När jag ramlade in i en kiosk i förrgår så stod det en tidning på tidningshyllan som lite bara skrek efter mig.
Tidningen hette Lula.
Jag älskar den.
Varje sida är så vacker så man måste hämta efter andan varannan sekund.
Som att bläddra i precis så man önskade att världen såg ut – lite mjukare, lite skirare och lite mer magisk.
/sandra.