Sandra Beijer

Min klänning från Malicious Designs köpt på Bona Drag låg utanför min dörr igår i ett brunt paket omslagen i rosa silkespapper.

Den är seriöst inte av denna värld. Svagt ljusrosa, guld, spets och små rosor.

jag undrar verkligen när exakt jag ska ha på mig den. det känns inte som någon tillställning är tillräcklig.
Men det kanske är ju därför man måste börja tänka som Marla Singer och gå runt och röka i den på bakfulla söndagsmorgnar istället. Eller ligga i en park och äta skagemackor med den på. Eller dricka öl på en sunkig pub.

Vad tycker ni?!

Det här är Vinden. Han är fin.

(foto av hannah)

Igår var det söndag vilket är en dag reserverad till fika.
Stefan hade med sig sina kamera och övade sig på att fotografera fina saker.

vi fikade på Vurma. De vid bordet bredvid oss beställde den här söta chokladbollen.

Jag hade ju namnsdag så jag fick en påse med kex formade som små djur 🙂

sen gick vi på vasastanspromenad vilket är väldigt bra eftersom jag måste lära mig min stadsdel plus att jag har ett lokalsinne som inte existerar.

jag älskade den här skylten!

Förövrigt har jag köpt träningskläder så idag börjar jag springa på band. Det är så himla jobbigt att hela min garderob passar någon en storlek mindre än vad jag är nu. I tisdags när jag hängde med Michelle gäspade jag och ritsch så hade mitt blixtlås till min kjol gått sönder.
Inte okej.

Jag känner att min helg gick i ett slags tema.

Lördag:

body – american apparel
kjol – h&m
skor – zara
cerisa strumpbyxor – indiska

Vinden hade glömt sina glasögon hemma hos mig.
Så på lördag dag när jag var ute och shoppade var jag en glasögonorm.

Spännande va?

Söndag:

kofta – topshop
linne – monki
kjol – samma från h&m
knallblå strumpbyxor – indiska
skor – chloé
scarf- present från stefan

Det hände två fina saker idag:
Först ringde en flicka som läser min blogg på min mobil och grattade mig på namnsdagen. Så himla gulligt.
Sen när jag gick på gatan kom en gammal man fram till mig. Han sa:
– Tick tack tick tack låter det när du går på gatan. Vet du hur jag vet det? Jag var en urmakare en gång i tiden.
Fint!

Lolita skrev om de här skorna (tror det är prada?) i sin blogg:

(bild snodd från lolitas blogg)

Ärligt talat.
Det finns ju ingenting att göra. Jag måste ha de här eller hur?
Det känns som om jag sårar skorna om de inte får bo hos mig.

Är de inte det finaste ni har sett? Finare än typ alla hundvalpar, kattungar och rådjurskid i hela världen!!