Sandra Beijer

Sommaren 2001.
Vi var 16 år och det enda som snurrade i min minidisc var belle and sebastian, kent och caesars palace. Jim Morrison var det vackraste som fanns, pojkar med randiga tröjor kändes kittlande och nattklubbar existerande inte i våra hjärtan.
Håkan Hellström som en utklippt bild i min filofax med ett spretigt hjärta runt. Magiskt men tragiskt.
Det var den första sommaren som min mamma lämnade husnycklarna hemma, åkte till landet och lät mig bo ensam i stan i två månader. Jag kom ihåg att jag stängde dörren, ställde mig på köksbordet och lyssnade på högsta volym till ”Touch me” med The Doors.
Och sen flyttade mina tre bästa vänner in; Vippe, Jonna och Nathalie.
Det var en underbar sommar. Om dagarna låg vi i min säng och pratade om gårdagskvällen. Om nätterna kysste vi pojkar i parker, drack folköl och glömde bort att äta middag. Ibland bar vi in stereon i badrummet och låg i badkaret och drack vin. Folk ramlade förbi och vi satt i köket innan helgerna försvann i någon soffa på någon privatfest.
Och vi dansade. Dansade dansade dansade.
Det var fint.
Och såg ut ungefär såhär:

bild: fröken bäckström

fin musik behövs alla dagar varje vecka.
Idag lyssnar vi på den här. Gärna på repeat.
Ladda ner:
Joel Alme – A young summers youth

förövrigt är jag med i en intervju i det fina online magasinet Pose Magazine.
På sidan 64 för att vara exakt. Ta en titt vetja.
Här.

12:00
Vaknar. Går upp. Läser tidningen och äter frukost.

13:00
Klarsminkad och redo för dagen.

14:00
Fikar med Matilda på mosebacke. Vi dricker kaffe och äter muffins.

15:30
Träffar upp Stefan. Vi går till stadsteatern för att se en pjäs. ”En annan kamp”. Den var så himla fin!

17:00
Jag och Stefan fikar.

18:00
Vi tar en promenix till Djurgårn.

19:00
Träffar upp min familj för att äta söndagsmiddag på Josefinas.
Där låtsas de visst att vi är vid medelhavet.


sötismilla är med.

20:00
Jag äter det här. Gott.

21:00
Jag och Mira promenerar hem.

22:00
Jag tar en cigarett med Vinden vid odenplan.

slut på dagen!

Vi går på en gata och jag håller dig i handen samtidigt som jag försöker få min tröja att inte åka upp över magen. Det är en röd tröja. En uttvättad och den är för liten och den kliar.
Och du säger
– Vet du?
– Nej, säger jag.
– Jag glömde min halsduk hemma hos dig
Och jag säger
– Vi kan åka tillbaka och hämta den om du vill.
– Nej det behövs inte, säger du. Jag kom bara att tänka på i eftermiddags. Vid klockan två ungefär när vi kom in genom din ytterdörr och det hade varit snö ute över hela gatorna och vi var frusna (minus fem säkert). Och du hade grus under skorna, hårt knutna skosnören och jag sade att om du sätter dig på stolen kan jag ta av dem åt dig och jag knöt upp dina skor och råkade liksom snudda lite över din strumpkant och dina ben brände in i mina fingrar och jag ställde mig upp och andades alldeles för tungt och du lutade dig fram och la dina händer över mina kinder och blundade och dina fingrar var så kalla och jag drog dig till mig och kysste dig mot hallspegeln och ditt hår var elektriskt, fastnade över glaset och jag la fingrarna vid ditt öra och det blev imma för att mina händer var svettiga av närhet och du log men kysste mig tillbaka allvarligare och jag grävde in mig vid din nacke och du viskade något och din tröja åkte av och i bakgrunden hörde jag en sång på radion ur stereon från din lillebrors rum. Dina andningar så djupa och du svalde, pressade dina ögonfransar mot huden. Du började knäppa upp mina byxor, snuddade gjorde cirklar över ryggen och vi föll ner mot golvet – minns du – och jag hamnade underst och jag kunde känna din kropp över mig och jag tänkte något obetydligt och du knäppte upp min skjorta och jag kysste dig över halsen, över fräknarna, och dina läppar vid min axel och du sa vi kanske borde ta av dig halsduken?

i köpenhamn köpte jag en marc by marc jacobs t-shirt.
så himla fin och min garderob välkomnar den med öppna armar.
i torsdags när johan hade grilkväll fick den åka på.

t-shirt – marc by marc jacobs
kjol – h&m
skor – marc by marc jacobs

ovanpå min kappa från h&m.