Det händer mig stundtals att jag får höra att bekanta till mig tycker jag är otrevlig pga ej hälsar på dom. Det kan delvis handla om att mitt ansiktsminne är sämre än kungens (har en högst egenknåpad teori om att man kan minnas x antal människor i sitt huvud och sedan byts folk bara ut). Men den största anledningen är att jag helt enkelt inte SER dom när jag passerar dom på gatan. Jag har vant mig sedan länge med att världen är suddig så fort den hamnar tre meter bort, inklusive bekanta.

Jag använder inte linser pga tycker det är meckigt (har testat, mycket) och mina glasögon har några år på nacken och vi gillar inte varandra längre.
Så. Nu har jag lånat hem två par nya glasögon som jag tänkte ha ibland, framförallt när jag går på bio och teater.

Först ut har vi de här. Lite tjockare bågar i sköldpaddsfärgat. Jag gillar när glasögonen liksom SYNS. Vill inte att de ska försvinna in i mitt ansikte, även om det kanske är det nya trendiga. Dessa är den mer fyrkantiga versionen av de två jag lånat hem och jag tycker de är ganska eleganta.

Men kanske är de för ”låga” på ovansidan om ni förstår hur jag menar? Att det liksom är för långt upp till mina ögonbryn. Eller är det fint kanske? Är det ens en grej att tycka något om?

De andra brillzen är dessa, en rundare större variant som jag tänker mig någon intellektuell brud på sjuttiotalet med massa böcker under armen i. Typ min mamma när det begav sig kanske : )

Men är de kanske för mycket utklädningslåda? Och dessutom – jag har kanske norra Europas rundaste ansikte, är det verkligen så smickrande med en rund båge då? Ser jag ut som en uggla?

Vilka tycker ni? Mina kompisar (gjorde ett stickprov och frågade fem personer) tyckte alla nr 1. Min mamma och min kille tyckte nr 2.
Jag lutar åt nr 1.
Man får även säga inga men då vill jag gärna ha förslag på andra fina.

Båda glasögonen är från Nividas. De första paret heter Vienna och det andra Nuuk.

.

Translation. Which glasses should I get? Both from Nividas.