[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=tZxuPs0f0oQ[/youtube]
uppdatering: är det bara på min dator eller fryser pussen precis på mitten av videon så att det istället blir något av en mongomin? misslyckad puss helt klart..
vårens hårprojekt.
25 februari, 2009
Det här vet ni inte, men jag håller på att byta frisyr.
När man har ganska så kort hår är det inte så mycket klippning som väntetid. Så jag väntar och väntar.
Och kanske till maj är det klart för klippdags.
Jag vill se ut som Anna Karina i håret.
Fast i en blond variant.
Kolla kolla så här fint:
man kanske kan få till sådana här lockar på lördagar om man har själva knycken.
den här bilden är underbar så jag var tvungen att lägga in den också.
I want Anna Karinas haircut.
norwegian wood.
25 februari, 2009
jag har varit alltför för dålig för att skriva om böcker jag har läst på senaste tiden. Ändring.
Det här är Norwegian Wood. Vi läste ut varandra för en månad ungefär, och jag sörjer fortfarande.
Den handlar om Watanabe. Om hans liv i Tokyo i slutet av 60talet. Om två flickor han tycker om. Och långa vackra skildringar om ett land man inte vet så mycket om. Språket är hemskt verkligt på ett sätt som gör att även om man sitter på en fullsatt tunnelbana så hör man ingenting, åker istället raka vägen mot Tokyo.
Den är så fin den här boken. Så oerhört speciell och nästan krispig. Det går inte att förklara jag önskar jag kunde. Men man blir alldeles mjuk och varm av hans språk. Som en grönsakssoppa.
Och det går inte att plocka ut några speciella delar egentligen för det är hela historien i sig självt som bara är värd något. Läs den.
Ungefär såhär kändes boken:
(sånt här är himla fint tycker jag förövrigt. när översättaren lägger till saker så att man ska förstå)
I read Haruki Murakami’s book Norwegian Wood and it was absolutley delightful in a very serene and beautiful way.
your skin so pale against the fallen autumn leaves and no one saw us but the trees
24 februari, 2009
På senaste tiden har jag tenderat att bara läsa böcker som utspelar sig i skogen och andra platser utan trottoarer och trafik. Jag favoriserar bilder på flickr som mest är gröna och jag tittar ut från mitt fönster och längtar efter löv och kvistar. Ja ni vet.
Det här känns något främmande för jag och skogen har aldrig riktigt varit vänner. På dagis bad jag på mina knän att få stanna inne och rita när det var dags för utflykter. Under hela min barndom ville jag allra helst vara inomhus och drömde aldrig om att klättra i träd eller stoppa pinnar i myrstackar. Jag minns att jag kunde längta så evinnerligt in till stan för där kunde man somna utan rädslan att en spindel skulle klättra över kudden när man sov. Skogspromenader känns fortfarande avlägsna och picknickar i parken finns inte i mitt huvud om jag inte får sitta på en filt. Fast det har nog mest att göra med insekterna.
Denna tisdag har vi mer ett rofullt förhållande. I alla fall så länge det handlar om bilder och böcker.
lakrits.
24 februari, 2009
min väska börjar alltid klappa dubbla hjärtslag om jag har små ljusblå lakritsaskar med smörpapper och karameller inuti den.
jag förstår det.
