Men leotröjan på översta bilden! Hur fin? Otroligt superfin om jag får tycka som jag vill (och det får jag i min kommentar 🙂 ). Vars är den ifrån? Vill haaaa en. Skickar lite gladmåndagspepp till dig. PeppPeppPEPP!
Tack för peppen! T-shirten är från Opening Ceremony’s samarbete med Chloe Sevigny. Men den har några år på nacken nu tyvärr tror inte den finns kvar.
Jag undrar vilket typsnitt och storlek på typsnittet du hade i din bok? Håller på att skriva min första bok så det skulle vara intressant att veta 🙂
Oj jag vet faktiskt inte, det var förlaget som valde. När jag själv skriver så använder jag typsnittet Cambria i storlek 12 med 1,5 radavstånd.
Hej!
Jag ska snart åka till New York. Har läst din guide men skulle ändå få vela veta dina fem favorit? Hoppas du har lust att svara.
Vilka fem sevärdheter skulle du besöka?
Vilka fem restauranger skulle du besöka?
Vilka fem maträtter skulle du äta?
Vilka fem affärer skulle du besöka?
Vilka fem varor skulle du köpa som inte finns i Sverige?
Hej hej, anledningen till att jag gjorde guiden var för att man just skulle kunna hitta svaren utan att behöva fråga. Att skriva 25 tips bara sådär tar himla lång tid alltså. Men i superguideformat: min favoritrestaurang är Buvette och skulle jag köpa med mig något skulle jag köpa Nyquill.
Hej!
Du som är så kreativ och vet roliga saker, har du något bra tips om ”gå bort present” jag vill vara lite roligare än en vinflaskan el en blomma!! :
Hej! Du fick så otroligt bra svar av en annan kommentar vid namn Cicci så jag publicerar det rakt av.
Svar till Johanna om gå bort-presenter (jag är ju inte Sandra, men älskar att ge bort grejor): Om det är fest på gång, kanske en middag med utgång eller liknande tycker jag att det är strålande fint att ta med något roligt och knäppt som får alla att bli lite barnsligare. Det kan vara ett paket lösmustacher, fusktänder eller clownnäsor som köps på tex. buttericks. Det kan vara 200 prickiga sugrör eller massor av strössel (Lagerhaus). Med lite mer planering kan du beställa 10 kazoos på nätet så att ni kan ha en miniorkester. Annars kan det ju vara fint att följa den italienska traditionen och gå förbi ett glasställe med hemgjord glas på vägen till festen och be att få köpa med en låda. Det är underbart att dyka upp med massa glass till en fest så länge den som planerat maten inte har ett så stort planerings/kontrollbehov att det stressar när du lägger dig i menyn lite (men skyll på italienarna då)
Har du något tips på hur man får känslorna att svalna och inte slutar längta till något som inte finns?
Finns nog inga magiska quickfix men att sysselsätta sig och försöka träffa nya människor (alltså behöver inte vara nya människor att hångla med, bara nya människor rätt och slätt), brukar hjälpa lite. Och att ta bort honom från alla sociala medier.
Alltså. Först vill jag tacka dig för att du är en sån STOR förebild i alla kategorier! Sen så undrar jag vad det är för skor du har på dig i den allra sista bilden till höger i inlägget. De ser ut som de perfekta skorna jag aldrig lyckas hitta… PUSS
Tack! <3 De är från Asos och jag köpte dem våren 2013. Kanske har de liknande nu? PUSS
åå vilken fin ryggsäck, far man fråga vart den kommer ifrån?
Asos.. allt jag äger är tydligen asos.
Hej Sandra. Tack för världens finaste och viktigaste blogg. Vad ska man göra när man inte kan sluta känna att man inte är värd något, att man är tråkig och inte kan slappna av med fina killar? Jag råkar alltid säga något knäppt när jag är med snyggisar. Alltså jag började med Tinder när du tipsade nån här om det, men alla killar jag ser verkar ha så jävla intressanta liv och ser så bra ut att jag inte riktigt vågar gilla dem. Är så rädd att de ska bli besvikna över att jag är världens tråkigaste människa liksom. Jag är verkligen ingen speciell. Det har inte med mitt utseende att göra, det är jag ok med. Har du några tips?
Det är klart att du inte är världens tråkigaste människa! Dummaste jag hört. Alltså, man blir ju nervös kring snyggisar, det är ju inte så konstigt. En gång på en båtfest i New York kom en kille fram till mig som såg ut som typ gud byggt honom till mig. Jag blev så nervös att jag inte ens pallade säga hej tillbaka utan tittade ut mot vattnet och bara: ”the ocean is. so. blue. you know.” Han ba, eh ja ok.. Angående Tinder så piffar väl alla till sina liv där? Man väljer ju ut sina bästa och mest lyckade bilder. TRO mig att högst 3% av de där har lika intressanta liv som de ser ut att ha. Glöm liksom inte det, de flesta är lika oroliga och nervösa över att det ska bli bra som du. Försök att inte fundera för mycket på att de ska bli besvikna eller så, det funkar liksom inte så. Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. Och när det blir fel får man prova igen. Kör bara, jag tror på dig. puss.
Hej! Har en fråga jag alltid undrat! Som jag förstått har du två bröder och en syster? Men, vem är helsyskon och vem är halvsyskon?
Jag har en helbror som heter Jack, han är 27 år. Jag har en halvbror som heter Gustaf på min mammas sida, han är 19 år. Jag har en storebror på min pappas sida, han heter Richard och är 33 år. Sedan har jag en styvsyster som är min styvpappas dotter, hon heter Mira och är 24 år. Hoppas du hängde med!
Tog ”Strix” in ”Paradise Hotel” till Sverige? Min pappa vet tydligen vem din mamma är, nåt om medalj hos HKH. Lyssnade inte så noga under brunschen förra söndagen :/
Haha <3 Jag vet inte om Strix tog in Paradise Hotel. Min mamma och styvpappa startade produktionsbolaget Titan Television, men innan det jobbade hon på Strix men det var massa år sedan, långt innan PH. Min mamma och styvpappa fick medalj av kungen för några år sedan för att de byggt upp ett intressant svenskt TV-klimat typ (nåt sånt om jag minns rätt). Himla flott ändå!
Hej Sandra! Först och främst, älskar din blogg men speciellt dina spellistor. Du är som min egna lilla dj.
Jag har tidigare i år och förra året varit sambo med en person som jag ville dela livet med. Vi hade våra upp och nedgångar, men det har alla. Jag har alltid höjt upp honom och aldrig riktigt slutat förstå hur jag kunde ha sådan tur. En sån där man som både ser otroligt bra ut och får dig att le i dina sämsta stunder i livet. Vi hade inget köksbord, så vi gjorde i ordning frukost i en korg och picknickade på golvet. Vi reste runt, skapade minnen och jag var så glad. Ordet glad kan inte förklara hur jag kände mig när jag var med honom. Självfallet fanns det även nedgångar så hårda att jag ibland trodde att jag skulle gå sönder i små, små sprickor. Men vi fortsatta aldrig att kämpa tills en dag i Juni. Då lämnade han mig, med orden att han fokuserar för mycket på oss och när vi bråkar så lägger han för mycket energi istället för på sin karriär – han kan ju faktiskt lyckas i livet. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag slutade aldrig kämpa, både för livet och för honom. Jag själv pluggar två program, jobbar två jobb och satsade allt för att hålla livet i glöd på båda håll. Men vi är alla olika, dock kände jag att det låg mer bakom. Det tog ett tag tills att jag fick reda på att han hade varit otrogen och innan det så blev han bara mer och mer elak via sms och ord. Genom att lägga alla våra misstag på mig, jag gav inte honom allt, jag tänkte på mig själv och jag ville förändra honom (delvis, försökte några tappra försök att få honom bli humanist, volontär och vegan – ingenting lyckades) men till slut kom detta fram att han varit med andra. Självklart gick min värld sönder. Inte så att någon nära kunde se – jag är enligt dem flesta den starkaste personen dem känner. Jag fortsätter arbeta, plugga och träffa vänner. Det är så jag överlever. Men jag kan inte sluta tänka på honom. Eller nej, jag kan inte sluta sakna känslan jag kände med honom. Känslan att man kan förlora allt så länge man har honom och det skulle ändå vara bra. Känslan att man vill ge och visa personen världen. Efter att det tog slut så har jag träffat andra men det känns aldrig riktigt kul. Att beskriva känslor är så otroligt svårt men om du tänker dig att du står mitt i stan, folk passerar dig och du stänger dina ögon. Du får inte hela bilden då, inte heller hela känslan. Så känns det, på ett ungefär.
Så är det tyvärr precis så det känns när ett förhållande tar slut. Han verkar ju vara ganska svag. Han skyller först på sin karriär och sen uppdagas det att han varit otrogen. Vet du vad han är? Han är en idiot. Och japp, det är skitsvårt att även komma över idioter. Och ens kompisar kan ju säga: glöm honom, han är uppenbarligen dum i hela huvudet. Och i början och rätt lång tid framöver så känner man sig liksom ”lurad” om du förstår. Han var ju ingen idiot i förhållandet när allt var så bra? Han var ju fantastisk då? Och ja. Så är tydligen livet. Ibland raserar världen som man byggt upp och då vet man överhuvudtaget inte vilket halmstrå man ska hålla fast vid. Och då måste man bygga upp något HELT själv. Och det kan verka omöjligt till en början. Men lite lite i taget kommer det är att lätta. Och du kommer känna dig starkare än någonsin. Och en dag börjar man själv förstå på vilka sätt han är en idiot. Ha absolut ingen kontakt med honom, whatsoever. Träffa andra om du vill, men leta inte efter honom i dem. Oroa dig inte över att du måste leta efter kärlek i de killarna, den kommer nämligen bara komma fram när du är redo för det själv. Lycka till puss.
Hur gör du när du poserar för dagens outfit? Står du helt still eller gör du liksom en långsam rörelse? Hur gör du när andra tar kort på dig? Gör du likadant då som när du är själv? Känns det inte konstigt när det tar sådär lång tid innan kortet tas liksom? Dina poser ser så naturliga ut, så caught in the moment men samtidigt är de alltid skarpa och fina och allt det där.
Jag ställer kameran på självutlösare som tar sju bilder åt gången. Jag står helt still för varje klick! När andra tar bilder poserar jag ungefär likadant, man vänjer sig efter många år som bloggare, då vet man ungefär vad som funkar. puss.
hej ! jag minns att du skrev om dom olika redskapen du använde för att skriva din bok (andra program än word etc), hittar ej det inlägget, skulle du kunna länka till det?
Yes, här är det inlägget.
måste bara få fråga en grej; tränar du? Isåfall; hur ofta och hur mycket? Även, hur ofta äter du godis och dylikt?
Jag tränar just nu ungefär 2-3 gånger i veckan (springer en halvmil varje gång). Jag äter godis varenda himla dag, mest sura saker och lakrits. Att jag inte har haft hål i mina tänder är ett mysterium.
Hej internet-storasyster. Jag skrev förra veckan om en kille som velade mellan mig och sitt ex, och du svarade väldigt vettigt och fint, så jag har nu sagt att han ska låta mig vara.
Men nu kommer den här känslan av att jag på riktigt inte tror att det kommer finnas någon som han, som förstår mig lika mycket som han, som är lika rolig som han. Du vet, allt det där. Och med det så kommer den jobbiga perioden av att inte äta. Jag har inte ätit ett mål mat på en vecka, spyr bara när jag äter för mycket. Så min fråga är egentligen: finns det tips från wherever som säger vad för mat man kan tvinga i sig när man ligger och hulkar över att det inte finns någon där ute som håller min hand som han gjorde.
tack puss hej.
hej <3 Jag har skrivit om mat när man mår kärleksdåligt här. Ät trygga saker, som du inte behöver tänka på hur de smakar. Ha färdigmat hemma. Det kommer bli bra. puss.
Mina frågor till dig:
Tar det inte mycket tid att redigera en massa bilder och ladda upp där? Hur mycket tid spenderar du på att redigera bilder på en vecka till bloggen/flickr? Slänger du de andra bilderna som du inte laddar upp på flickr? Och de bilderna du redigerar, redigerar du dem bild för bild eller ett gäng samtidigt?
Då jag inte tjänar några pengar på min blogg vet jag inte hur mycket tid som är rimligt att lägga på bilder. Vad tycker du?
Ja det tar ungefär två timmar totalt per inlägg att överföra bilder till datorn, välja ut, redigera, ladda upp och sedan lägga in i bloggen och skriva. Jag redigerar de var för sig men använder oftast färdiga photoshop actions. Det tar ju rätt mycket tid att blogga och i början tjänade inte jag heller en krona. Man får fundera på om man tycker det är värt det och framförallt om man tycker det är ROLIGT. Om man inte tycker att det är roligt tycker jag man ska strunta i det! kram
Hej Sandra! Mitt liv består liksom bara av skola och att sitta inne på mitt rum. Jag vill resa, dansa, vara kär och allt sånt med jag är liksom 15 år och fast här i vardagen. Hur gör man för att stå ut och inte gå under?
Håll ut! Att vara femton år innebär liksom att längta bort. Skulle tippa på att 99% av alla i din ålder längtar till en större värld. Det gjorde i alla fall jag. Prata om det med dina kompisar, planera framtiden. Vad ska ni göra sen när ni går ut skolan? Flytta till London, bo i kollektiv, hångla med fransoser och fransyskor eller ta klappa på pandor. Vad vet jag? Jag läste att drömma om saker kan ge samma välmående som att faktiskt uppleva dem. Puss!
hej sandra! av ren nyfikenhet! hur känner du och Mathieu varandra? och är han en av dina finaste killkompisar? (tänker på de där fina inläggen du har om dina kompisar, men då är kanske inte han med?)
hur tusan uttalar man hans namn förresten? försöker alltid när jag läser det men lyckas nog inte.. haha!
kram på dig, din blogg är bäst 🙂
Hej! Jag och Mathieu lärde känna varandra genom gemensamma bekanta i New York. Sedan jobbade vi även på samma reklambyrå. Han är absolut en av mina närmaste vänner, även om vi inte bor i samma världsdel just nu. Man uttalar hans namn såhär: Mattjö.
Hej,
vad gör en när en börjat träffa en kille och börjat gilla honom och när det efter ett tag kommer fram att han inte har gjort slut med sin tjej som han sagt utan att de bara har en paus och att det egentligen inte var tillåtet att träffa andra under den här tiden men att han säger att han gillar en och hoppas att en kan förlåta honom för att han ljugit och att han vill vara med en? Förlåter man honom eller går man vidare för att han är ett svin som inte sagt sanningen trots att en tycker att han var typ världens finaste innan detta kom fram?
Det kan bara du veta som är i själva sammanhanget. Ibland blir ju folk jättekära liksom, och han kanske blev det i dig. Du måste själv fundera på om du vill välja att lita på honom eller inte. Lycka till. puss.
Sökfunktionen verkar inte fungera på din blogg? Jag söker efter ett inlägg gällande hur du fixar ditt hår.
Hmm för mig funkar den? Här är inlägget.
Jag tänkte att du med dina läsare är vettiga och insatta i såna här situationer. Jag har nu under två veckor deltagit i en nollning/introduktion till ett lärarprogram. Vi har fått göra massa olika roliga saker typ tävlat och gjort diverse uppdrag om dagarna och festat om nätterna. Och det har känt så jävla bra och kul och befriande att träffa nya människor som är både äldre, yngre, från olika städer osv. Och nyligen hade vi vår sista sittning då, och priser delades ut för alla möjliga saker som hade skett under de gångna veckorna.
Sen helt plötsligt så ropas tre tjejer upp på scen, som är nominerade till ”STÖRST OCH FINAST BRÖST”, fattar ni liksom störst och fucking finast bröst – det har då ”smugit runt” en som har kollat in och bedömt alla tjejers bröst under veckorna för att sedan ta fram finalisterna och dra upp dom på scen framför ca 200 personer.
Och detta har gjort mig så jävla jävla jävla ledsen och arg och vill så gärna att det inte ska behöva vara så. Och hela nollningen känns förstörd.
Men jag vet liksom inte vad jag kan göra åt det, om jag ens vågar ta upp det med några av de ansvariga?
Men fy fan! Sjukaste jag hört. SJÄLVKLART ska du ta upp det med de ansvariga. Det finns säkert fler som tog illa upp som du kan gå dit tillsammans med. EJ okej.
hallå kan du inte berätta hur du tänker kring dethära!!!! <3
om jag skrev en bok skulle jag aldrig vilja att andra människor valde namn på karaktärer eller omslagets färger. du själv gillade väl den svarta bäst? tycker förlaget/din redaktör att du ska involvera dina bloggläsare så mycket som möjligt eller varför tar du inte bara svart?
Nej, båda gångerna var det jag som kom med förslaget att ni skulle få vara med och bestämma, inte förlaget, men de tyckte det var en rolig idé båda gånger! Men du måste tänka på att angående karaktärerna så var jag ju domaren. Jag skulle aldrig välja namn som inte passade med karaktären. Angående omslaget är det ju precis samma grej. Vi jobbade ju fram flera omslag, men tyckte den här varianten var finast. Sedan gillade jag själv det svarta omslaget bäst men tyckte alla färger var fina, och då kände jag att då kan ju lika gärna ni få bestämma vilket det skulle bli. Jag tycker att det är roligt att involvera läsare, men jag skulle ju aldrig släppa det helt fritt. Så valet är ju inom redan satta ramar om du förstår?
Den där mintgröns cykeln på sista bilden, alltså… Jag har sett den parkerad vid slussen, eller nån annan likadan… jag vill HA den. Vet du vad det är för märke? Nåt franskt va?
Devi hälsar att cykeln är från BikeID!
en fråga till nästa frågeinlägg: kan du inte berätta lite hur du gör dina videos i imovie? en liten tutorial liksom. jag älskar mac och apple, men alltså imovie – SÅ opedagogiskt på något vis?! hilfe! <3
Jo abso, kan försöka göra en guide till det!
Men åh, lampan! Precis vad jag har letat efter till vårt sovrum. Lagerhaus säger du – kollade genast, men jag hittar den inte i deras nätbutik. Köpte du den för länge sen? Tack!
Lagerhaus nätbutik är inte så bra. Jag köpte den i affären förra veckan! puss.
.
Translation. Read by clicking ”in english” in the frame at the right.
