målbrottsfranska, tyst sex och ett regnigt paris.


source.
Här kommer den allra sista delen av det finaste som hände er  för ungefär två veckor sedan. Tack för alla fantastiska historier. Jag tänker att när man går igenom alla små berättelser blir man nog en lite snällare person. Det finns så mycket fint som händer runt omkring en som man inte har en aning om.  Jag vet att det är många som kommentarerat efteråt och sagt att de inte vill att det ska ta slut, att det borde dyka fler historier. Så jag lovar att göra en ny omgång snart snart igen. Kanske om sisådär två veckor. Här kommer hur som helst den sista dosen, mest om kärlek, som vanligt förstås;


Vi dansade vals i skolan. VALS. Och pojken som vänt upp och ner på min värld ler mot mig och frågar om vi ska dansa. Vi dansar lite halvdant. Han trampar mig på tårna men jag bara ler, han får trampa på mig hur mycket som helst bara han är nära och håller sin hand på min skuldra.


We sat sculpting fish out of play-dough for several hours, listening to songs about collecting stamps, treehouses and chicken-pox. I was going to make a shark but I didn’t want to. The nicest boy ever asked me “Are you scared of them?”. “Yes” I said.


I fredags. när Nils i 7B berättade att han lyssnar på Belle & Sebastian och kan hela franska nationalsången utantill. sen börjar sjunga tyst för sig själv på bräcklig målbrottsfranska. och HELA klassen retar honom. men de kan ju inte se hur fint det faktiskt är.


Jag träffar en kille på mitt jobb och vi försöker hålla det så hemligt vi kan, även om nästan alla förstår iallafall. Igår när vi hade rökpaus kysste han mig, och vi stod under en trappa och ovanför var det massor av människor som inte fick veta. Och på morgonen innan hade vi haft vårt tystaste sex för att inte väcka en vän och jag fick låna en zebramorgonrock efter och han upptäckte ett nytt ärr på min arm.


fick träffa honom efter en lång lång tid. vi pratade inte eller så för han vet inte/FATTAR INTE att hanhanhan är meningen bakom mina facebook-statusar. jag kan inte slita ögonen från hans sätt att gå, kan inte beskriva det, han går liksom lite vingligt med händerna i fickorna och glor ned i marken (= asbra, då märker han inte att jag stirrar). ååååå


Det finaste som hände i veckan var när jag var på middagsbjudning tillsammans med min pappa och hans tjej. En bit in på natten när alla börjar bli lite fulla säger min pappa till mig såhär, “Kom ihåg att leva och älska, det är det viktigaste”


Jag låg med en sjukt snygg kille. Score!


Mitt allra finaste och hemskaste ögonblick var då jag stod framför min pojkväns bil och läste texten ” Jag älskar Hanna ek förevigt” dom hade rullat den till sidan av bron och även om det var hemskt så ville jag se den med egna ögon. Och jag insåg då att han faktiskt är borta. På det mest brutala, sorgligaste, mest romantiska sätt så har han lämnat mig på den här planeten. Med ett brev på fyra sidor, en kyss som jag inte tog emot, och en bil med rosor under vindrutetorkaren och dom finaste orden skrivna med svart kladdig färg på framrutan.


Mitt finaste var när jag stod mitt i ett regnigt Paris i fredags och speglade mig i ett fönster till ett café och tänkte att jag såg hemsk ut med utrunnet smink och trassligt hår och fick ångest för att jag inte är en sån tjej som ser bra ut i alla stunder och just då dök det upp en fantastiskt söt fransk kille och sa på dålig engelska: “Oh don’t look so worried, you’re really cute!”.


det finaste var nog när solen kom in genom fönstret och liksom satte sig på hans huvud, och jag såg honom i sin fina mössa, mörka lockiga hår och skateboard i korridoren. han skrek:
“Walla bror!”
fattade inte att han menade mig.


Jag blev kär i en lärarstudent som jag har varje dag i veckan. Och jag räknade alla gånger han gick förbi mej, fyra idag. Men då kan jag inte andas.


Jag vet att jag är sen men precis på dagen du frågade sov jag hos den jag är kär i för första gången. Mitt i natten föll jag ur sängen och skrek. Oj, förlåt, förlåt, det var pinsamt sa jag. “Nej men är du okej? Är du okej? Den enda jag vill är att du är okej” sa han i sömnig röst, klappade mig och sov vidare.


jag fick ångest och grät, då började min pojke också gråta för att han inte kunde trösta mig.


När han möter upp mig på sin longboard för att han vill se min och sedan tar mig på en longboardtur i en timma, och ville visa en nyasfalterad väg där de har skrivit 03 istället för 30 i gatan


han hittade en leverfläck i mitt öra som ingen annan sett förut, och sa Åhvadsöttjagmåstegiftamigmeddig
.


The last part of the comments from the post about the best things that happened to you two weeks ago. Read in english by clicking the link ”in english” below the FAQ in the top right frame.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!