11:00
Vaknar. Äter hallontårta i sängen.

12.00

Jag, matilda och jenny lägger oss i en park. Vi äter glass och röker cigaretter.

13.00

tar en sväng förbi Italien med david.

14.00

Äter skaldjurspasta till lunch.

15.00

pussas lite med min pojkvän på en filt i svensktsommargräs.

16.00

åker till Paris. Går på marknad, luktar på blommor och äter äpplen.

17.00

drar söderut till Rivieran med carl fredrik en stund och dricker lite rosa champagne.

18.00

hamnar i Queens med Julia och Michelle på dagsklubb. Vi dansar som 17.

19.00

grillar på Joakims gård.

20.00

hamnar på en fest där alla pojkar har hjärtan på skjortan.

21.00

möter upp Maja för lite eufori.

22.00

åker tillbaka till Paris för att festa lite med Kris.

23.00

dricker öl i södermalms solnedgång.

00.00

nu dansar vi galet mycket.

01.00

hamnar på en fantastisk marie antoinette-maskerad.

02.00

svänger förbi new york igen och sjunger lite karaoke med Jin.

03.00

avslutar kvällen med ostron.

04.00

somnar i mitt rum på landet.
.

The 9th june 2009 of my dreams.

Tänkte bara att jag skulle visa en fin sak jag gav min pojkvän igår:

En pytteliten cykel-brosch från 20-talet. Jag tycker i alla fall den är himla tjusig.
Det blir nästan som ett samling om man man tänker med trumpeten som han fick av mig när han fyllde år. Båda två har jag hittat på ebay.
.

Last night I gave my boyfriend this bicycle brooch from the 20s.

Ni ville se mer av breven som jag spelade in till Cecilia när jag var 17.
Jag hade ju faktiskt lite fler klipp så ni kan väl få se de också.
Min bästa del är förövrigt när jag pratar om att jag står på gästlistan på en klubb. jag säger det som om det vore det världsligaste i hela världen. så var det nog inte riktigt.
Här har ni en rastlös sandra för sju år sedan:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=5Fq06Lxr6os[/youtube]

(förresten. hej ni som sa att jag var tillgjord i förra filmen. kom igen. jag är sjutton år och sitter framför en videokamera, pratar strunt som det är bara meningen att min bästa kompis ska få se. det är klart man är lite knäpp.)
.

letters to cecilia when I was seventeen years old. part two.

När jag var sjutton och arton år så brevväxlade jag och min kompis Cecilia som bodde i Göteborg.
Jag skrev inga brev utan skickade små dagböcker i videoformat till henne istället. Och igår hittade jag dem. Sju år gamla filmer.
Säkert en halvtimme med film där jag pratar om många olika pojkar, vänner som hamnar i nöd men kanske framförallt en hel del strunt.
Jag får lite ångest i hjärtat för att tiden går så fort och för att dagarna och åren ramlar förbi varandra och helt plötsligt är man tjugofem och tänker att herregud kanske kommer jag också helt plötsligt bli fyrtio.

Hur som helst.
Ni ska också få se lite.
Klippen är mest från en sommar 2002 när jag bodde ensam i mina föräldrars lägenhet och tillbringade vareviga natt ute i parker och på klubbar (om jag kom in, jag var ju sjutton).
Jag har kapat klippen rätt rejält för att uppenbarligen var jag helt knäpp när jag var sjutton. Var och varannan sekund börjar jag sjunga mycket högt, springa runt, hoppa eller prata på engelska.
Så ni får en lugn version.

Och snälla – vi hoppar elakheterna om min stockholmska. Vad kan jag hjälpa det? Jag är ju uppväxt här, något annat vore knäppt.

Håll till godo – en sjuttonårig mig själv som skickar brev till en vän:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=K19DLu-L7z0[/youtube]

About seven or eight year old video letters to my friend Cecilia.

Idag ska jag träffa min gudmor som har fyllt år.
Men vad kan det ligga i paketet då?

hmm?

ett cigarett-etui? en kamera?

näpp! en teater-kikare!
tycker den är så himla fin. hittad på Old Touch på upplandsgatan.

vintage theatre binocular