Och så blev det lördag i New Orleans. Jag och Ludvig började dagen med frukost på en skaldjursrestaurang. Dog lite över den här synen när jag gick in.
Sedan tog vi en buss utanför stan för att åka på swamp tour!
Vi balanserade oss iväg på en brygga, blev placerade i tolvmannabåt och så åkte vi ut.
Nästan alla husen var byggda på pinnar på grund av översvämningsrisken. Tydligen överlevde de orkanen Katrina, varenda en av de här stadiga balk-husen.
Men överallt fanns tecken från Katrina. Övergivna hus, uppånervända båtar och ett och annat kylskåp som flutit upp till strandkanten.
Det fanns mycket att titta på.
Det här var himla spännande tyckte jag. Då och då dök det upp små fiskebyar mitt ute i ingenstans. Vår guide berättade att det finns inga vägar dit, ingen ambulans kan nå dem om något händer, ingen mataffär i närheten, ingenting. De bor alldeles avskärmade och fiskar räkor hela dagarna.
Vi åkte genom en spökskog. Där såg vi en liten alligator som simmade omkring, men den var duktig på att gömma sig och fastnade inte på bild.
Träden är över tusen (tusen!) år gamla.
Det bästa var när guiden överraskade oss med en liten alligatorbebis! Han var ett år gammal och fick perfekt plats i handen.
Vi ville ta med honom hem.
Efter båtturen och bussen tillbaka till stan igen var klockan sen eftermiddag och vi köpte mackor och muffins upp till hotellrummet.
Och ganska snart var dags att gå ut för kvällen.
New Orleans hade hunnit bli mörkt.
Vi åt ostron på en bar till förrätt.
Sedan tog vi en taxi till Cochon, en restaurang som vi blivit tipsade om från massor av olika håll.
Där åt vi – förutom en väldigt god grillad fisk – alligator! Alligator finns nästan på alla menyer häromkring (de är inte utrotningshotade utan växer upp på farmar, alligatorerna alltså, inte menyerna) och vi kände att vi nog var tvungna att prova. Det var inte så gott. Smakade seg fläskfilé ungefär.
Efter middagen åkte vi till Frenchmen St som är en gata med jazzklubb efter jazzklubb på rad.
Vi började med The Spotted Cat, som Miriam tipsat om.
Det var ju hur fint som helst och folk dansade som om att jorden skulle gå under imorrn.
Efter lite dans och handklapp satte vi oss på en lite lugnare bar mittemot och spelade Uno. Ludvig bara vann och vann.
Men det gjorde ingenting när man hade såhär fint utsikt att titta och lyssna på. Om ändå alla barer hade livemusik jämt.
.
On Saturday Ludvig and I took a bus outside the city to go on a swamp tour. It was really beautiful and interesting, with small fishing villages, 1000 year old trees and baby alligators. In the evening we had dinner at Cochon and then we visisted a couple of the many jazz bars on Frenchmen Street.
Åhh bästa blogginlägget ever! Jag vill också dit o goa mig med alligatorerna 🙂
Psykotiska människor som ena stunder gosar med djur för att sedan äta de. Jag kommer aldrig förstå det.
connie – det var aioli!
lovisa – nej i princip aldrig med blixt! kram
elsa – använder just nu enbart med 23 mm. har bara blivit så
tiptip – nej nej, skaldjuren bara låg där och var fina. vi åt dom inte.
tina – det var någon särskilt slags mossa eller nåt. de förklarade men jag glömde bort att lyssna.
nathalie – <3
herre jävlar! älskar skaldjur. fin blogg du har förresten
Jag vill också se tusen år gamla träd! Så himla coolt.
Lovely post, it looks like you had an amazing time exploring. It is amazing how varies America is.
Tina, det är spansk mossa som växer på träden. Allmänt i södra USA.
Trädbilderna är verkligen för bra. Som om de inte var riktiga nästan!
Åh, ser spännande ut!
Åh hjälp, älskar bilden på skogen. Den ser helt magisk ut.
Fantastiskt med barer och livemusik! Mer sådant vill jag ha, hur underbart som helst.
Himla häftig skog, vad intressant att få se!
Åh, bebisalligator!
Haha, du och dina ostron… 😉
Åh så fint det ser ut, dit skulle jag verkligen vilja åka någon dag.
Finaste Sandra! Än en gång kom jag till jobbet med lite halvbrustet hjärta efter en frukost med en pojke jag gillar så mycket men som under frukosten kallade oss för vänner. Att ordet vänner kan göra så ont. Så kommer jag till jobbet och på matbordet ligger Sofis Mode. Bläddrar bakifrån för att fortast komma till din krönika. Vet numera nästan exakt hur många sidor från slutet av tidningen den finns. Och så läser jag dina fina ord; ”Jag ligger på gatan med ett hål i hjärtat”. Varenda jäkla ord i den krönikan passar in på mig, just precis idag. TACK!
ehm, har träden blivit gråhåriga av ålder eller vad? ser ju ut som om de är täckta av spindelnät. dör så läskigt! men fint ändå…
Det ser fantastiskt ut 🙂 Älskar träden 🙂
Får verkligen lust att åka till New Orleans. Får alltid lust att åka dit du är, för du beskriver platserna så underbart. De borde betala dig, städerna alltså. Bra för turismen liksom.
Ser helt ljuvligt ut. Men hur pallar du äta fisk till frukost? eller skaldjur? jag älskar dina matbilder och gillar precis samma slags mat men inte till frukost. Då är det ju youghurt och blåbär och hallon och rågbröd med grevéost som gäller…
Jag kom ihåg när jag höll i en liten bäbis aligator när jag var i Australien och dom hade tagit vanlig tejp över munnen, eller vad nu man kallar det på en aligator? Snopen såg han ut iafal när han ville nafsas men tejpen tog emot.
å-å, skogen. finfint!
You sure are brave! I’d be nervous about holding an alligator – no matter what the size!
x
Lost in the Haze
Åh så mysigt det ser ut!
Alltså att hålla en liten. Vilken grej! och träden som är gamla är väldigt väldigt fina..
Den lilla alligatorn är ju helt fantastiskt! Och jag blir så himla sugen på att åka till New Orleans, det ser ju helt galet fint ut.
oooh, skogen! <3
Fint att du var i New Orleans samtidigt som det var första resmålet i säsongens första På spåret!
vilket av dina objektiv har du använt för dessa bilder? och vilket objektiv brukar du använda mest?
Kram!
lite motsägelsefullt att gosa med en alligatorbebis ena stunden och några timmar senare äta dem?
som vanligt är bilderna otroligt fina. fotograferar du något med blixt?
I’m sorry to hear you didn’t like the alligator that I (and some other people) recommened to you… I personally found it very delicious :).
Men åh vad häftigt det ser ut med den där träskturen 🙂 Vilka träd, som på en tecknad film.
Jazzklubb är så härligt. Tycker att det ger en otroligt stark känsla av frihet. Underbara kort du publicerat!
Ha det fortsatt gott!
oh that looks like the three muses! i hope you enjoyed it. the live music is fantastic. yall should consider visiting austin!
Mmmm, äta alligator! Vad är det för gul sås som den serveras med? Seg fläskfilé eller inte, jag hade gjärna smakat.
Gud så kul det ser ut!
Trädbilden var magisk! Som något ur en saga. Och den svartvita bilden på er var också så himla tjusig, som ur en bildbok om kärlek. <3
Otroligt fina bilder som alltid! Jag tyckte om bilden på de gamla träden samtidigt som den kändes himla kuslig.
knäppt att hålla i en alligator först och sen äta en : (
fast fina bilder. älskar träden.
Wow, you pretty much described my perfect day. I still haven’t been to New Orleans, but it’s at the top of my domestic travel list. That and Chicago.
Glad you had such a great time, it’s been fun seeing the city through your camera lens 🙂
Ni ser ut att ha så himla spännande och roligt! 🙂
ni verkar haft det supermysigt!
wow, bilden på dem gamla träden. Så vackert.
Haha! Jag åt också alligator en gång, i orlando för cirkus två år sedan, kan hålla med dig om att det inte smakade något vidare.
Åh jeg elsker elsker New Orleans! Etter å ha sett disse bildene dør jeg etter å ta med min egen kjæreste dit med en eneste gang.
Wow, vad det ser härligt ut! New Orleans har alltid varit mitt drömresmål, hoppas så att jag kommer iväg dit småningom! Dina foton övertygar mig om att verkligheten är lika häftig som i alla filmer jag sett!