I lördags var det dags att äta kräftor tredje gången gillt. Jag och Ludde tog bussen till Värmdö och Aleks landställe.

Fast först åkte vi lite vilse och var tvungen att sätta oss ner på en bänk och dricka lite sjömansöl och fundera på hur vi skulle gå.

Och sen hittade vi rätt! Där satt redan ett fint gäng och välkomnade oss.

Vi firade med bubbel.

Josephine var där.

Och Elsa och Pontus.

Och Jakob.

och jag, hej hej.

Amina bar in sallad och ost.

Och så fixade vi fint på långbordet.

Carl Fredrik och Livia kom i sista minuten precis när det var dags att äta. Tur.

Och så kunde vi alla gå in och snöra på oss kräfthattarna. Här är värden i egen hög person.

Jag hade med mig färska smålandskräftor. De var alldeles magiska och jag var tvungen att äta upp hela skålen.

Elsas kräftor från Vättern hade extra bra klor.

Vi sjöng alla snapssånger vi kunde komma på så högt vi kunde.

Fina Livia.

Efter maten gick jag och Elsa in i vardagsrummet och skrev ner våra bästa lekar på en lista. Vi var nämligen självutnämnda lekledare.

Sedan läste vi upp lekarna och så fick resten välja. Vi började med viskleken.

Cattis.

Sedan spelade vi land&stad. Elsas lag vann.

Efter land&stad lekte vi flappa flappa. Det var ganska så klurigt eftersom vi var så många men väldigt roligt ändå.

Sedan lekte vi en avancerad version av ”jag har aldrig” som passar bättre om man är många, som helt enkelt går ut på att man ska gissa hur många runt bordet som gjort någonting och sedan får alla som har gjort det just det dricka. Gissar man rätt får man dela ut klunkarna gissar man fel får man straffdricka.

Vi lekte den leken i ungefär fyra timmar och tröttnade inte en gång.

Vi lärde oss massa nytt om alla runt bordet.

Fast vi var tvungna att göra lite pauser då och då för att hämta mössor och halsdukar.

Och hångla lite.

Sedan blev klockan tre helt plötsligt och vissa smög ner i sina rum för att sova.

Då gjorde vi viskleken en sista gång innan vi satte stereon på högsta volym.

Och så dansade vi.

Vi hoppade upp på stolarna och byggde långa halsband av serpentinerna.

Och nya snygga funktioner av kräftlamporna.

Och så sjöng vi det högsta vi kunde tills klockan helt plötsligt var halv sex på morgonen och då fick det räcka. Toppenkväll, precis som en kräftskiva ska vara.
.

Aleksander had a crayfish party in the archipelago this weekend. I ate about 30 crayfishes and we sang loads of drinking songs and wore the funny hats and did everything you’re supposed to do at a crayfish party. After the dinner we all sat around the table playing about one trillion different games for hours and hours. Around 3 am when half the party already gone to bed we turned the music up really loud and stood on the chairs and danced until 5.30 in the morning.