Om du var ett eget land vilka skulle dina:
1. Signaturdoft vara, alltså vad skulle landet dofta?
Färska kvisttomater. Gud den doften är sanslös och beroendeframkallande.

2. Nationalrätt/er?
Smörstekta kantareller på toast. Det skulle serveras på alla restauranger innan maten. Ungefär som pizzasallad på svenska pizzarestauranger.

3. Hur skulle landskapet i ditt land se ut? Typ “Mörka berg och vilda skogar” eller “ett litet land fullt av färgglada hus vid havet”?
Överdådiga lövträd som i filmen Min granne Totoro, kulliga gröna berg, ljusblåa sjöar och små trähus i olika pastelliga färger. Och gratis wifi överallt och hemliga rökiga barer med ljusgirlandbelysning. Skulle även finnas väldigt många vildhästar, italienska restauranger som serverade pasta med vitlök och olivolja dygnet runt och klimatet skulle vara sommar 8 månader om året, vår två månader, höst en månad och vinter en månad. Vem vill flytta in? Ni får första pax.

Hur gör du din hårknut? Grymt fin ju!
Använder en sockbun. Kolla alla olika tutorial-bilder här!

Skänker du pengar till någon organisation?
Ja, Rädda Barnen och WWF för tillfället. Är späckhuggarfadder! Skänker även enskilda summor såklart i samband med katastrofer/krig/annat.

Om du fick vara en person för en dag, vem skulle du vara?
Jag skulle vara någon sjuk elak diktaktor någonstans och bara styra upp allt som gick under en dag och sedan avsätta mig själv mot någon svinbra person.

Har du någon resa planerad?
Åker till Stockholm om några veckor.

How do you heal your hangover?
Lots of water, sleep, hamburgers and making out.

Några bokfrågor.:
Top tre Astrid Lindgren sagor.
1. Barnen i Bullerbyn (GUD vad jag ville vara i deras gäng när jag var liten)
2. Allra käraste syster.
3. Pippi Långstrump

Bästa böcker då du var 5:
Pojken, Prinsessan och Grönt minns jag som en bok som jag älskade men man kanske var yngre då? Samma sak med Lilla Björn och Lilla Tiger, älskade den.
10 år:
Allt med Jane Austen. Var tio år och Jane Austen-fantast. Fick ju inte direkt dansa tryckare om man säger så.
15 år:
Linda Skugge.
20 år:
Jonas Gardell.

Hur mycket böcker läser du nu?
Det beror på. Men just nu kanske en i månaden eller så? Ibland färre. Läste kanske runt tio böcker förra året.

Bästa bok som inte handlar om kärlek?
Oj vilken svår fråga. Extremt högt och otroligt nära kanske?

Hatgenre?
Krig och action och sånt skit.

Om du köper skor på nätet, var hittar du dem då?
Köper ungefär alla skor på solestruck.com. Tycker även Asos och Nastygal kan ha fina ibland. Och Opening Ceremony.

Hur hittar du all din musik???? Den är så himla bra!
Jag letar aktivt hela tiden. Jag hänger på olika appar på spotify som listar ny musik, jag klickar mig genom spotifypersoner och spellistor, kollar på artister som rekommenderas med banden jag gillar och så vidare. Musik är ett liksom ett megastort intresse så jag tycker det bara är roligt. Mitt spotify är superorganiserat efter musikstil, årtal, tempo och så vidare. Är en spelliste-nörd.

Hej söta Sandra!!! Min fråga handlar om Stockholm vs New York:
Du verkar ofta längta till Stockholm, men när du kom tillbaka till NY nyligen skrev du att det kändes så bra, men nu verkar du vilja tillbaka igen. Önskar du att du hellre bodde i stockholm eller handlar det mer om saknaden av vänner samt familj? Trivs du inte i NY? well well tack för en bra blogg!
Jag längtar inte till Stockholm! Jag saknade mina vänner där oerhört mycket när den här frågestunden ägde rum, för att jag var jätteledsen då. Men jag är inte så ledsen längre faktiskt (yay!) och jag älskar den här stan. Men inget är ju svart eller vitt, kan ju bo lite varstans och sedan flytta tillbaka. Trivs så otroligt bra i New York i alla fall, men när man är ledsen och trasig vill man ju helst vara nära det som känns tryggt om du fattar.

Dina bästa böcker när du behöver fly in i en annan värld?
Allt med Haruki Murakami. Det är därför jag tycker så mycket om honom, för att allt runt omkring en försvinner, oavsett om man sitter i en fullsatt buss eller ligger i en stolstol vid en strand.

Varför figurerar aldrig din pappa i bloggen?
Han bor inte i Stockholm och vi ses inte så jätteofta.

Jag skulle så himla gärna vilja veta hur jag kan stänga av alla tankar jag har om min före detta pojkvän. Bara jag tänker tanken på att han har en flickvän där uppe i Stockholm gör att det gör så ont i mig inombords och jag vill så så gärna strypa henne. Men det som är så dumt är att det tog slut för sex år sedan men jag grät varenda dag i tre år för allt elakt han gjorde mot mig så han borde vara glömd för längesedan men det går inte riktigt. Jag är tillsammans med världens bästa pojke och det har vi varit i ett och ett halvt år och fyra dagar och jag älskar honom så mycket att jag vill pussa sönder honom.

Men mina tankar vandrar emellanåt tillbaka till min före detta pojkvän och när de väl har vandrat till mitt huvud så stannar de helst där. Trots att han var så himla elak och att han var otrogen och förstörde den finaste kvällen i mitt liv för mig så tänker jag på hans fantastiskt fina leende och när han vinkade åt mig i korridoren. Han var min allra allra första kärlek och jag trodde att det för alltid skulle vara vi men så blev det bara inte. Kommer jag aldrig någonsin glömma min första pojkvän?
Hmm. Jag tror man aldrig kommer glömma någon helt faktiskt. När man är ihop med någon kommer man så otroligt nära varandra. Man vet vad de ska säga innan de börjar prata, kan känna i luften om de mår bra eller dåligt och vet precis var man ska kyssa dom för att de ska glömma bort allt annat. Klart sådana människor gör intryck som stannar i ens liv. Det är inget konstigt. Mina pojkvänner kommer alltid betyda något för mig, även om de efter åren förpackas mer som vaga minnen, nästan som i bomull för att det en dag måste sluta göra ont. Men det här med att det tog slut för sex år sen, det är en himla lång tid. Jag får känslan av att han har sårat dig jättemycket och att du helt enkelt inte klarar av att riktigt släppa det. När något fortfarande gör ont efter så många år, då tycker jag faktiskt att man ska ta det på allvar. Gå till en psykolog och någon professionell och prata om det här. Tillåt inte dig själv att må dåligt över något du inte ska behöva må dåligt av. Ta ditt problem på allvar, det är inte litet om det fortfarande känns såhär mycket. Lycka till puss.

detta kanske är en extremt barnslig fråga men är du inte rädd för att “missa” en massa saker hemma i sverige? jag tänker om jag är dålig en helg så har jag megaångest att jag ska missa massa saker mina vänner gör, eller om du missar saker som barn som växer upp och gör roliga saker som man missar eller födelsedagsfester som det kommer pratas om i åratal eller resor som planeras utan dig helt enkelt för att du är så långt bort så att du lätt “glöms bort” när man sitter på debaser på en aw och planerar en resa till paris?
Nej, jag känner precis tvärtom. Jag älskar Stockholm, men New York, New York, det är ju här allt som jag längtat efter finns. Klart det kan bränna till i hjärtat när jag ser mina bästa vänner instagramma från en fest där alla är samlade, men jag känner mig snarare glad över att jag känner dom och har dom, att de är där när jag är hemma och hälsar på. Stockholm finns kvar. New York gör inte det på samma sätt, här händer allt nu nu nu och jag älskar den känslan, nästan överväldigande och som nyårsafton varje helg.
.

Please click ”in english” below FAQ to read.