Vad brukar folk få för uppfattning om dig när dom träffar dig i vanliga livet?
Vet inte. Det beror helt på vilket sammanhang. Är det på en fest kanske folk uppfattar mig som social och pratglad. Är det i sammanhang jag inte riktigt känner mig säker blir jag hemskt blyg. Men det händer mer och mer sällan, känner mig modigare för varje dag som går. För övrigt tror jag att jag uppfattas som ganska bestämd och envis. Och glad.
Ditt liv verkar så jävla bra! vart har du hittat alla dina vänner? Kan man få vänner fast man blivit rätt så ”stor”. får man bara såna vänner när man är runt 14? hur hittar man själar som matchar sin egen?
Majoriteten av människorna jag hänger med nu har jag träffat på senare år. Jag umgås i princip inte med någon som jag kände när jag var fjorton. De flesta av mina vänner har jag träffat i gymnasiet, på mitt jobb, på fester och genom kompisar. Själ-matchningar sker när man minst anar det.
Vilka/vilket är ditt favoritögonblick hittills i ditt liv?
Oj vad svårt. Jag ska fundera och bygga ett blogginlägg om det!
Det ser så fantastiskt ut att ta sig igenom vardagen med ett glas rosé. Men hur fasen lyckas du? Blir du inte bakis?
Jag tar mig inte genom vardagen med ett glas rosé, det är nog det som är knixet. Jag går ut mycket på helger och kanske någon torsdag då och då men annars dricker jag inte. Framförallt inte på vintern, då ligger jag mest under ett täcke och dör över att solen inte är här och att trottoarerna är så isiga.
Ett bra tips om man inte vill bli bakis är att dricka resorb innan man går och lägger sig. Funkar varje gång.
har du någonsin känt dig dragen till någon av samma kön? både fysiskt och psykiskt? jag tror jag håller på att bli homosexuell, jag är rädd. det finns ju så många fördomar mot homosexuella unga män nu för tiden. vad tycker du?
Man ska bara följa sitt hjärta såklart! Det finns fördomar mot så sjukt många saker men det är ju bara människor som är dumma i huvudet som tycker sånt och de ska man ju inte lyssna på. Var inte rädd, kör järnet bara!
Jag har känt mig dragen till någon av samma kön flera gånger, det har nog de flesta.
vad tycker du om vegetarianer som försöker få icke-vegetarian att få dåligt samvete över att de äter kött? att de säger typ ”urrs, du tuggar på död djur! någon gång var den där hamburgaren en liten glad ko!!!”
Då tycker jag att det är väl fint att de har gjort sitt val men att de genast kan låta mig vara ifred. Hade jag velat sluta äta kött hade jag gjort det för länge sedan.
Var gör för att känna dig gladare om du känner dig ledsen?
Jag ringer alltid min mamma. Hon säger så kloka saker.
hej du fina sandra.
jag har en dålig relation till mina föräldrar och mina kompisar är tråkiga och enformiga. jag mår inte bra alls, och trots att jag går och pratar med flera olika personer så blir det aldrig bättre. jag mår konstant dåligt och jag har inget att leva för. du som är så smart, vad kan man göra? bamse-kram.
Hej fina du. Ibland känns ju livet sådär, helt och hållet onödigt. Då kanske det är viktigt att tänka på att det inte kommer att vara så för evigt. Att nya vänner kommer dyka upp i livet, att föräldrar blir mindre och mindre viktiga ju äldre man blir, att din nya favoritfilm ännu inte är gjord, din favoritlåt ännu inte komponerad och du har minst femtio vårar att se fram emot. Jag har i perioder mått rätt sådär de senaste månaderna och då gråter och gråter jag och sedan torkar jag tårarna, sätter på mig de finaste kläder jag har, går ut i natten och skrattar högst av alla. Det är konstigt, men ibland känns det lite bättre då.
Min fråga till dig är om du tror att universum är oändligt? Om inte, hur tror du att det slutar?
Universum växer och expanderas varje sekund!
Vad ska man hitta på en tråkig och rastlös dag?
Ta en promenad eller pyssla. Eller bjuda in ett gäng fina personer på frukost/lunch/middag eller alla tre!
Hur håller du dig så positiv?
Jag gör allt jag tycker är roligt och försöker alltid ta mig upp ur sängen även fast jag inte orkar.
What do you think your life would be like today, if you had grown up anywhere else in Sweden?
No idea because I know so little about the rest of Sweden. But I guess I would have moved to Stockholm. The bigger city, the better.
Hur ska man förhålla sig till det som de kallar livet?
Man ska göra allt man vill. Jag äter till exempel min favoriträtt minst fyra dagar i veckan.
Sandra, har du någonsin drömt om att få komma till slutet av regnbågen?
Det är vägen dit som är den fina!
vad tror du är meningen med alltihop?
Mod och driftighet. Och de där små feromon-explosionerna man får när det luktar vår i luften, när han kittlar en under armarna, när man får till ett roligt skämt, när ens kompis kramar en så himla hårt och känslan att stiga av från ett plan och vara på en flygplats i ett land där man inte bor.
Who is your rolemodel? (not regarding fashion..)
My mum. And everyone having fun!
Känner du till en bra sida med fina inspererande bilder på männsikor. Poetisk bilder liksom pixom ð
leloveimage, lolitas och julia. till exempel.
jag har nästan aldrig kommenterat i din blogg trots att jag läst i mer än ett år tror jag. det känns som att man tränger sig på i en alldeles för fin värld liksom. men jag gillar din blogg i alla fall.
nu till min fråga, vad tror du är det bästa sättet att hitta vänner på, när man är världens blygaste femtonåring som inte alls har rådjursben, stora, mystiska ögon och bedårande nyckelben?
(jag vet inte hur många gånger jag skrev om det här, bara för att inte få värsta ångesten efteråt)
Jag får den här frågan ganska ofta och har inget direkta knep. Men jag tror att våga säga hej till någon man tycker verkar fin är väldans bra. Att bjuda med på fikor och upptåg efter skolan och sånt. Människor är oftast så blyga själva och därför är det himla bra om man själv är den modiga. Sen tror jag att man kan hitta massa fina vänner genom bloggar och internet och på aktiviteter efter skolan. Jag spelade teater i tio år (slutade i tvåan i gymnasiet) och att få vara på någon annan plats varje onsdag, med människor som överhuvudtaget inte placerade en i något fack var underbart.
Vad är det bästa som finns?
att hångla.
Where would you like to be in life in five years?
in New York.
jag känner mig så ensam, för mina kompisar är tillsammans, och min bästa kompis pratar knappt med mig längre.. eller jo det gör hon men inte som förut. jag vet inte vart jag ska gå. och jag tror att jag är kär. det känns så, fast han är inte kär i mig tror jag. för vi är kompisar. jag har aldrig varit kär, och vågar inte riktigt. allt slutar alltid i att man mår dåligt, men jag mår piss nu också. hur känns det att var a kär? jag är så förvirrad. men jag mår alltid lite bättre i mitt hjärta när jag läser dina texter. jag känner att jag inte riktigt är ensam. och att det värkar ha löst sig för dig i alla fall. jag är 15 år och mår dåligt nästan hela tiden, när tar det slut? jag är så förvirrad..
Sötaste du. Det kommer att ta slut. Den där känslan i kroppen, den är inte evig. Jag har skrivit ett inlägg om det här som du kanske kan läsa. Annars är här två bra grejer att följa för att kanske må lite bättre:
– Var aldrig kompis med någon som får dig att må dåligt. Inte överhuvudtaget. Var bara kompis med sådana som inte sviker dig och som får dig att må bra. Kan låta självklart men är inte alltid det.
– Var inte rädd för att bli kär. Bli istället så jäkla huvudstupa förälskad så ofta du bara kan. Ibland kommer det gå åt skogen, ibland inte. Men att inte våga, det är sånt som gör en ledsen på riktigt.
Har du gått hos psykolog någon gång?
näpp.
Finns det någon period i ditt liv som du skäms över om du ser tillbaka på den? Ungefär något i stil ”hur kunde jag ha den förfärliga stilen?”/”hur kunde jag vara kär i den grabben?”/”hur kunde jag bete mig så mot henne?”. Ja, du hajar grejen!
Sjuan tror jag. Tjejgänget jag hängde i var rätt elaka mot en annan tjej i klassen som ville vara med oss. Vi kunde verkligen ha varit snällare.
hej! första gången jag kommenterar här, och jag måste säga att jag är lite avundsjuk på ditt liv.. du verkar så nöjd, så självsäker och ha så bra självkänsla och självförtroende. hur har du blivit så? sen så verkar det som att du dricker en del (ingen värdering i det) och jag undrar bara hur du ”rättfärdigar” det. jag får så lätt dåligt samvete när jag dricker, röker och äter godis och jag vet inte hur jag ska göra för att inte få det. är det ok att dricka på en onsdag? får man bli för full? blir du nånsin för full? oj, vad rörigt det här blev, men hopps du förstår något av det. kram!
Hej! Jag har bara bestämt mig för att bara göra saker jag tycker är roligt. En ganska enkel livsfilosofi. Nu tänker jag så alltid. Tacka ja till alla resor man kan åka, följa med på alla äventyr, bara äta god mat, bara se på filmer och läsa böcker man vill se och läsa. Men såklart jag också har dåligt självförtroende och dålig självkänsla då och då, oftare än vad du tror. Men det är inget jag vill berätta för så himla många människor på en blogg.
Angående drickandet så ser jag det inte som något jag behöver rättfärdiga. Jag gillar vin och det sociala kring det. Jag blir väldigt sällan för full och ser inte att jag dricker för själva drickandets skull utan mer för att sitta på mysiga barer med människor jag gillar. Skulle man bli för full är ju heller inte det slutet av världen utan då är det väl så som det är då och så får man se till att inte bli det nästa gång man ska på kalas. Man ska inte ha för mycket ångest över grejer tror jag. Vill man äta godis en måndag så ska man göra det, har man lust att äta spaghetti till frukost någon dag finns det inget som hindrar. Har man den inställningen till livet tror jag man enklare ställs in på ett måttligt tänkande och chansen blir extremt mycket mindre att hetsgöra grejer och få ångest. Fast det är bara min teori såklart.
Kommentera ordet ”lycka”!
Överskattat. Jag vill bara vara glad.
ska man våga, tycker du? för jag är rädd.
det ska man!
.
Q&A part 10. Category: questions about life. Read it in google translator here.