jag måste bara säga att jag älskar de där milslånga kommentarerna, som den från nike.
(och leo såklart, finaste.)

Det där är jordens finaste film, punkt. Många kommer nära den platsen, men aldrig tilräckligt, och jag tror bestämt att Leo har mycket med den saken att göra. Jag smälter varje gång han skriver sin dikt i början och går sönder helt inombords när han kysser Julia adjö. Och förresten älskar jag din blogg.

älskar!!

åh, jag kan inte förstå att Leo inte är den här sjukt vackra unga pojken längre som han var när han spelade Romeo och Jack. För mig kommer han alltid vara den personen, eftersom det var honom jag växte upp med. Jag var väl 10 eller något då och tyckte han var världens absolut snyggaste <3

Åh jag såg precis Titanic med en 23-årig Leo och smälte lite. Den filmen är lika bra idag som när jag var 13 år. Och romeo + juliet av Luhrman är en klassiker. Så vacker! Älskar bildspråket som även återkommer i Moulin rouge.

lovely stills!

Älskade och älskar denna filmen. Han är så fin, minns att jag mådde typ psykiskt dåligt för jag visste att jag aldrig skulle kunna få honom, haha.

Jag är benägen att hålla med <3

Åh, lilla Leonardo! När filmen kom ut tyckte jag att han var en liten fjant, men när jag ser filmen idag tycker jag att han är helt bedårande! Och att jag nu är flera år äldre än vad Leonardo var i denna film är fan skruvat…

Publicera faktiskt nästan samma inlägg för någon vecka sedan haha. Den är underbar

Så himla fin men sorglig film! (och historia)

Hej Sandra! Såg en underbar film igår som du skulle älska, om du inte redan har sett den förstås. Utspelar sig på sextiotalet och handlar om kärlek.

Så himla söt!

åh, jag har den filmen. den är så fin, och han är så sjukt snygg

Hehe, vi ser den i engelsken på skolen akkurat nå. Må si den er merkelig! Sitter og ler av hele greien, jeg. Den kan minne litt om Moulin Rouge, spesielt under den festen i begynnelsen hvor de Romeo og vennene hans sniker seg inn.

Jag vet inte hur många gånger jag har sett denna film. Och jag är 100 % säker på att jag alltid kommer att kunna se den, varmsom närsom hursom.

Åh, tack för detta. Förgyllde min dag. Hade väggarna tapetserade med Leo (och Taylor Hanson) och grät mig till sömn många kvällar. Kändiskärleken var bitterljuv! På mitt bröllop i sep -09 omnämndes Leo till och med i min väns tal som handlade om mina kärlekar innan min man. Gammal kärlek rostar aldrig.

så så så vackert!

That fish tank scene is possibly the most romantic thing ever. My 16-year-old self is swooning. So is my 30-year-old self.

Leonardo kan vara den snyggaste personen som finns. Speciellt i Romeo & Julia samt Titanic.

alltså, dicaprio måste ha dem mest uttrycksfulla ögonen. tänker jag alltid på när jag ser en film med honom.

en ganska magisk film, förutom att jag är dum i huvudet och inte orkar titta på den otextad, och det är den enda version jag har. så himla jobbigt med shakespearengelska ibland. hur som helst är leonardo bedårande, ( och väldigt naken ) så då är den ju fantastisk.

Älskar precis allt med den där filmen. Såg den första gången på nyårsafton när jag var 17 och sen kunde jag inte sluta se den på 2 år. Jag dog varendaste gång! När dom börjar spela radiohead första gången DiCaprio kommer i bild <3 Baz Luhrmann är ett geni!

den filmen har jag alltid gillat.

Ah vilka minnen! Biografen där alla grät, sitta och göra älska-leonardo-hemsidor i timmar och köpa alla cdskivor med filmmusiken och spela tills d gick sönder..

Åh herregud vilken film. Kommer ihåg när jag såg den första gången. Vad jag grät. Och andra gången också för den delen. Dör lite bara av tanken på den. Så fin.

åhåhåh jag såg den för två veckor sen med mina föräldrar (dom ville se något annat men jag tvingade dom) och mitt 15-åriga hjärta klappade som det aldrig klappat förr och jag dog ungefär.

Söt

sött!

Hej Sandra!
Mycket tack vare dig (du svarade på en kommentar jag lagt) vågade jag och min före detta pojkvän äntligen göra slut.
Nu har jag träffat mannen i mitt liv.
Ville bara säga TACK.

I love this movie so much. I had to write an essay on it for a Lit & Film course and I’d go to watch one scene and end up watching the entire film. I never get sick of it.

Fina val av screen shots! 🙂

I was going to ask you where did you get those pictures because they have the best quality, thanks for the source! and btw your blog is amazing!
xo

vem har inte haft en crush på leo när man var typ 12-13. ojoj!

Ja ikke sant. Så lenge siden jeg har sett den. Men han er fortsatt like fin.

Den gamla fina Shakespeare texten i modern miljö är fantastisk. Jag gillar skarpt den här teasern för uppsala stadsteater i samma anda…

å gud, mitt med

<3

as soon as i saw your screen caps on flickr, i started playing this movie (thank god for netflix streaming!)
i still love the soundtrack. garbage? radiohead? amazing.

ohmygosh young leo = SWOON.
<3 romeo & jack dawson forever

Åh vad länge sedan det var man såg den filmen! Får jag nog ta och göra i dagarna 🙂

Du, mitt med!

Vackert!

ååå herre gud!! jag hade glömt hur otroligt mycket jag tycker om denna filmen, måste ses snarast!

Älskar hans utseende som ung! <3

Jag gjorde ett liknande inlägg för ett tag sedan när jag utav en slump ramlade in på en Leo-fanpage och blev kär i honom på nytt.. åh.

Älskar honom i Gilbert Grape-filmen. Så himla bra skådespeleri.

Den är ett mästerverk! Bestämde första gången jag såg den att jag skulle gifta mig ett en prince-låt framförd av en gosskör. Får se hur det går med de planerna. Den lilla skönsjungade grabben är sägkert inte helt omöjlig att leja. Vailandet är dock inte lika bedårande i vuxen ålder.. http://www.youtube.com/watch?v=EEhYGrLi2zI&feature=related

leonardo är sannerligen vacker att titta på

Åh jag älskar Romeo + Juliet. Har sett den mängder med gånger. Och både Leonardo och Claire är fantastiskt vackra i filmen.

<3

I remember seeing this movie in theaters when it came out and thinking it was pretty great. He’s almost too pretty to be a boy:)

Åh, den här filmen hyrde jag och en tjej som jag ömsom var bästis med, ömsom hatade över allt annat (ja det var lite ohälsosamt) när vi var nio år. Min mamma blev jättearg eftersom den är barnförbjuden.
Förra året fick vi se den i skolan, då kunde jag bara tänka på killen jag var (är) kär i hela tiden för han älskar Radiohead och deras låt Talk Show Host är så framträdande i soundtracket.
Många roliga minnen, men själva filmen minns jag inte mycket av.

Det är torsdag, möjligtvis fredag så helgen kommer närmare inpå. Nästan hela veckan har gått, och jag är tom inuti. Vi har knappt pratat, sett varandra mer än de tusen gånger jag glimtat din rygg när du vänt dig om för att prata med någon annan. För vi pratar nästan aldrig, fastän det inte finns någon annan jag hellre vill prata med blir jag liksom tom. Tom inför dig. Aldrig har någon sett in i mig, sett mig, fått mig se mig själv och fått mig vara såsom du gör. Sådär varsamt du ser rätt in i mig när jag förstummad letar efter känslor som stormar, ord med betydelse att ge dig och efter något att hålla i för jag får ju yrsel när du är nära dessutom. Jag är tom inför dig. Tankar som annars kväver mig av förtvivlan, de liksom tynar bort av din närhets värme. Handlingar som osäkert, skakigt vill få mig så nära dig som möjligt, de förlamas till en allomfattande blick. Kvar finns bara jag. Och du. Men det är torsdag, kanske fredag och vi vet både väl att vi knappt hälsat i veckan men att vi skrivit otaliga långa mail till varandra om kvällarna. Långa textrader med varandras tankar om just vad livet är. Vi svarar sällan på vad den andra skriver. Vi förstår så väl endå. Det hoppas jag så starkt på att jag tillslut är säker, vet det. Hade jag inte fyllts av den styrkan i ett och ett halvt års tid hade jag tappat allt. Nu står vi här. Jag räknar lite sporadiskt dina födelsedagsmärken i nacken, följer sömmarna på din tröja och trummar med fingrarna på en skåpskant. Du står framför mig med ryggen vänd till och jag andas fort. Men jag andas, och tänker samtidigt att hade dethär varit ett år sen hade jag varken kunnat andas eller stå, eftersom jag blev så knäsvag i din närhet. För ett år sedan så hade jag suttit på bussen hem i gråt istället och legat i min säng och velat förstöra mig själv, för ett år sedan alltså. Men sen dess har vi ju faktiskt sett varandra, du har rört mig och jag har på några fumliga, tysta vis endå på nåt sätt sagt eller visat att du finns så verkligt för mig. Så jag står kvar, funderar på hur dina hårstrån känns och så andas jag allt djupare. Jag frågar mig själv tyst hur någon i denna värld kan ha en så perfekt uträknad omkrets på sin kropp. Hoppas väldigt mycket på att du snart säger nåt, din röst är det ljud jag lever för, även om det på sitt vis gör ont också. Att det sällan är mig den pratar till. Och gör den det blir jag ställd, nervös, överlycklig och varm. Förrsten så vände du sig om förut för rätt länge sen en dag när jag hade mina favoritbyxor på mig och håret i en turban. Då sa du att jag var så fin. Jag skrev det i min dagbok på kvällen men tillade också: ”ps. vad svarar man då? ”tack, själv tycker jag att du är så vacker att jag övervägt att ta mitt liv.”? eller?” hursomhelst så står vi här nu, du framför mig och jag och mitt hjärta som slagit rekord i fortbultning en meter ifrån. Du lägger armen om min midja och vi bara står där. Jag tänker vidare på tröjsömmarna och allt, törs inte tänka på vad vi faktiskt gör för det känns så ofattbart. Hade det varit någon annan som lagt armen runt min midja hade jag av reflex stött bort den och skämts sönder för min kropp som jag finner alldeles för rund, kurvig och hemsk. Men det gör jag inte nu, inte alls. Du får så gärna röra mig precis hur du vill, var du vill. Bara om du vill. Vi börjar gå mot bussen. Vi småpratar om sånt vi tycker om; rostiga gamla föremål, kastanjer, klätterväxter, barn i stickade tröjor och gatukonst. Tittar på varandra ibland, och sen tillbaka ner i marken. Jag säger att jag vill resa till Berlin och titta på övergivna hus med dig, du svarar knappt för det är klart att du vill. Det vet jag. Istället skrattar du precis sådär vackert du alltid gör och som jag totalt dör av. Så. Jävla. Vackert. Bussresan är diffus, som den bukar vara. Du sätter dig bredvid mig och sitter så nära att ditt ben liksom ligger lite på kanten av mitt och du är varm och jag hoppas att du inte märker att jag skakar. Vi vet väl att vi inte kommer ses förrens efter helgen igen, men att vi kommer maila varandra varje dag. Som det alltid är. Och nånstans i mig blir jag leden över detta, ledsen på mig själv för att vi inte bara kan umgås istället. Men vi törs inte. Tror jag. Men idag vet jag inte riktigt precis vad som händer, utan att fråga eller prata om det följer jag med dig på ditt tåg. Jag följer med dig utan att ens prata om det, enda hem till din stad. Perrongen är grå och nyrenoverad och vi säger nåt om det, hur ful ny design är. Vi står kvar en stund bredvid lådan med grus i och biljettautomaten. Det är folk runtomkring oss. Och vi hånglar. I minst fem timmar. ”Meningen med livet” tänker jag, men säger inget för det låter så klyshigt.

du gör mig lika glad som denna lilla franska flickan: http://www.youtube.com/watch?v=EuGHwd8-xZM ♥

så fin så fin, även om jag var liten när den här filmen var ny så är jag fortfarande förälskad.

Åh, vad den filmen, han, hon, allt är fint!

Å, finaste finaste finaste.

Sextonåringen i mig dör på andra bilden. Perfektion.

asså hans axlar…ryggen! kill me please!!

Åh jistanes. Såg ju den här filmversionen för bara något år sedan med min teaterklass. Alla tyckte den var jättetöntig och jag brast i gråt i slutet. Intalade de andra att jag bara var väldigt blödig, men smygälskade filmen i hemlighet i alla fall.

alska honom!!!!!!

Hade nästan glömt den underbara filmen, men nu får det snart bli en favorit i repris.

Äre nån som inte har vart/är kär i Dicaprio? neeeeeej ,för han är en gud försej.
Måste passa på att säga att den här bloggen är bäst verkligen, läser nu ”vad jag pratar om när jag pratar om löpning” på grund av din rekommendation härom dagen, bara det liksom. Åh fina Sandra<3

Ja, kära nån så kär man var i honom för några år sedan.

älskar det gamla språket i den moderna miljön, så himla fint!

åh man kanske borde ta och se den!

Finaste filmen ungefär.

Åh herregud Sandra. Tack för detta!! Hade glömt min crush…