Förtillfället (tills imorgon) bor jag i en etta på en av malmarna i stockholm. Jag är den enda unga i huset som annars är fullt av gubbar och gummor med för lite fritid. De tycker inte om att jag bor där. Jag har ingen fräsig namnskylt på dörren utan har skrivit mitt efternamn på en post-it som har suttit fasttejpad på min dörr under de fyra åren jag har bott här. En gång ringde de på och berättade att de hade skrivit en protestlista angående post-itlappen. Jag bara skrattade och stängde dörren. Herregud.
Men idag tog de fan priset.
Igår satt jag på gården med min vänner, drack rosévin och självklart rökte vi cigaretter. Vi slängde inte en fimp på gården för att slippa granntjatet. (Gården är helig för pensionärerna här).
Vi fimpade snällt i askkoppen.
MEN.
När vi cyklade iväg till Riche glömde vi tömma den. Så idag när jag kom hem efter lite möten på stan står det en kasse utanför min dörr.
Kassen är fylld av fimparna från askkoppen. Dessutom tvättade jag igår och de har gått ner och tagit en strumpa från min tvätt och lagt i kassen. Som nån slags jävla hämnd.
Alltså det här är fan mobbning. Jag är mobbad av tanterna i mitt hus.
Så jävla skönt att jag ska slippa den här stiffa stadsdelen.