Man tröttnar aldrig.
My name is Sandra Beijer and i’m from Stockholm. I like Fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of Sweden’s biggest blogs with over 150 000 visits a week. Besides blogging I work as a writer, you can find my portfolio here. E-mail love letters and other things to [email protected]
Man tröttnar aldrig.
På den sista dagen i Berlin tog vi tunnelbanan till marknaden.
Marknaden innehöll ungefär allt i världen man inte behöver.
vi hittade massor av fina kameror.
emma och nathalie kikade på ringar.
hittade så himla söta bil-broscher. jag köpte en ljusblå liten bubbla. De är inte större än en centimeter.
Sedan gick vi och fikade.
och efter det åt vi supergod halloumisallad på ett ställe med dammiga växter.
och sedan blev vi följda till tunnelbanan och dagen och resan var snipp snapp slut!
Och just ja, eftersom så många har frågat kommer en mini-Berlinguide snart.
.
The last day in Berlin. We went to the market and had a halloumi salad and that’s about it 🙂
I lördags var det stora shoppingdagen. Jag och Nathalie snörade på oss vår skor och begav oss iväg till kastanjeallén och alla små second hand-affärer.
vi provade scarfs…
och prickiga klänningar…
…och jackor.
Jag hittade ungefär en miljon plastglasögonbroscher.
Som vissa av er kanske vet har jag nästan varje dag ett sånt här i ljusrosa i håret. Därför var det här en mycket pepp upptäckt.
Tre fick följa med!
vi stannade och fikade på fina godiscaféet där allt går i pastell.
nathalie.
sedan tog vi fotoautomatskort.
efter en 4 timmars promenad begav vi oss hem.
Jag köpte en klänning på COS som är typ världens finaste. Tung och mjuk i femtiotalssnitt. Den fick följa med ut i natten.
Vi åkte till Monsieur Vuong och åt middag. Här är min briljanta soppa.
Efter detta hände något förskräckligt. Min kamera föll ner i gatan och objektivet blev till en trasig liten hög. Åh. Mitt extraobjektiv var såklart på hotellrummet.
Så: resten av bilderna som nu följer är Nathalies.
Jag var glad ändå trots objektivet. Man måste tänka att det var ju tur att det inte var mitt hjärta.
Vi tog foton i fotoautomat igen. Vi älskart.
Sedan mötte vi upp Emma och hennes kompis Roy.
Tillsammans gick vi till en rysk bar, drack shots och smådansade lite. Carl Einar Häckner satt i ett hörn och Emma frågade om hon fick bli hans bästis. Det fick hon inte.
Sedan åkte vi till Doktor Pong. En klubb där alla spelar rundpingis ihop!
Vi tog spelet på mycket stort allvar men kom aldrig till nån final.
Och det var väl ungefär den dagen!
.
Day two in Berlin. We went vintageshopping during the day and I bought the most wonderful dress at COS. In the evening we had dinner at Monsieur Voung and then we met up Emma and Roy. First a russian bar and then Doktor Pong, a night club where you can play ping pong! My lens broke after the dinner so all the pictures after the food picture are Nathalie’s.
Igår kom vi som sagt till Berlin! Vi bor på ett litet hostel i Kreuzberg.
Efter en powernap hostellets soffor gick vi ut och åt lunch på ett gulligt meze-ställe.
Sedan kikade vi i secondhandaffärer och Nathalie hittade en flott hatt.
Berlin är is-is-iskallt men fint med vimplar i träden och tassar på gatorna.
På kvällen svidade vi om och begav oss ut i natten.
vi tog tunnelbanan uppåt.
Och gjorde ett pitstop för att handla vindruvor såklart.
Till slut var vi framme hos Emma!
Emma bor i världens finaste lägenhet. På riktigt alltså. Den finaste i världen. Nästan i alla fall.
Emma i egen hög person.
vi placerade oss i hennes rum och drack cava.
och lite kaffe också.
Överallt hängde det saker som kändes mer och mer spöklika ju senare klockan blev.
Vid tvåtiden var det på med rosetterna och ut i natten!
Vi åkte iväg till en konstfest.
där drack vi öl med sugrör och dansade som sjutton i flera timmar.
Sedan tog vi en taxi till en liten kitschbar med väggar i rosa fluff och hjärtlampor.
Och det ungefär den dagen.
.
Berlin day one. Carrotsoup for lunch, döner for dinner. We drank wine at Emma’s wonderful place and then we went to a art party called Arty Party (…) and danced all night!