På den tredje dagen, som var i lördags, gick först jag och Jenny och drack varm choklad på ett café. Chokladen hade regnbågsbubblor!
Sedan gick vi in på området och satte oss tillrätta för att kolla på Anna Ternheim. Det var väldigt tjusigt såklart.
Efter konserten (och några konserter till) mötte vi upp David och Dan.
David hade en banan i fickan, eller så var han bara glad att se mig.
Rebecka kom också. Vi drack lite öl och peppade för Håkan.
Vid halv åtta var det dags. Fint som snus var det såklart. Nog den allra bästa konserten på hela året.
Dan Banan.
Efter konserten traskade jag och Jenny in på vip-området.
Där spelade de northern soul högt högt, alla mina bästa låtar dessutom, och vi satte oss på bryggan och lyssnade på allt det fina.
Efter en stund blev vi hungriga så då gick vi och köpte hamburgare.
Det hade blivit mörkt ute men var fint ovanför oss ändå.
Efter middagen promenerade vi runt på området och sprang in i okända och välbekanta personer.
Och när klockan var midnatt gick vi till kyrkan där Laura Marling skulle spela.
Men det skulle ta en timme till konserten skulle börja och ett sådant tålamod har jag inte riktigt så jag vinkade adjö till de andra och mötte upp fina Jenny & Martin istället!
Vi promenerade till Konstepedemin som var en liten skogsfest men när vi kom fram var ölen slut så då fick vi hitta på en ny plan.
Vi gick till en närbelägen bar istället. Jenny och Maja kom också.
Martin.
Efter baren gick vi på hemmafest hemma hos Jenny.
Det var redan en massa andra människor där när vi kom dit.
Vi dansade lite och drack folköl.
fina.
Vid tretiden bestämde vi oss för att gå vidare igen och styrde kosan mot Världskulturmuseet.
Där var det massvis av människor men sanslöst dålig musik så vi stannade inte så länge. Strålande lördag oavsett.
Och det var årets Way Out West för mig och nu är festivalen slut. Tack alla fina, fantastiska och söta personer som kom fram och hälsade på mig, ni anar inte hur glad jag blir! puss.
.
Way Out West day 3. We saw Anna Ternheim, Radio Dept, Mumford and sons, Girls and Håkan Hellström. In the evening I met up with Jenny and Martin and we went bar-hopping. A great day and night!
Fan vad Way Out West är bra ändå! Det sämsta med det är när det är slut och man redan börjar längta tills nästa år – men fan vilket fins avslut det blir sommaren ändå. Håkan Hellström var givetvis magisk. Jag har lagt upp ett litet kollage med mina bilder från spelningen:)
Nästa år vill jag hälsa på dig. Hoppas du besöker vår stad igen då:)
Ha det gött!
Laura Marling var urfin! Synd att du missade. Det var träligt att vänta, men väl värt det. Bortsett från att 2/4 i sällskapet somnade på konserten. Hur orkar du och dina vänner hålla igång som ni gör? Efter Larua gick vi hem och snarkade så Masthugget skakade….
Gud vad fin din vän Martin var! Pirrade till lite i magen när jag såg närbilden på honom. Lyckans ost till tjej han måste ha.
Fortsätt göra gråa, kalla betong-Sverige till en lite varmare, mysigare och gladare plats Sandra, så lovar jag att aldrig sluta läsa din blogg 🙂
Kram
stina – åh.
den här dagen såg jag dig. du gick nästan alldeles brevid mig och jag blev helt bubblig ville springa fram till dig och attackera dig med fina ord om hur fin du och din blogg är! istället blev hela jag som en ända tung sten som inte kunde röra sig någonstans och mina läppar blockerade vägen för alla ord som ville ut. så himla fin är du.
puss
ida – han blev hemskt glad!
idaa – det är nog både kameran och så att jag fixar i photoshop! kram
johanna – åh. haha. diskmedel. värdo.
annie – jag blev himla glad! puss!
evelina – klart jag kommer ihåg er. ni var så sjukt söta. puss.
linnea – åh tack tack 🙂
malin1 – vad fin du är. om du ser mig igen får du gärna komma fram och säga hej, blir så glad då!
malin2 – puss!!
ias bok – och ni var ursöta också!
ser ut som en helt underbar dag-kväll och natt. så snygga alla är mhm!
du skriver roligt! 😀 Ibland skriver du sorgset också och du hittar alltid så fin känsla i dina texter. Kram
åh, sandra. det var så fint att hälsa på dig! du var ursöt och så himla trevlig, verkligen. jag och min vän kände oss töntigt fnissiga resten av kvällen. puss!
”eller så var han bara glad att se mig.”
hahahahh jag dör <3
du förändrar världen ganska mycket just nu sandra tycker jag. iallfall den slags värld jag befinner mig i. tänk så många små tjejer som skriver som du med korta meningar och minst ett adjektiv före varje substantiv och massa små gulliga ord överallt. nästan så man borde döpa det sättet att skriva till sandrastilen. men du har säkerligen lånat allt från andra innan. men du sätter ihop allt så snyggt bara. fortsätt med det!
hej sandra, jag såg dig på festivalen någon gång under lykke lis spelning. och hoppade fram som en galning och tog tag i dina axlar bara för att se till att du verkligen fanns. för på bloggen verkar du som en person från en helt annan värld, sådär overklig på ett sätt. men jag började svamla på lite som en knasboll om hur mycket jag tyckte om dig och så och jag önskade att jag hade sagt något vettigare men det var allt som fanns i skallen just då. du var så trevlig och jag fick nog 3 eller 4 kramar och du var så liten att jag trodde jag skulle ha sönder dig. men du gick inte sönder, tur!
tack för allt sandra men främst för att du finns <3
Hej sandra! Jag såg dig på way out west, när du satt i gräser och tittade och/eller lyssnade på anna ternheim. Jag ville gå fram till dig och säga något fint men allt jag kunde komma på att säga var ungefär ”hej. jag läser din blogg typ varje dag och den är toppen och jag beundrar dig något oerhört, dels för att du delar med dig så mycket av ditt liv och dels för att du skriver så satans fint.” men hur jag än vände och vred på det jag ville säga så tyckte jag att det lät fånigt… och jag gick därför aldrig fram till dig och sa hej. Jag måste säga att jag blev extremt chockad när jag fick syn på dig, har liksom aldrig tänkt på att du faktsikt existerar. konstigt.
hoppas att du hade en fin festival!
Jag tror att jag såg dig tillsammans med en brunett i lördags, men jag hade lite bråttom så jag hann inte se efter om det verkligen var du (alltså kom jag inte fram och hälsade…) ! (:
jag och mina kompisar satt på radio dept och du gick förbi. tänkte säga hej men vågade inte haha. i alla fall var du sjukt söt!
Attans! Du missade konstnärernas fejk-tatueringsstudio! Där hade ni kunnat få vad som helst målat på er kropp för en dag.
jag såg dit innan håkan-konserten men vågade inte gå fram. eller jag tänkte att det kommer nog fram så många ändå 🙂 wow var awesome!
That looks like a fantastic festival. And I love summer in Scandinavia–it’s just the right weather. You’re so lucky. In the northwestern US it’s been in the 30s every day for far too long! 🙁
way out west var fantastiskt. jag och min vän kom fram och sa hej två gånger. andra gången tog vi kort med dig men jag tror inte du kom ihåg oss. iallafall, du var hemskt fin och snäll. du såg ut som en docka. man såg verkligen att du blev glad för att vi kom fram, det gjorde oss glada. hjärta.
Det var så roligt att få träffa dig! Jag och min vän sa till varandra, ska vi säga hej eller? Vi borde ju det. Hon är ju så bra. Så det gjorde vi. På lördag kvällen vid öltältet. Vi levde på detta hela kvällen! Haha! Finaste bloggen har du i varje fall. Det är ett som är säkert.
jag älskade way out west i år, finaste festivalen att återbesöka varje sommar! & det var skoj att stöta ihop med dig i matkön när jag köpte hamburgare/öl.. hur kunde jag inte säga hej till fina niotillfem? 🙂
p.s jag älskade också denna håkan-konsert, så fin att min kompis och jag dansade och grät samtidigt.
sv:
eller hur. och en sådan frisyr och sammetslen sångröst.
Wow, I really like Håkan Hellström! But he never comes to Spain for a gig :(!
Ah, summerfests, they’re so cool!!
du är så skiiicklig med kameran människa! 😀 grym dag du verkar ha haft 🙂
http://www.livshandboken.se/
Må väl!
Kram!
Johanna…
tyvärr har johanna rätt om regnbågsbubblorna… men fint är det ju =)
hahah bananen i fickan är en klassiker!
Haha regnbågsbubblor, det fick jag jämt i kaffet på skolfiket. Äckligt! Beror ju bara på att det är massa diskmedel kvar i muggen..
WoW ser ut att varit helt underbart! Dessutom tar du alltid så fina foton! Färger i bilderna,.. är det någon kamerainställning eller efterbehandlar du bilderna i Photoshop?
Alltså din vän Stefan är så himla fin. Inte nog med att han utseendemässigt är jättefin att se på så ser han ut att vara en så himla fin person inuti också. Snäll och ödmjuk och klok, och så. Tala gärna om det för honom! 🙂
Ååååh ni har det så fint, jag vill också se Anna Terheim.