Igår fick jag ett paket på posten! Det var från söta söta Karin.
Åh man älskar ju presenter. Allt låg dessutom i silkespapper med guldhjärteklistermärken.

Titta vad som låg i:

en tunn rosa blus. så himlans fin.

och ett gammalt gammalt fotoalbum.

jag tror att det är bilder från en flickskola. Alla har skrivit sin namn med kulspetspenna under sitt eget foto.

Bilder från länge sen är så otroligt fascinerande. Jag försöker intala mig att människor från förr i tiden har lite mer gammeldags ansikten. Men det är inte så alls. De ser precis ut som du och jag men med lite märkligare frisyrer.

kolla söt. hon ser lite ut som Hermione i Harry Potter.

I got this beautiful gift from Karin yesterday in the mail.

Ibland undrar ni om min header.
Om hur jag gjort den, om tårtan är på riktigt, hur det gick till. Och så vidare.
Så nu ska jag berätta.

Jag och min vän Julia fotograferade min flotta header hemma hos mig.
Kopparna är mina, likaså fatet. Dammsugarna köpte vi i bageriet på min gata.
Prinsesstårtan beställde Julia av en tårtbagare som fick uppgiften att skriva niotillfem lite snirkligt och romantiskt sådär med enbart gemener.  Allt ställdes upp på mitt köksbord (från början hade vi en grön kopp med också) och fotades med min kamera.
Sedan fick jag hjälp att retuschera bilden av en kille som gick på Berghs samtidigt som mig som heter Miki.  Vi gjorde den lite mer drömlikt och lite mer färggrann.

Och som ni vet, så här blev det:

Och det är historien om det eviga tårtkalaset på niotillfem.
.

Please click "in english please" in the pink frame to the right to read the story about my header (in very poor google english though..).

En liten bloggläsare tipsade mig om den här bloggen och tänk, jag dog lite.
Det här är det gulligaste jag någonsin sett.

JAG VILL OCKSÅ! Jag vill också ha två små tänder som bor hos mig. Som smygbiter på mina dörrkarmar och frågar om jag vill leka när jag läser. Som inte vill bada och som hjälper varandra när världen känns läskigare.

Jag är helt och alldeles hopplöst och totalt förälskad.
Sötheten är personifierad i två små tänder.

this is my new favorite blog!

blev fotad en andra gång av Craig (altamiranyc) när han var på götgatan och jag var på väg till jobbet efter en lunch (älska Babylons chevrésallad).
klänningen har jag fått i present av hanna, skorna är second hand och väskan är miu miu.
och så var jag i princip osminkad. får lite eyelinerlängtan när jag ser den här bilden men vissa morgnar orkar man bara inte.
.

streetstyle-photo by craig (altamiranyc). the bag is miu miu and everything else is vintage.

För att ni alla skrev så himla fint om pojkarna och flickorna ni är kära i och för att jag och log konstant genom varje kommentar.
Därför var jag tvungen att plocka ut några stycken som vi kan läsa igen. Jag blir helt lycklig att ni är så kära i varandra.
Så här skrev ni:

För att han får mig så nervös och knäsvag att när jag ska skriva till honom i ett sms skriver jag ’klar’ med två l.

För att han har världens finaste och krokigaste händer. för att han har stora gröna ögon och ett ärr tvärs över huvudet. för att han pratar om saker som bara jag förstår och beställer varm choklad istället för kaffe.

För att han drar mig till sig och kysser mig i pannan. För att han borrar in sin näsa i min nacke och säger att han vill komma ihåg min lukt så att orkar ta sig igenom dagen. För att han har vampyrtänder. För hans ögon, för hans axlar. För att han har tajta byxor. För hans leverfläckar. För det sättet han drar undan sin lugg. För att han skriver mitt namn i sina anteckningsblock.

För att han särskriver och är dålig på att stava. För att han får ett enda poäng på provet och ritar en teckning på provpapperet istället för att svara på frågorna.
För att vi stannar på gatan och har spottävlingar och tävlar om vem som vågar klä av sig mest kläder mitt i stan. För att hans hår luktar sanslöst gott. För att jag vill ligga under ett fluffigt täcke och berätta historier ur verkliga livet med honom.

För att han kollar på mig på ett sätt så att jag blir alldeles varm och inte kan röra mig. För att han inte bryr sig om alla dumma saker jag säger och gör. för att alltid kramar om mig när jag lägger mig i hans säng. för att han skickar sms med fina låttexter mitt i natten. för att han alltid säger god morgon, vart jag än är i världen. för att han sitter och spelar ukulele längst bak i bussen. för att han sitter med mig i mitt fönstret och kedjeröker.
För att han gör mig så jävla glad.
För att han sa att han älskade mig när vi borstade tänderna imorse.

För att jag hittade honom på internet när jag var 13 år. För att det första han gjorde när vi sågs var att pussa min panna. För att han några timmar senare pussade hela mig. Och för att han idag, 4½ år senare fortfarande pussar mig.

För jag hör att han ler när vi pratar i telefon.

För att han dansar till och med i sömnen. För att han äter chips med kinapinnar och säger spetsar om grillspett. För att han säger "återminstone" och för att han berättar spökhistorier utan poänger. För att vi alltid går och köper mat mitt i natten eller sitter uppe och röker och dricker kaffe istället för att sova som man ska. För att han tror på mig och min dröm, att skriva. För att han berättar historier om hur det var att bo i Hongkong. Och för att han ringer mig mitt i natten ibland och läser mina texter högt för mig "för att jag ska höra hur bra de är".
Allt det här hade jag och nu har jag nog inte det mer. Det är hemskt sorgligt. Men han är den finaste jag vet.

För att han är så sexig att man nästan dör och för att han får mig att känna mig så sexig att han nästan dör.
Och så passar jag i hans famn,  jag bara känner det.
Det är där jag borde vara.

Jag tycker om hur han tar på mig när det bara är vi två, jag tycker om hur ingen vet. Jag tycker om hur han smeker min underläpp med sitt pekfinger, hur han viskar fina ord i mitt öra innan jag somnar. Jag tycker om hur han låtsas vara sjuk så alla andra kan gå, så det bara är vi två kvar. jag tycker om hur han håller min hand på spårvagnen när det börjar mörkna ute. Jag tycker om hur mycket han skäms att vara utan mössa, men när det bara är vi två vill han inget annat än att bli kliad i håret. Jag tycker till och med om när han luktar svett, för han luktar ändå inte äckligt. jag tycker om hur han biter mig i underläppen, tycker om alla nätter vi dansat fulla på vin hem till honom, hur våra kläder alltid hamnar i en hög på golvet vid hans säng. jag tycker bara så mycket om honom, han är en fin vän.

Därför att han är så gullig när han säger "jag älskar dig" och rodnar över att han darrar så mycket på händerna och på rösten, för "jag borde ju vara van nu". För att han ringar in saker i tidningen som han tror att jag kommer gilla innan han går till jobbet. För att han ser så söt ut när han sover och för att hans hand passar så bra i min. För att jag är nöjd om jag bara får ligga bredvid honom och räkna hans andetag.

För att jag vaknar mitt i natten av att han pussar mig i pannan.

Hans sneda, ursäktande och helt sjukt vackra leende när jag inte förstår hans alldeles för snabba och slarviga franska.

För att när han hörde mitt namn för första gången viskade han det jätte tyst för sig själv innan han vågade säga det igen. och då lät det så konstigt i mina öron men också som ett av det finaste jag hört.
för att han retas hela tiden även när vi pratar över telefon och säger att jag sjunger lite falskt bara för att få mig att skratta, för att då skrattar han också.
för att han tycker om att sitta bredvid mig i busresor som tar många timmar och spela gissa huvudstaden och sen somna i min famn.
för att han smekte min hand i smyg en kväll när vi var ute och jag pratade med en annan kille.
för att han bad om ursäkt efteråt för att han har en annan tjej.
för att han hade bestämd sig att hålla sig borta från mig men inte kunde.
För att han skickade många fina meddelanden till mig även om han visste att jag inte kunde svara på dom.
för att han inte kunde låta bli att kyssa mig dom mjukaste kyssarna jag någonsin fått sista kvället vi hade tillsammans, och han kunde inte låta bli att göra så på varenda gatohörna vi gick förbi.
för att med honom skrattade jag varenda dag.
för att han bor så långt borta och sover brevid en annan varje natt.

För att han alltid envisas med att sätta mitt hår bakom mina öron. Ser förjävligt ut men gör mig lycklig.

För att han lagar mat till mig varje dag, för att hans mage är rund och han har massa päls. För att han försöker säga svåra ord på svenska fast än han inte pratar det. För att han kan hjälpa min lillebror med datorn i timmar. För att han har så vackra mörkbruna ögon. För att han diskar nu. För att han bokar hemliga resor i smyg. Och för att han kallar mig fågel.

fordi han skriver navnet mitt med et lite hjerte ved siden av over hele byen.

Jag älskade honom för att han misslyckades på sina matteprov, för att han aldrig hade pengar, ofta bråkade med sin pappa, aldrig kunde planera, repade minst tre gånger i veckan så han inte kunde vara med mig, hade konsert ibland på helgerna när jag bara ville ligga hemma i hans famn,
jag älskade honom för att han började skratta mitt i våra bråk, fast det gjorde mig ännu ilsknare,
jag älskade honom för att han fick magsjuka på vår halvårsdag och därför kunde jag inte låta bli att pussa honom ändå
jag bara glömde bort att jag älskade alla de här dåliga sakerna också vilket ledde till att han inte längre älskade mig.

För att vi är sjutton år och för att vi är varandras första stora kärlek.