✉
i’ve been reading your blog since the beginning almost, and I so admired you when I was a teenager. You seemed like such an inspirational and amazing person, you taught me about feminism and about believing in yourself. But the latest years i think your blog has changed alot, it feels almost like a commercial and not your personal blog. How come you didn’t write anything on the 8 of march? instead you wrote, to be honest, a rather whiny post about how alone you felt in tokyo, oh and that you got your ticket as a gift. I am not saying not to enjoy life or do whatever you want, but as a person who claims she’s a feminist – im curious about how you feel about flashing your fancy lifestyle and never try to talk about how priviliged you are, and what it means. i’m not saying you haven’t earned everything you have, I know you do – i know you are a hard worker. But that being said, i really find it hard to find your feminism anywhere on your blog anymore.
✎ Hello! So wonderful and amazing that you discovered feminism through me. Just that one thing makes me feel that what I have done in life is enough hehe : )
I’m sorry that you do not like my blog anymore. However, the beauty of blogs is that you can choose exactly who you want to read and stop with the ones you are tired of!
The reason I didn’t write anything on March 8 was because I traveled for almost 24 hours that day. It may have been lost in the translation but the thing was that I had discovered that my plane was leaving a day earlier than I first thought! It meant that I couldn’t work on Tuesday as I first thought, and therefore I didn’t end up writing the March 8 post I first planned. However I felt that it wasn’t a matter of life and death thing this year since I write about feminism almost every week these days (usually in my Monday pep-posts!). I also know that you are so many conscious and smart readers here nowadays and I felt that this year on march 8th it would rather be as you say in Sweden, a ”publikfrieri” than a lesson of feminism. Nothing wrong with wooing your audience of course, but it’s not 100% super important. So that’s the story about that.
About collabs: My blog is my full time job nowadays, and has been for three years now. This give me the opportunity to take care of this place so much more than I used to before (and I know that some of you are nostalgic but if you go back a few years and read those posts you will se the difference, I promise ; ) ). I make an average of about 5 collaborations per year, and I only pick things that I think is relevant and fits in here. I know my value, and am careful about what I accept and not. I hope that you enjoy the brands that I work with, and if you do not: there are at least 550 blog posts a year that is not collaborations for you guys to read (totally free as well!) : )
Another thing that is important to me is to write when something is a partnership or not, or is a gift from a brand or not. This is not about me showing off, I simply want to be honest, just as I am with everything else in here (like, for example being ”whiny” at times and writing about feeling alone in a big city instead of pretending everything is perfect). If I started to hid from you what I had gotten for free or not – for example the flight here to Tokyo – that would be false advertising and also illegal.
My blog is about my life, and just like life is I write about different things depending on how I’m doing, where I am and what I think of.
Feminism is in my blood, in all my actions and choices in life, and sometimes on my blog I have more of ”lesson posts”, and sometimes I’m writing less about it, but always carry it in me and share it in sometimes more – and sometimes less – obvious ways (like for example I almost always review books and movies from female writers and directors etc. This is not by coincidence. But I don’t feel I have to ”skriva det på näsan” as you say in Swedish.
For me, some of the most powerful feminist changes is about more acting and living and less talking).
As a woman you are expected to be so many things at the same time and I will always focus on being myself first and foremost. That, for me, is a feminist action in itself.
ps. Also – I know a lot of teenagers grew up with me and it make sense to start question stuff that you might have loved unconditionally when you were younger. But don’t forget that I am a person as well, and the things that you maybe starts to think of now (for example that I should understand that I am white and privileged) I am equally aware of. I have written about it a lot times and many different ways, but of course I understand it’s easy to miss this since I write hundreds and hundreds of posts per year. It’s hard when you have a lot of readers who want different things to satisfy them all at the same time. And therefore I can only follow my own path and be true to myself and what I believe in and what makes me happy. For me – that is the key to keep this blog personal and real, even though you are hundred of thousands of people here every month. And along the way, I hope some of you enjoy the ride : )
Puss.
✉
Hej Sandra!
Har förstått att du är en flitig netflix användare. Hur gör du nu när man inte längre kan få tillgång till det amerikanska utbudet? Fortsätter du använda netflix eller har du något tips på någon annan sida man kan använda sig av?
Kramar och tack för en fin blogg <33
✎ Hej! Jag använder det utbudet som finns i det land jag är i! Funkar finfint. Tycker det svenska är tillräckligt bra för att fortsätta vara prenumerant. Det japanska är dock superhärligt, men kan ju va för att jag är nykär i det just nu : ) Det finns säkert något halvolagligt man kan göra för att switcha mellan länderna fastän man inte befinner sig i dem, men jag gör inte det så jag vet inte hur man gör. Skulle googla! kram!
✉
Hej Sandra! Jag skulle gärna vilja höra dina tankar om att åka på långresa utan sin love. Det verkar som att det är det du nu gör? Jag vill gärna resa bort själv en månad utan min pojkvän men känner mig lite osäker på att ta steget. Har aldrig rest själv ens. Hur kan man tänka, eller ja hur tänker du? tack för bra blogg!
✎ Hej! Det är klart att jag tycker det är halvkul att vara utan min kille en längre period, hade man fått välja hade han såklart varit här med mig. Men jag kan inte sitta hemma och uggla bara för att han inte har möjligheten att ta ledigt just nu, fastän jag vill och kan. En månad är inte särskilt lång tid ifrån varandra (han kommer dessutom och hälsar på snart!) och det är väldigt spännande att resa själv för man lär känna massa nya människor och väljer sina dagar helt fritt! Jag tror man får väga lite själv från person till person om man tycker det är värt eller inte och om man vågar. Jag tror att genom att göra saker själv och på egen hand blir man både modigare och tryggare i sig själv! Världen är inte så läskig som man tror : ) puss.
.
✉
Hej Sandra. Vill bara fråga en sak, hur tänker Magnus när det gäller separata utlandsresor? Tänker främst på som nu när du ändå ska vara borta ett tag(lite skillnad på mer än en månad och några dar/en vecka liksom), hade han några åsikter om det eller var han ba ”ja kör bara, klart du ska dit!”? Man måste ju lita på varandra självklart, men vet ändå många som inte skulle vara helt okej med att ens partner åker iväg ensam en månad.. Jag personligen tycker det är jättebra(om han nu är ”kör bara, klart du ska dit”), då det är just ett sånt förhållande jag skulle vilja ha, med den tilliten och självständigheten att man kan resa iväg utan att det ska bli bråk/diskussion, därför jag undrar
✎ Hej! Magnus sa definitivt ”wow kul pepp!” etc. Han tycker det är lite tråkigt att jag reser bort från honom ett tag förstås, men han skulle aldrig ” inte tillåta” mig att göra det. Alltså, jag skulle nog aldrig någonsin vara ihop med en kille som inte tillåter mig att göra grejer. Skulle tycka det var helt sjukt om han bara ”du får inte”. Hade nog inte ens fattat vad han menade först. Totalt orimligt för mig att styra över sin partner på det sättet. Även om man är ihop är man ju separata individer med egna drömmar och längtan, tror ingen relation skulle må bra av att strypas på det där sättet. Låt aldrig någon snubbe bestämma vad ni ska göra eller inte. Alltså på riktigt.
.
✉
Har Michelle någon blogg? För visst bor hon i Afrika nu? Hade varit kul att följa henne!
✎ Hon har insta! Finns här.
✉
Har sett att du brukar skriva ”i överlag” men det ska inte vara något i framför ordet ”överlag”. Detta säger jag bara för att jag vet att du brukar uppskatta språkfrågor.
✎ Wow hade ingen aning. Kommer bli mindfuck i mitt huvud nu när jag ska skriva på annat sätt : ) Tack!
✉
Är det inte dags för ett brevvännsinlägg snart? Jag är så sugen på att träffa nya fina människor men känns konstigt att kontakta någon från det senaste inlägget (augusti!!). Tack för bästa bloggen ‹3
✎ December är senaste! : ) Jag har ett brevvänsinlägg var tredje månad nämligen så har kollen. Men håll i hatten för i helgen händer det!
✉
Saandra! Jag såg att du hade en skitfin fila-jacka i Elsa Billgrens videoklipp med taxvalpar. Vart är den ifrån? Finns den kvar eller finns det något liknande du kan tipsa om? Kort bomberjacka, eller liknande. Tack på förhand!!
✎ Hej! Den är från Urban Outfitters samarbete med Fila, köpte den i början av hösten. Så vet inte om den finns kvar, men skulle googla! Har tyvärr för dåligt internet denna morgon för att googla åt dig själv. Ganska säker att Fila gjort en ny vårkollektion med Urban Outfitters, och vet också att webshoppen Junkyard gör många samarbeten i liknande stil. Puss!
✉
Varför behöver du pocket wifi? Funkar inte 4g i Tokyo? Och dela nät till en dator från telefonen går ju ändå? Alltså, pocket wifi låter gulligt men jag förstår inte vilket behov det fyller som en telefon inte gör ändå? Blir så nyfiken!
✎ Omg 4g och 3g är ofta megadyrt utomlands! Lova mig att du stänger av ditt mobilnät nästa gång du åker utanför Sverige annars kan du råka på en saftig räkning. Blev oerhört stressad över denna kommentarer så lyfter den så att ni andra också vet att man liksom inte kan surfa på sitt svenska 3g i andra länder bara sådär. Vissa länder har spärrar så man har typ 100 mb på en dag eller något för 200 kronor. Men i det långa loppet blir det också dyrt om man är borta länge. Vissa har paketpriser man kan köpa till inom Europa men kolla hur det funkar med din mobiloperatör innan du reser och särskilt när du reser långt bort. pusspuss.
✉
Hej Sandra! Lyssnade precis på din och Gustavs podd och föll direkt för första avsnittet om att träffa nya vänner. Jag personligen är ganska privat av mig och kan ha svårt att spontan-bonda med nya människor. Jag vet liksom inte vad man ska börja prat.a om och vill inte att personen jag pratar med ska tycka jag är för på eller fråga för mycket vilket resulterar i att jag oftast är tyst och istället uppfattas som dryg – vilket verkligen inte är meningen! När jag väl fått en ingång eller man hittat något gemensamt brukar dock allt detta släppa och samtalen rulla på. Undrar om du känner igen dig i detta eller hur du brukar tänka? Du som exemplevis är själv i en ny stad atm måste ju ha någon sorts strategi för att börja prata med nya personer tänker jag.
Kram och lycka till i Tokyo!
✎ Hej och tack! Jag är nog en ganska social person och har relativt lätt att lära känna nya människor. Samlar typ på nya bekantskaper hehe. Men det behöver man ju verkligen inte göra, de flesta människor gillar faktiskt att ha en mindre bekantskapskrets. Men om man reser ensam eller så kan det ju vara flott med lite sociala verktyg så här är mina bästa tips för småprat med nya personer:
– Prata med hela kroppen. Alltså, SE glad ut. Le med ögonen och hela kroppen om du kan. Visa att du liksom gillar att vara med den här personen med hela dig!
– Var avväpnande. Jag brukar ganska ofta säga något om mig själv som jag nyss gjort som gör mig till en person med fel och brister. Det gör att den du pratar med förstår att mellan er finns en trygg zon. Exempel som jag brukar säga (brukar ju vara lite olika beroende på vad jag då har varit med om den dagen men alltid är ju nåt dumt man gör): gått vilse, missförstått något, skämt ut sig lite i en butik, hälsat på fel person etc.
– Fråga. Fråga fråga fråga! Hej vad gör du, vad jobbar du med, vad gillar du att göra, vad är din favoritplats i världen, vem är du kär i, hur gammal är du, har du något djur i don’t know. Jag frågar så mycket grejer alltså. Glöm ej följdfrågor!
– Fråga tillbaka! Det är A och O med nya bekantskaper! Frågar hen dig något: fråga tillbaka, utveckla frågan. Tänk dig att ett samtal är en sport där ni bollar en boll mellan varandra. Detta är både trevligt och artigt men gör också att ni lär känna varandra snabbare.
Lycka till kram!
