I fredags skrev jag in ”Shimokitazawa” i min google maps och så gick jag dit.

Man kanske tänker att Tokyo mest är skyskrapor och neon om man inte varit där förut. Visst finns det sånt, men Tokyo är även en himla massa av detta: lummiga små gator med gulliga hus.

Här flyttar vi in va?

Det var en sån fin dag och sommaren lurade bakom varje hörn.

En halvtimme senare var jag framme i Shimokitazawa. Tycker så otroligt mycket om denna stadsel.

Jag mötte upp Christian på Ichiran som skulle ha Shimokitazawas bästa tonkotsu-ramen (börjar bli något av ett ramenproffs efter att ha kört med min en-ramen-om-dagen i typ fyra veckor nu). Man fick sitta i sådana här gulliga små bås och skickade in sin beställning genom en liten lucka.

Man fick välja umamigrad så jag valde högsta. Var mycket nom alltihop.

Efter maten gick vi och fikade.

Här satt vi, på ett franskt litet café.

Innan vi skildes åt tog vi såklart purikuras.

Några timmar senare kom kvällen och det vankades finbesök! Magnus! Han ska va här en hel vecka.

Och Gustav! Ska va här lika länge. Jag tog dom till en lite flottare izakaya (en slags japansk pub som finns lite överallt) i Naka-meguro där jag bor.

Vi beställde in jättemånga olika rätter. Min favorit var denna kyckling som var knäckig som kolapopcorn.

Drack sake till det hela.

pusss.

Efter maten mötte vi upp Kristin och Karl som hade landat samma dag.

Hej Kristin!

Efter ganska många öl tog vi gruppfoto innan det var dags att säga godnatt för den här gången.
Heja fredag!

Translation. Friday in Tokyo. I spent the day in one of my favorite hoods Shimokitazawa with my friend Christian. We had ramen for lunch and took purikura photos. In the evening my boyfriend and my friend Gustav landed in Tokyo! Yay! We had dinner at a izakaya in Naka-meguro and then beer with some friends. 

I onsdags svängde jag förbi Traveler’s Factory som är en stationary butik med resetema! Åh allt var fint. Klistermärken och stämplar och pennor och allt man inte behöver men känner att man ändå gör.

Ett mycket bra Tokyotips.

Jag kom hem med detta! Ett så jäkla fint kameraband i skinn med gulddetaljer.

Klart att min kamera förtjänar lite piff.

Några av er har märkt det, och javisst har ni rätt, jag har en ny kamera! Köpte den förra veckan i en second hand-kameraaffär i Shinjuku! Det är en Canon 6D som är en lite billigare variant av 5D:an. Har haft en 700D (och alla dess kompisar under) jämt och ständigt och nu var det faktiskt dags för en uppgradering. Är så himla glad! Känner att det blir en stor skillnad på bilderna och dessutom är det en fullformatskamera vilket gör att de objektiven jag har äntligen fungerar som de egentligen ska.

Ser framemot allt roligt ska vi upptäcka, jag och kameran.

Translation. New camera and camera strap! The camera is a used Canon 6D which I bought in Shinjuku and the camera strap is from a store called Travelers Factory.

I onsdags skrev jag in ”Harajuku” i min Google Maps och sedan promenerade jag dit.

Målet var att äta lunch på det här stället som jag var på förra veckan, deras tuna bowl var så himlans god. Design Festa Gallery heter det förresten, men ska såklart skriva en guide till er om allt sedan.

Så god.

Med mig hade jag min gulliga bloggläsare Amanda som bor här!

Och jag också, bonjour och hello.

Efter lunchen promenerade vi omkring lite i Harajuku. Många restauranger har sådan här plastmat utanför för att visa vad de serverar. De ser alltid väldigt verkliga ut, blev sjukt sugen på denna enorma plastversion av carbonara.

Harajukus mest kända gata var full av folk som vanligt. Det är förövrigt på denna som Shoshanna går längs med när hon ska visa sin kompis Tokyo i senaste avsnittet av Girls.

Men bara genom att svänga in på en sidogata blir allting lugnt och tyst och blommorna får våra sig ifred.

På kvällen mötte jag upp min nya kompis Jesper samt hans kompisar Tommy och Felicia för att äta middag i Naka-Meguro där jag bor. Här närmare bestämt.

Gyoza stod på menyn. Vi pekade på oss själva och sa att vi ville äta och sedan fick kocken bestämma. Enklast så ibland : )

Gyoza är stekta dumplings och de här var så otroligt goda. Fick friterade pickles till som jag aldrig smakat förut men det var väldigt gott.

Sedan hängde vi ute på deras veranda och drack rödvin i gamla skolbänksstolar.

Vid elva gick vi vidare till Kinfolk Lounge som ligger precis vid floden.

Min norska kompis Christian kom förbi också!

Så mysig bar, som en trädkoja för vuxna.

I baren satt en tjej och en kille i peruker, så när jag beställde öl passade jag på att fråga om det var av någon särskild anledning. Men de hade bara gått förbi en maskeradbutik på vägen till baren och köpt allt som såg roligt ut och sedan satt på sig det. Bästa jag hört, önskar att jag fick vara deras kompis. Kommer om inte annat sno idén.

Vi hängde kvar tills vi fick spring i benen.

De promenerade vi till en pingisklubb som också var som ett stort vardagsrum.

Där drack vi öl, spelade pingis och sjönk ner i stora soffor.

Och när klockan slog två någon gång promenerade jag hemåt.

Translation. A Wednesday is Tokyo: Lunch & shopping in Harajuku and then dinner and bar hopping in Naka-Meguro.

Jag har ju inte med mig min stora kamera hela tiden här, så vissa dagar lämnas odokumenterade. Eller, det gör de egentligen inte, för jag fotograferar ju med mobilen ändå. Tänkte vi skulle titta på några sådana ögonblick de senaste två veckorna i Japans huvudstad.

Det här var ju ett ganska stressigt problem stundtals i början av min vistelse. Nu har jag dock lärt mig tecknet för spolning! Det första och enda tecknet jag kan hehe.

Det här äter jag varje morgon till frukost. En kletig risboll med bönor, även kallad onigiri. Den är dögod. Kan man köpa såna här någonstans i Stockholm eller?

En dag gick jag och Stina på museum. National Art Center (<- obs mäktig byggnad). Vi såg en utställning med klädskaparen Issey Miyake samt swoonade ganska länge i museishoppen som var en hel våning. Alla museishoppar borde va så stora.

En annan gång var jag på en klubb som var helt full av körsbärsblomster. Fick panik för att det var så vackert, och allt blir ju dessutom extra vackert när man är några glas prosecco in.

Hej hej. Har lite mer rouge för varje dag som går här.

En kväll gick vi på igelkottcafé. Eller det var egentligen en igelkottaffär men man kunde klappa på igelkottarna i en timme för typ en hundring. Det var ganska tveksamt såklart, jag tror inte jag kommer gå på mer djurcaféer (finns ganska många här). Igelkottarna var så sjukt gulliga dock, började typ gråta av gullighet.

De bodde tillsammans i stora terrarier men var väldigt sällskapssjuka och hoppade nästan upp på en när man sträckte fram handen. Sedan kröp de ihop till en boll i ens handflata och somnade <3 :’)

En ganska spattig en tog sig snabbt in i min jeansjacka och la sig tillrätta i min armhåla. Obs på det lilla benet.

En annan gång var jag i Ueno-parken och kollade på körsbärsblommorna. Detta strukturerande picknickande hade passat Sverige tycker jag!

I tisdags åt jag middag i Shimokitazawa med det här gänget.

En selfie också!

Jag hade önskat mig att vi skulle gå någonstans och äta okonomiyaki så det gjorde vi.  Okonomiyaki är en japansk pannkaka kan man väl säga, med kål och ägg och massa goda grejer. Gillade mycket och vill äta igen.

Och så här såg det ut när jag tog den bilden : )

Tokyo <3

Nu är det ju förresten påsklov så fram till tisdag ger jag mig själv halvledigt och publicerar bara ett inlägg om dagen så ni vet! puss.

Translation. Some snapshots from the last couple of weeks.

I måndags tog jag tunnelbanan till Tokyo Station och mötte upp Arisa, min japanska bloggläsare! Vi hängde även förra gången jag var i Tokyo 2010, nu var det dags igen.

Jag var med också såklart, hej hej.

Var ganska blåsigt i måndags men var glad ändå.

Arisa tog mig till ett franskt café som heter Viron.

Där beställde vi glass.

Jag tog tre kulor: en svartvinbärssorbet, en hasselnöt och en cream cheese-sorbet. Den sistnämnde vann, himla god.

Så gullig <3

Efter fikat köpte vi bussbiljetter för att åka på busstour! Arisa sa att det är väldigt fint att åka i solnedgång precis under körbärsblommorna i området Ginza och det lät ju helt klart lockande.

Vi var de enda på bussen, bra grej ändå.

Kändes lite som att man var en romankaraktär i någon bok när man flög förbi i en tom turistbuss mellan de stora skyskraporna i skymning.

Efter turen åkte vi upp i en skyskrapa och tittade på utsikten. Tokyo Station var så fint i kvällsljus.

Sedan tog Arisa mig till en bar med utmärkt namn där vi drack ett glas vin.

Och efter det var det soba time. Soba är en form av nudlar gjorda på bovete.

En ramen om dagen är min devis här. Hittills går det faktiskt ganska bra.

Translation. I spent my Monday at the Tokyo station with my blog reader Arisa having ice cream, went on a bus tour, drank a glass of wine in a skyscraper and had soba noodles for dinner.