Sandra Beijer

De här köpte jag i smyckesdistriktet i new york.
En giraff, ett flygplan och ett eiffeltorn.
De kan man sätta på en liten guldkejda och så har man helt plötsligt ett lite lyckligare halsband.

Kom ni ihåg att jag sökte efter en sjömansklänning? Jag fick så himla många finfina tips men en flicka hittade den som fångade mitt hjärta.
På ebay inhandlades denna:

jag bara älskar den! den fick följa med ut och festa på berns igår.
om jag hade stött på håkan hellström hade vi kunnat rymma ihop.

men du som hittade den här åt mig på ebay, ge mig din mail så skickar jag ett par marc jacobs kondomer så att du kan märkesligga.

Går du i gymnasiet på en av Sveriges 100 största skolor?
Då har du nog fått eller ska få en bok som heter Orka.
Det är Lutherhjälpen som ger ut den och den handlar om fattigdom, hunger, företagens makt och vad du kan göra för att förändra världen.
Jag har skrivit hela den boken när jag jobbade på reklambyrån Rå.
Alltihop, varenda litet ord.

(bild snodd från fröken silversagas hemsida som också har gjort ett fint litet fotocollage i boken)

kram.

Åkej, vi sammanfattar min New York resa.
Också lite catch up för er som inte har varit tillräckligt uppdaterade av mitt liv!

Okej. I slutet av juni åkte jag och Julia till New York för att praktisera på reklambyrån Cunning. Vi flyttade in hos Julias vän Michelle. (som jag kom att älska förövrigt. Michelle är kanske världens finaste flicka)
Såhär bodde vi:

I början av New York-resan hängde jag mycket med Julia och Michelle såklart. Dagarna spenderades på jobbet och kvällarna oftast på rooftopfester och random öl på sunkiga barer.

julia och michelle

Hannah var i new york de första tre veckorna. Vi var på hennes tak innan vi gjorde natten:

Annars jobbade jag mycket alla dagarna. Med massa roliga briefer och kunder.
Här är halva min byrå:

Varje lördag gick vi till PS1. En klubb på dagen i Queens anordnad i MoMa. Vi dansade järnet och drack dyr öl.

Bästa hemmafesten var i soho en lördag. 25 kvadrat och smackat med förvirrade människor fulla på hembränt som låg i högar och hånglade med varandra. Det var sådär härligt dekadent som det bara blir i drömmar. Lastnightsparty var där och fotograferade och jag och Jin sprang runt och kändes oss allmänt lyckliga.

vi hade minifest i badrummet på festen

Annars spenderades kvällarna med sjukt mycket fest

pojkar

och godis! jag tror jag åt säkert tio kilo godis på tre månader. de har så bra godis i usa ni kan inte förstå.

I början av augusti åkte Julia hem så då var det jag och Michelle som gällde. Vi saknade henne så mycket i början att vi kokade ett ägg, målade ögon på det och tog ut det på fest. Det fick vara Julia den kvällen. Men sen dog hon:

Sen fyllde jag år! Michelle suprisade mig med karaoke. Först var jag superrädd för hon skickade ett sms när jag satt på jobbet och bad mig dyka upp på lower east bärande något rött. Jag fick direkt en känsla av att hon skulle ta med mig till någon slags manlig strippklubb. Jag finner såna saker helt hemska. Inte roligt någonstans.
Men som tur var trodde jag fel.
Här är jag och Michelle innan karaoken:

I födelsedagspresent fick jag min fantastiska miu miu väska av mamma. Min väska är nu min stadiga pojkvän.

Varje lördag låg jag och Michelle i central park och solade av oss vår bakishet efter fredagarnas fest. Den här dagen var nog finast. Vi drack Snapple och spelade fjårtisspelet ”jag har aldrig”. Istället för att dricka klappade vi i händerna. Så kul kan man faktiskt ha tre på dagen på en gräsplätt.

Mina kompisar Sara och Pierre kom sen till New York. De var sjukt bra på att festa!

Sen flyttade herr Fredrik till New York. Vi kände inte varandra så väl men bestämde oss för att bli New York bästisar ändå. Sånt är fint när man bor i ett annat land. Det är bara att gilla läget och hänga med de som kommer dit, så helt plötsligt lär man känna helt otippade människor som man börjar gilla jättemycket!

Carl Fredrik kom och hälsade på mig en vecka. Han envisades med att dra ut mig precis varje kväll så jag var extremt trött varje dag på jobbet. Det blev en ickeproduktiv jobbvecka men en rysligt rolig festvecka.

Carl Fredrik i central park

Det blev modevecka när Carl Fredrik åkte hem och samtidigt lärde jag känna herr Facehunter. han drog med mig på massa olika modefester. Höjdpunkten var såklart Pradafesten som var packad av supermodeller och filmstjärnor. splendid.

Men den bästa modefesten var nog den Gregory tog mig till ändå. Så jävla mycket snygga människor på en pytteliten bostadsyta. Dessutom lärde jag och Fredrik känna den här snubben som jag fann helt fantastisk. Alla människor borde bära grills:

De sista veckorna hängde jag mycket med herr Gregory. han påminde extremt mycket om en av mina bästa killkompisar som jag hade i gymnasiet. Vi gick på förfester, klubbar och efterfester:

Men min bundsförvant var ändå Jin. Och hon kommer antagligen och hälsar på och bor hos mig i vår. Jag är så pepp.

Ja och sen åkte jag hem helt enkelt. Det var en fantastisk resa, träffade fantastiska människor och upplevde fantastiska fester. Förhoppningsvis kommer jag spendera nyår där. Men om jag inte får med mig någon blir det nog nyår i paris. Hur som helst. Totalt tycker jag kan sammanfatta resa med den här bilden, jag tycker den är så fin och vi ser så glada ut, jag och julia:

visst borde det alltid vara sommar?

Min kamera strejkar med mig så jag kan inte visa upp lite fina saker jag köpte i new york.
Men så kom jag på att jag har ju inte visat min absolut sista och kanske absolut bästa kväll i min lilla stad på andra sidan havet.

Kvällen började med att jag och Jin drack öl på min takterass. Sen gick vi vidare till bästa klubben Ruff Club:

jag och jin.

Jin är kanske den sötaste flicka jag någonsin sett!

Ruff Club bestod kvällen till ära av mycket dans och pussar.

Efter Ruff Club gick vi vidare till en bar med Gregory och hans vänner. På baren fanns en häst som Jin tog i ägo.

Jin och Santiago.

När baren stängde runt fem bar det vidare till en efterfest i Brooklyn. Här är jag och Gregory.

mannen som bodde där ägde världens läskigaste mask.

vi rökte vattenpipa.

De hade världens finaste cykel!

runt åttatiden blev fröken Jin lite trött.

Det var inte de andra. Lägg märke till den enorma brooklyn-ölen.

Det här är Santiago och jag blev lite hemligt kär i honom för han dansade som om han skulle falla ner och dö dagen därpå. Alltså på ett bra sätt.

Herrarna ägde även stans finaste hatt.

Efterfesten pågick till elva på morgonen. Sen åkte jag hem, stängde igen min väska och begav mig till flygplatsen.
Detta var slutet på min new york vistelse till sist!