Så här såg jag ut i torsdags när vi var på klubb under Brooklyn Bridge och stannade ute alldeles försent för att vara jobbdag dagen efter. Skjortan är boy by band of outsiders, kjolen är aa, skorna jeffrey campbell och scarfen har jag fått av en fin bloggläsare.
.
Last Thursday’s outfit. The shirt is boy by band of outsiders, the skirt is american apparel, the platforms are jeffrey campbell and the scarf is a gift.
Zandra – ah vad fint sagt. PUSS.
s – hellolinda har verkligen ratt, lat honom vara ledsen. det kommer ga over till sist. han forstar inte det nu, men du gor honom verkligen en tjanst genom att gora slut med honom nar du kanner att det inte funkar. det ar modigt och jattebra. nar jag gjorde slut med mitt ex grat han sa han skakade sa himla lange efterat, men alla reser sig till slut. Lovar. puss
lida – thank you so much! I hope that you and you boyfriend can be together soon, and that blog is brilliant!
emma – ohh inte sett, maste seee
j – laser ni nagon kurs ihop alls? for det skulle ju vara det basta, att forsoka hitta en sadant samtal, typ som ”har du last texten tills idag” eller helt enkelt bara satta dig bredvid honom. annars ar jag dalig pa sant har, var livradd i skolan och vagade aldrig ga langre an nagra blickar. men du borde beratta det har for en kompis och saga att du inte vet vad du ska ta dig till om du inte far nagon slags kontakt med honom. det ar ju alltid enklare nar man ar tva, kanske kan ni gora upp nagon plan!
eller som hellolinda sager, sag hej nagon dag. bara ett hej kan man komma sa OERHORT langt med. puss
lisa – oh hurra for karleken!
IT-boy – for att han ar helt briljant och skriver sa att det kanns i hela kroppen.
sorella – ja alla ar sa fina harinne <3
älskar skorna!
Det ar sa himla fint att folk skriver av sig i din blogg, det ar hur fint som helst. Det ar ocksa fint att du aldrig far dumma kommentarer. Eller tja, bara valdigt sallan. BRA!!
så himlans fint! älskar den där skjortan.
Åh, vad fina kläder!
Hej S, jag har en fråga: Varför gillar du Haruki Murakami så mycket?
finaste!
Känner att jag måste hoppa in lite här haha.
s: Låt honom vara ledsen! Du kommer bli sårad och du kommer såra andra, det är bara så det är. Om du känner att du inte är kär och inte vill ha pojkvän nu så är det bara ännu elakare mot honom att inte göra slut. Allt kommer ordna sig och när du är redo kommer det finnas en annan kille 🙂
j: Skriv en lapp! Eller bara sätt dig bredvid honom på lunchen eller i en korridor eller sådär och säg någonting. Ibland måste man våga lite, du har ju absolut ingenting att förlora på det.
Och Sandra, du ser strålande ut som alltid!
Vad fin du är!
Äsch ibland får man vara ute lite extra sent fast att man har jobb nästa dag.
Åh Sandra, jag bara måste berätta det här!
Jag tar ett sabbatsår mellan gymnasiet och universitet, och är ute på en backpackerresa i Sydostasien för tillfället. Var väldigt hjärtekrossad när jag åkte iväg, men tänkte att jag kan lika gärna sitta och gråta i Vietnam som någon annanstans, för livet kommer ju ändå aldrig bli bra igen.
Men så åkte jag iväg, och det har varit ett himlans äventyr och så såklart, och jag har mått mycket bättre än jag trodde. Och så mötte jag den här fantastiska australiensiska killen på en strand i Thailand, och han gjorde hela livet underbart. Det var sorgligt att vinka hejdå, men han var tvungen att åka hem till Sydney och jobba, och jag skulle vidare till Kambodja. Jag sa åt mig själv att sluta vara så dum, det kan inte göra så här ont att skiljas från någon som man bara känt i fyra nätter. Fast det gjorde det. Och vi fortsatte hålla kontakten och han kände likadant. Så nu har jag bestämt mig för att skjuta upp mina studier lite till och åka och hälsa på honom i Australien när jag är klar med den här resan. Bokade biljetten för några dagar sedan. Jag är bara så himla glad!!! 🙂 Puss.
Åh, usch. Hatar att vara partypooper men på något vis känns det som att du är den enda som kan hjälpa mig i detta ärende. Jag är så himla betagen av en kille på min skola. Känner honom inte över huvud taget men kan ändå inte låta bli att hoppas på att han helt plötsligt ska trycka upp mig mot väggen och hångla upp mig mitt i en fullproppad skolkorridor. Hur som helst så händer ju aldrig sånt i verkligheten så jag har bestämt mig för att ta saken i egna händer. Vi har ögonkontakt nästan jämt i matsalen och sneglar på varandra lite blygt när vi möts i korridoren. Det enda problemet är att pojken i fråga varken har några gemensamma vänner med mig, vilket innebär att vi förmodligen aldrig kommer att hamna på samma fester, och som gräddet på moset har inte mänskan facebook heller! Är dessutom inte den som tycker att det är jätteenkelt att prata med okända människor. Så, min fråga lyder: hur i hela fridens namn ska jag komma i kontakt med pojken?! Hoppas att du har nåt mirakel-knep som funkar varje gång (nej, vet att inte ens du har det men strunt samma) för snart klarar jag inte av att hålla mig borta. Vill ju fingra i hans lockiga hår, beundra hans fräknar på nära håll och pussa honom jämt och hela tiden!
PS. Tack bästa Sandra för att du finns och sprider peppighet och glädje till alla oss med oroliga tonårssjälar. Du är viktigare än du tror!
har du sett det senaste glee avsnittet?
herre min gud va bra det var 🙂 och jag dör nästan så lycklig jag blev av finchel <3 Och du kanske redan vet det, men näst nästa avsnitt (14 feb) kommer vi faktiskt få se rachels pappor på riktigt 😀
Oh how many spelling mistakes I made, I’m sorry, I must be very tired, haha.
Dear Sandra.
First of all I want to THANK YOU for writing this lovely and smart blog!
It’s wonderful that you encourage young girls to be themselves, to enjoy life, to follow their dreams, and to make out with pretty boys &/or girls as often as they can, and that you talk about feminism (!) and other important things, such as heartache and friendship. I only wish there has been a blog like this when I was teenager. 🙂
I’ve been reading your blog for several years now, and it has guided me trough bad times and good times: always making me smile and giving me inspiration. I’ve been in a long-distance relationship (between two countries!) with my boyfriend for more than two years now, and it has been extremely hard. But as you know, when you truly love someone and know that you two belong together, you’re ready to wait and fight. It has given me hope to read about you and Ludvid: it’s good to know that there are other people in the same situation.
And secondly, have you seen this: http://feministryangosling.tumblr.com/. I think it’s brilliant and I thought you would appreciate it as well. 🙂
xxxoo
hej sandra.
tänkte bara skriva av mig lite eftersom du är så snäll och låter en göra det på din blogg. det är så att jag gjorde slut med min pojkvän i torsdags, det har varit vi i två och ett halvt år, och det var för att jag kände att jag tappat känslorna för han och inte inkluderade han i min framtid längre som jag förut gjort. hur som helst så sov han hos mig i natt. vi sov i samma rum men inte i samma säng, men klockan sex på morgonen vaknade jag av att han låg och grät. så jag bad han lägga sig i min säng och så strök jag han över huvudet tills vi somnade om. jag känner att jag vill vara ensam och upptäcka världen utan att känna press av att ha en pojkvän. men det var så hemskt då han låg och vred sig av hjärtsmärtor och krampaktigt höll i min tröjärm. jag kommer alltid älska honom, men jag är inte kär i han längre fast han är underbar, söt, roligt och pussar en så bra på pannan. jag mår skit nu i alla fall och det enda som håller mig uppe är att jag ska åka till new york i vår med min mamma och syster. jag önskar att jag kan bo där någon dag. jag hoppas staden är lika underbar som jag tror den är. förlåt för att min kommentar var helt onödig. men ville bara skriva av mig till någon. jag hoppas du har det bra på andra sidan jordklotet och du har världens braigaste blogg. kramkram
Zandra: samma här.
Ingen kan bära kortkort kjol som du.
åh satan vad snygg du är.
Blir alldeles förundrad över hur inspirerande en människa kan vara!
pudd
Åh du är alltid så fin Sandra!!♥♥ xx snygga skor!xx
Hej Sandra! Jag har läst din blogg i 100 år men har nog aldrig kommenterat. Men, jag tänker att du får så många kommentarer så jag vill inte skriva nåt i onödan om jag inte har något viktigt att säga. Så, nu till det viktiga: Tack för din fina blogg. Din blogg är den finaste, mest genomtänkta, ärligaste och bästa på hela wida-wärlds-webben. Jag gillar att du tar din blogg så seriöst och gör så fint sammansatta inlägg. Det är du helt ensam om i blogg-världen! Ja, det var det viktiga, sen hade jag en oviktig grej också. I fråge-inlägget längre ner var det en som frågade om du är släkt med Veronica Maggio. Det är lustigt tycker jag, för varje gång jag hör ”Välkommen in” med Veronica Maggio så tänker jag av misstag på dig istället för henne och så tänker jag att så som den låten är, så måste alla fester hemma hos dig ha varit när du bodde i Stockholm. Och så önskar man att man hade varit med fast jag hade inte alls passat in. Men man kunde ha varit en fluga på väggen eller så. Kram till dig Sandra, från Zandra.
Fin.
Det där var grymt snyggt!!! Tycker att skorna blev extra fina tillsammans med de mörka strumpbyxorna.
Guud dom där skorna <3 Super snygga! Tycker den där kjolen är så himla fin, ser så vippig och perfekt ut!
Alltså de där Jeffrey Campells är ju bara to die for! Skjortan är fantastiskt också!
Wow those shoes! Great outfit 😀