nya bekantskaper gå in med inställningen att folk egentligen inte vill vara med mig. Och detta får jag jobba med nu, 8 år senare.

Svar från Friends: Hej Isabelle! Vi på Friends upplever ofta att personer som blir utsatta på olika sätt tar med sig det genom livet och att det är något som behöver jobbas med. Det är jättestarkt att du lyfter frågan och att du jobbar med att stärka dig själv.

När vi träffar skolpersonal utbildar vi dem i att utforma sin undervisning på ett sätt så att elever får jobba med många olika personer för att bryta och förebygga grupperingar och för att skapa möjligheter för nya eller fler bekantskaper inom klassen eller skolan. Ibland kan det vara bra att jobba med klassen i övningsform för att lyfta olika problem och i detta fall skulle övningar för att stärka gruppen och sammanhållningen kunna hjälpa.

En annan del handlar om konflikthantering och hur skolpersonal kan hjälpa till att lösa konflikter och vara en del i att minimera fallen av utanförskap och att hitta tillbaka till gemenskap. Det är också viktigt att lyssna på den som är utsatt och utgå från vad hen tror bäst skulle hjälpa.

OM HUR FRIENDS JOBBAR.

→
hej! jag undrar om ni i friends har några konkreta exempel på saker ni gjort för att göra situationen bättre för en mobbad på någon skola. jag menar, kampanjer och utbildningar i all ära, men vad händer liksom? skulle gärna se ett verkligt case.

Svar från Friends: Hej Elin! När vi jobbar med en skola gör vi en kartläggning innan samarbetet inleds där elever och lärare får fylla i frågor om kränkningar och utanförskap. Därefter gör vi flera utbildningsinsatser. Efter ett år gör vi en ny kartläggning med samma frågor för att se om det har blivit bättre på skolan. I genomsnitt minskar mobbningen med 24% på de skolor som vi samarbetar med. Dessutom säger 94% av våra samarbetsskolor att klimatet på skolan har förbättrats sedan samarbetet inleddes. Så vi kan verkligen se att vi gör skillnad!

→
Hur kommer det sig att ingen av mina alla vänner som nån gång varit mobbade, på riktigt alltså, ensamma, utstötta, utfrysta, aldrig ens sett tillstymmelsen av Friends under alla de åren de varit mobbade? 🙁

Svar från Friends: Hej! Ledsen att höra om dina vänners upplevelser. Vi samarbetar inte med alla skolor i Sverige och det är nog därför dina vänner inte kommit i kontakt med oss. Men oavsett om skolan jobbar med oss eller inte, borde de ha tagit mobbningen på allvar och agerat.

→
Hej! Jag undrar om ni på Friends har någon form av statiskt eller forskning som visar att ert arbetssätt mot mobbning fungerar? För alla jag (vet att personliga erfarenheter inte kan räknas som grund för hur det fungerar överallt) och alla här säger ju samma sak, att mobbningen rent ut av ökar genom att ha klassvalda representanter. Hur tycker ni om detta? Är det verkligen vettigt att eleverna röstar fram representanter? Verkar ju inte fungera alls nämligen. Har ni funderat på att byta taktik, på att lyssna på alla röster som säger att det inte fungerar? Undrar även hur ni tänker kring begreppet ”mobbning”. Ska vi inte kalla det för trakasserier istället och sluta förminska misshandel som sker ute på skolorna? Tacksam för svar!

Friends svarar: Hej Emilia! När Friends grundades av Sara Damber för 15 år sedan gjorde hon utifrån sin egen erfarenhet att en klasskompis bröt hennes utanförskap. Därför fokuserade Friends till en början på elevers civilkurage och jobbade mycket med kompisstödjare – representanter för trygghet i varje klass. På en del skolor fungerade detta jättebra, på andra inte lika bra. För många år sedan började vi därför ett förändringsarbete och idag utbildar vi framför allt vuxna i hur de kan stoppa mobbning. Vi tror fortfarande på elevdemokrati, men är tydliga med att det är vuxnas ansvar att stoppa mobbning. De metoder som vi använder idag är förankrade i både forskning och lagstiftning.

När det gäller begreppet mobbning så använder vi det som ett samlingsnamn för upprepade kränkningar. Vi använder även termen trakasserier när kränkningen är kopplad till diskrimineringsgrunderna. I våra enkäter till skolor använder vi kränkande behandling, precis som skollagen gör.

Glädjande nog kan vi se att våra metoder gör skillnad. I genomsnitt minskar mobbningen med 24 % på de skolor som vi samarbetar med. Läs mer här.

→
Hej! Jag har lite tankar kring det där med att det finns en friendsrepresentant i varje klass. I min klass funkade det så att denna person röstades fram, det blev alltså alltid den populära i klassen som fick denna plats. Saken är den att denna personen ALDRIG hjälpte eller på något sätt fanns till hands till den som verkligen behövde hjälp, och personen som var utanför/mobbad blev dessutom också ofta utfrysta av just den personen som var representant för friends. Hur ser ni på detta? För jag kan inte minnas en enda gång någon fått hjälp via dessa representanter som fanns i klassen. För vilken wallflower vågar gå fram till tuffa tjejen/killen och säga ”Hej. Jag känner mig utfryst. ” när de är dessa människor som sätter dom i denna sits från början?

Svar från Friends: Hej Linda! Att arbeta med friendsrepresentanter har fungerat olika bra på olika skolor. Vi har alltid varit tydliga med att det är de vuxnas ansvar att stoppa mobbning och kränkningar och att man som utsatt i första hand ska vända sig till en vuxen. Att jobba med friendsrepresentanter är ett sätt att jobba med elevdemokrati – att ha två personer i varje klass som kan representera klassen på samma sätt som elevrådsrepresentanterna gör, men i det här fallet med fokus på trygghet och jämlikhet. Det vi kommunicerar till skolor som använder sig av friendsrepresentanter i klasserna är att dessa kan arbeta med stämningshöjande aktiviteter på skolan, men aldrig användas som minikuratorer eller poliser. De senaste åren har vi arbetat mindre och mindre med friendsrepresentanter och fokuserar istället på att utbilda de vuxna på skolan.

→
Hej! Har samma undran som Linda lite längre upp. Hur ser ni på det här med klassrepresentanter? Även i min skola röstades två klassrepresentanter fram i varje klass. Det blev snarare en popularitets-omröstning, och de personer som röstades fram var ofta motsatsen till hjälpande och stöttande. Jag var mobbad under ett år i högstadiet, och denna mobbning utfördes främst av en av friends-representanterna i min klass. Jag fick byta klass efter ett år, friendsaren fick en tillsägelse men blev omvald. Jag har därför, som ni kanske förstår, inget förtroende för Friends, tyvärr. Har heller aldrig hört några konkreta fall på att Friends har hjälpt någon annan. Tanken med organisationen är ju jättebra, men jag ser inte att det fungerar.

Svar från Friends: Hej Linnéa! Det är väldigt tråkigt att valet av friendsrepresentanter på en del skolor har liknat en popularitetstävling, vilket såklart inte är intentionen. Den ursprungliga tanken var att tillhandahålla metoder för elevdelaktighet. Det är förstår också väldigt allvarligt att en som är vald till friendsrepresentant är den som utsätter för mobbning. I det fallet borde personen självklart ha sagts upp från sitt uppdrag. Vi ger skolorna riktlinjer för hur de bör jobba med friendsrepresentanter, men tyvärr jobbar inte alla skolor utifrån det. På senare år har vi flyttat fokus från elevrepresentanter till att utbilda vuxna. Idag jobbar vi forskningsbaserat och långsiktigt med skolan och kan visa att våra metoder gör skillnad. På ett år minskar mobbningen i genomsnitt med 24% på de skolor vi samarbetar med.

→
Hej, Jag läser till lärare och är ganska kritisk till hur pass framgångsrika program som friends är i skolan. Under min utbildning har jag lärt mig att det inte finns några quick fix på mobbning och att det inte finns någon forskning som stödjer att program som friends fungerar. Hur säljer ni in programmen till skolor och vilka positiva effekter kan ni se av programmet? Min uppfattning är att en skola måste jobba med många olika åtgärder får att rå bot på mobbningens komplexitet och att friends potentiellt kan vara ett bra sätt men att det måste kombineras med ett mer långsiktigt och systematiskt arbete. Jag ställer mig även frågande till användningen av det förlegade begreppet mobbning. Vilka värderingar lägger ni egentligen i det begreppet och hur ser ni på skolverkets rekommendation att överge mobbningsdiskursen för att istället tala om kränkande behandlingar, trakasserier och diskriminering? Vänligen/ en nyfiken lärarstudent

Svar från Friends: Hej Jennifer! Vad roligt att du ska bli lärare! Du har helt rätt i att det inte finns några quick fixes mot mobbning. Vi är noga med att kommunicera att vi inte är en lösning på mobbning, utan en organisation som kan ge struktur, verktyg och stöd till skolor i deras likabehandlingsarbete. Vi samarbetar med skolor under en treårsperiod där vi kontinuerligt utbildar all personal, alla elever och alla föräldrar. Utbildningarna utgår från den kartläggning som vi gör på skolan och dessutom tillhandahåller vi arbetsmaterial så att skolan ska jobba med detta kontinuerligt och långsiktigt. Våra metoder kan med fördel kombineras med andra sätt att jobba mot mobbning. Angående begreppet mobbning använder vi det som ett samlingsnamn för upprepade kränkningar, men när vi utbildar i skolor och gör kartläggningar använder vi oss precis som Skolverket rekommenderar av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

→
Kopplar ni ihop sexism och mobbing? Har gamla dagbokssidor från när jag gick i åttan där jag skriver att jag aldrig skulle kunna stå upp mot killarna som kränker, ”de skulle bara säga att jag var hysterisk, hade mens” osv. Minns att jag ville göra något drastiskt och nästan slå ner någon av dem men ”hade en kille gjort det hade han varit modig, gör jag det är jag galen”. Hur ser ni på det? Tonårstjejer som redan är kända för att vara dramatiska och hormonella liksom…

Svar från Friends: Hej! Många som vi möter beskriver samma sak som du; att tjejer och killar har olika villkor i skolan. Det här är någonting som vi jobbar aktivt med att motverka. Vi har ett tydligt genusperspektiv i allt vi gör och utbildar skolpersonal, föräldrar och elever i normkritik. När vi pratar om mobbning använder vi definitionen ”upprepade kränkningar” och många av de kränkningar som framför allt tjejer utsätts för i skolan är tyvärr sexistiska. Det är superviktigt att lyfta upp detta i skolorna och jobba kontinuerligt för att tjejer och killar ska ha samma villkor och förutsättningar i skolan.

OM #UNSELFIE-KAMPANJEN

→
Hur tänkte ni med unselfie-kampanjen, ärligtalat ??!

Svar från Friends: Hej Liv! Tanken med Unselfie var en uppmaning till allmänheten att flytta fokus från utsidan till insidan. Bakgrunden var att många av de kränkningar som sker på nätet är kopplade till utseende. Därför ville vi för en stund bara påminna om att vi alla är vackra både på insidan och utsidan. Men vårt anslag slog helt fel och det många tolkade det som att Unselfie var ett tips till unga att de kan slippa bli utsatta om de bara tar bort sin profilbild helt. Och det var verkligen inte så vi menade, vi är så ledsna att många tolkade det så och i efterhand ser vi självklart att det vi skrev kunde tolkas på det sättet. Vi skulle aldrig be ett utsatt barn att gömma sig, och vi lägger aldrig skulden på den utsatte. I fortsättningen kommer vi tänka efter många gånger om innan vi gör den sortens uppdatering igen. Läs gärna mer om våra tankar om unselfie här.

→
Hur arbetar Friends mot nätmobbning, egentligen? Och hur tänkte ni med #unselfie-kampanjen? Hemskt att ni förskjuter ansvaret från förövare till offer. Det är inte selfiens fel eller tjejen på bilden. Ert arbete mot mobbning och just den kampanjen rimmade ju väldigt illa..Hoppas ni läst det här inlägget och tänker till nästa gång. Ni kanske ska fundera på att bjuda in Hej blekk eller annan medveten person med lite bättre koll innan ni kommer på en sån kampanj igen..

Svar från Friends: Hej Jessica, Unselfie slog helt fel. Det var absolut inte vår mening att skuldbelägga offren. Friends har alltid stått, och kommer alltid stå, på de utsattas sida. Vår mening med Unselfie som var en enda statusuppdatering på vår FB-sida var att flytta fokus från utsida till insida. Vi har skrivit mer om detta här.

Vad gäller hur vi faktiskt jobbar mot nätkränkningar så sker det genom kunskapshöjande insatser i skolan. Vi utbildare både skolpersonal, föräldrar och elever i dessa frågor. Där utgår vi alltid från ett normkritiskt perspektiv, precis som vi gör i våra övriga utbildningar. Det är inte genom statusuppdateringar på Fb som vi tror att man stoppar nätmobbning, utan nätmobbning stoppas precis som all mobbning (oavsett vilken arena den sker på) genom långsiktigt konsekvent arbete.

Vi läste Hej Blekks inlägg redan då när det hände och tycker hon är en mycket smart person. Vi hade även twitterkontakt med henne och har tagit till oss av hennes kritik precis som all annan kritik vi fått i den här frågan. Vi håller med om att det är en bra idé att bjuda in Hej blekk och även andra insiktsfulla personer till samtal om hur vi jobbar för ett mer tolerant samhälle. Till hösten hoppas vi på att kunna arrangera flera seminarier och diskussioner både om kränkningar, normer och genus.

.

Translation. I’m the ambassadeur for the Swedish organisation ”Friends”, dedicated to the prevention of mobbing and bullying. Today they are answering the Q&A I had on the blog a few weeks ago.

photo source.