alltså baby du har klarat det förut du kommer klara detta håll ut bara det går över

Rekommenderar http://open.spotify.com/track/4mbyFJmd5fdVx5hGGdNXrz ! Tänker på dig.

’When harm is done no love can be won
I know this happens frequently
What I can’t understand
Oh please God hold my hand
Is why it should have happened to me’

Everything will be okay i the end. If it’s not okay, it’s not the end.

Gumman då! Så fint och så sorgligt! Grät en liten skvätt, med dig när jag låste att du ni hade gjort slut… bara så att du vet.

Jag brukar aldrig kommentera. Men det här påverkar mig så otroligt mycket. Min pojkvän gjorde slut med mig, helt plötsligt, för fyra månader sedan. Jag stod och lagade mat till oss båda när han kom hem, och det kändes som om jag fick ett slag i ansiktet och en kniv i magen på samma gång när orden kom ur hans mun. Jag vill bara berätta att jag läste dina texter om kärlek om och om igen. Och på något sätt har de fungerat som lite terapi, även om jag långt ifrån har kommit över han. Det är förjävligt, livet är hårt och orättvist. Men jag tror att vi kommer klara det här. Och även om jag gärna skulle göra det ogjort så tror jag att man går starkare ur det… Massa styrkekramar!

http://24.media.tumblr.com/tumblr_m58ie8MITn1qeqx7ko1_500.jpg <3

En dag i taget. En sak i taget. Ett andetag i taget.

Det känns lite pretentiöst att komma med råd som bloggläsare, men … efter att ha läst din blogg sedan bloggen med Ea känner jag ju att jag iaf vill försöka stötta.

Och vännen, ät. Oavsett vad det är du äter, behöver du näring. En liten tugga räknas också.

Kram!

Kollar in här flera gånger varje dag för att se hur du mår. tänker på dig jättemycket och jätteofta under dagarna. jag vet att vi inte känner varandra men ändå tänker jag på dig som att du är min vän som jag vill hjälpa och ta hand om. Finnas där för. Önskar så att det fanns något jag kunde göra för att du skulle få må bra och vara glad igen. <3 <3 <3 <3 <3 <3

Hej,
Vi är många som vet hur det är att få sitt hjärta krossat. Jag lider med dig och tänkte ge dig några tips för att ta sig igenom vardagen när tårarna bara vill välla fram stup i ett.
– Börja med mindfulness, finns en app med olika vägledda meditationer som hjälpt mig att båda trösta och lugna mig själv med hjälp av andningen. Försök att meditera någon gång om dagen och använd sen meditationen som livlina när det känns extra jobbigt, då plockar du bara fram din app, låser in dig på jobbtoaletten och gör någon av de vägledda meditationerna (olika längd). Det kommer säkert hjälpa dig med sömnen också.
– Var snäll mot dig själv och ta gråtpauser men ge det inte för stort utrymme
– Träna, mår kroppen bra så mår du lite, lite bättre
Och, sist (men det gör du ju redan) omge dig med fina människor, låt dom ta hand om dig.
Stor kram

I think you might like this video of a tiny pig overcoming his fear of stairs in order to eat a bowl of oatmeal! It’s very joyful and cute.

http://jezebel.com/5916095/teeny-tiny-pig-overcomes-his-fear-of-stairs-to-get-to-a-bowl-of-delicious-oatmeal

A hundred and one hugs to you, Sandra. I know how you are feeling; sadly we all end up breaking apart like that at some point… This is the time you allow yourself to wallow. Lean on your friends. Cry. Hate the world. Hate him. Drink a bottle of wine. Or two. Eat cake every day. Cry again. And then remember that it will pass. That someday someone else will make you laugh, make your stomach flip, make you love. It will happen, Sandra. I promise you.

Kram på dig, vännen.

Oh Sandra I wish I could give you a hug. I can’t stop thinking about you and all this. I’m so heartbroken for you! I hope you find your joy again soon.

Så vackert och sant!

Kram<3

Jag har läst din blogg i många år men aldrig skrivit mitt namn, vet inte varför jag inte gör det på alla bloggar jag läser. Kanske något jag borde ta med min psykolog…
Eller med min teaterlärare i Haga.

Anne Lamott is such a great writer. Have you read Bird by Bird? You would love it as it’s all about writing. I do hope you know that you are brilliant and beautiful and time will move forward and you will see that your life is about so much more than this love story. Take care of yourself. <3

Vad jag har förstått så är många upprörda över att L gjorde slut per telefon. Själv funderar jag på om det verkligen hade varit bättre om han gjort det öga mot öga. För de bor ju på varsin sida om Amerika. Hade det verkligen varit bättre om någon av dem rest till den andre bara för att säga/få höra att det är slut. Eftersom det var på distans så brukar man ju spendera flera dagar tillsammans. Vore det inte extremt jobbigt att behöva tillbringa flera dagar ihop när man just dumpat/blivit dumpad? Eller att vara tillsammans i några dagar och sedan bli dumpad precis innan hemgång?

Mitt första förhållande var på distans och jag blev dumpad via msn. Inte det mest ultimata kanske, men om jag hade behövt spendera en helg med någon som just gjort slut med mig innan denne kunde återvända hem eller bli dumpad när man trott att ens käresta njutit av vistelsen hos en. Nja.. Då var nog msn eller telefon bättre.

Nåväl. Endast Sandra vet väl vilket hon hade föredragit, förutom att inte bli dumpad alls.

Livet är många gånger svårt och svårast av allt är nog kärleken.

Det finns många kloka ord här inne och jag har inget mer att tillägga.
Jag tänker på dig, jag står vid kanten och hejjar på dig. Och vi alla kommer att vara här när du kommer i mål.

Styrkekramar till dig, fina Sandra.

Kjære Sandra.
Jeg ble dumpet på min bursdag i november av min kjæreste gjennom to år.
En uke etterpå møtte jeg min fabelaktige samboer og vi skal få en liten datter i oktober.
Livet ordner seg. Uansett hvor vondt det gjør nå,
Puss och kräm

http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/2010/06/17/hur-hanterar-jag-mitt-brustna-hjarta-7580/

klemklemklemklem.
ønsker meg at vennene dine tar godt vare på deg, lager litt kakao og kanskje baker noe som du orker å spise, kanskje synger for deg eller leser høyt til du sovner.
tenker på deg.

Hej Sandra! Hittade en super snygg klänning som jag tror du skulle gilla, skulle passa dig perfekt. Lite shopping kan göra en glad för en liten stund i alla fall ;). Man har rätt att skämma bort sig själv ibland, speciellt när man är ledsen. Du hittar den här http://www.modcloth.com/shop/dresses/classic-twist-dress Kram!

Sandra… jag fick ett litet hål i bröstet när jag fick veta. Jag har aldrig träffat dig, men jag tänker på dig och lider med dig. But things are gonna get easier…

http://www.youtube.com/watch?v=ZWHVG0rSTFY

Hoppas du far en chans att komma over allt. Det tar sa lang tid. Ge dig sjalv en chans att bli glad igen. Men inte nu. Nu kan du dricka massa vin och kedjeroka. Det ar ok.

”How can you say that your truth is better than ours […] I gave you all, I gave you all, but you rip it from my hads and you swear it’s all gone”

folk skriver så mkt hit och dit, det enda du behöver komma ihåg är att män suger kuk, kan du le lite också… det är det jag säger. MÄN SUGER KUK. 😉

rent ut sagt.

män suger kuk!!

DFTBA(=don’t forget to be awsome). Lite löjligt kanske men när jag är nere så tittar jag på det. Jag har skrivit det på mitt skriv block. Det påminner mig om att jag är ”awsome” och att jag inte ska glömma det. Hur ont det än gör. Hur mycket jag än tror att jag inte är värd nått just då så kommer det att lösa sig och tillslut så kommer du att må bättre!!
Jag har aldrig haft en pojkvän(kommer troligen inte ha nån på typ en evighet…. ) men jag ääääälskar musik. Så jag har skrivit på en tröja: Music is my boyfriend. Jag har en pojkvän trots allt och jag vet att den pojkvänen aldrig kommer lämna mig, han kommer alltid att älska mig och alltid finnas där för mig! Lita på musik, det kommer inte finnas en dag då musik inte finns där för dig!!
Puss, puss, puss!!!

En stor kram, som inte kommer att göra saken ett dugg bättre, men ändå. En kram till en tjej som skriver en fantastisk blogg, men som jag inte känner eller gillar kramar. Kram!

Å ”A” – vi fint! Det du skrev tröstade o lugnade mig jättemycket!

Åh söta Sandra. Jag lider så med dig. Men jag kan berätta en fantastisk dröm som jag hade i natt så kanske du kan få ett litet litet leende.

Du och jag hade bestämt att vi skulle träffas över en helg i New York. Jag var så himla nervös för hade aldrig någonsin varit i New York och det hade varit min drömplats i flera år och jag hade för guds skull aldrig träffat dig och det skulle vara första gången den här helgen. Jag planerade noga och väl hur du skulle se att det var jag när du mötte mig på flygplatsen för du hade inte ett enda kort på mig men du visste vad jag hette. Jag tänkte att det bästa sättet vore om jag gjorde en skylt som det faktiskt stod mitt namn på och hålla upp den sådär typiskt amerikanskt på flygplatsen. Jag klippte ut världens största fyrkant av ett rosa papper och skrev Cyber Lisa Marie för att du skulle förstå att det var jag. Himla smart tyckte jag eftersom vi hade pratat över internet så länge.

Av någon konstig anledning kände du igen mig med en gång på flygplatsen och jag hade köpt en rosa ballong till dig som jag hade hängt en blombukett i och amerikanarna tyckte verkligen att jag hade någonting löst någonstans. Jag kramade om dig så hårt och så försvann vi in i dimman i New York. Vi åt så många cupcakes på gräsmattan i Central Park att vi nästan kräktes och vi dansade oss sönder enda fram till midnatt tills benen inte orkade bära oss längre. Vi drack en kopp te på varenda utservering och pratade i flera timmar. Men plötsligt blev varenda vägg rosa och New York förvandlades till en sagovärld. Vi kunde åka berg och dalbana bland molnen och vi vann alltid ett gosedjur som var en vit enhörning med ett rosa horn. Vi fick biljetter i guld om vi hade lust att åka gondol mellan stjärnorna och vi kunde äta så mycket godis som vi ville för det tog aldrig aldrig slut. När jag sedan var tvungen att åka hem var du min bästa vän för alltid och varenda gång vi sågs förvandlades New York till en magisk plats bara för oss.

Det är inte särskilt ofta som jag drömmer så ingående drömmar och drömmarna brukar inte vara i rosa men jag känner så med dig och tänker på dig varenda minut så jag tror att det kan vara därför. Det var i alla fall en himla bra dröm och jag hade det fantastiskt med dig.

Sitter här och försöker känna mindre, men det lyckas inget vidare. På en överfylld buss sitter jag och gråter för dig, för hur det blev mellan er och för hur orättvist det kan vara ibland när man bara kan krypa trots att man är värd att få dansa. Ni var paret alla ville vara och jag är sämst på det här med att uppmuntra, men jag gråter för er ikväll. För dig och för honom som inte längre har dig, för att ni inte har varandra. Det finns ett ljus, men för att se det behöver man först tillåta sig att bo i mörkret. Det finns inga tårar som inte är värda att fällas. Gräv ner dig i sängen bland kuddar och radera varendaste kärleksfilm du har inspelad. Livet väntar på dig, och vi finns kvar här när du kommer tillbaka. Tiden läker inte alla sår, de bara gör dem lite mindre variga och infekterade. En dag kommer du att kunna glädjas åt den tid ni fick tillsammans istället för att sörja den ni förlorade genom att göra slut.

Kram

Det kommer gå över! Jag lovar! Jag var gift och sen helt plötsligt från ingenstans ville han skiljas och jag såg på honom att han hade tröttnat på mig och inte alls tyckte att jag var fantastisk längre. Jag blev knäckt, helt och hållet knäckt. Folk sa att jag skulle må bättre, men jag trodde inte på dem. Jag ville seriöst dö, att allt skulle vara över. Jag älskade honom så oändligt mycket. Men efter tre månader märkte jag att det kunde gå en minut eller två då jag inte tänkte på honom. Efter sex månader hade jag roligt på riktigt en kväll med mina vänner igen. Efter ett år blev jag förälskad men lät bli för att jag hade bestämt mig för att satsa på äventyret och resa. Efter fem år är han ett minne och jag blir inte ledsen alls längre när jag tänker på honom. Nu är jag gift igen och jag trodde inte att det var möjligt men jag är mer kär nu än då och lyckligare! Och jag vet att den här gången kommer det vara för alltid.

Du är en erfarenhet starkare, även om du just nu kanske helst skulle vilja slippa.
Jag känner med dig. Det kommer bli bra.

Känns så overkligt att det inte är ni längre.

Jag önskar jag kunde komma med superlim och laga ditt brustna hjärta.

Precis så är det. Det går över, men ibland får jag ett sting i hjärtat när jag minns. Det går inte att sudda bort en person som har betytt så mycket. Men jag lovar att det som gör så ont kommer att gå över. Många kramar

How absolutely heartbreaking. :'(
Sending you good vibes!
But remember, everything happens for a reason. <3

Åh. tänker på dig och skickar dig en jättejättejättejätte stor KRAM!
Du är stark, du klarar detta. även om det inte känns så just nu.

Sometimes good things fall apart, so that better things can fall together.

Det gör så förbaskat ont att det känns som att hjärtat fysiskt ska gå sönder, men meningen ovanför är faktiskt sann. Har haft vänner som gått igenom samma sak och som trodde att de aldrig mer skulle kunna le igen. Plötsligt kom de på sig själva med att vara lyckliga igen och må bättre än någonsin. Det värsta som någonsin har hänt dom är också det allra bästa. Tänker på dig, stor kram!

That is just beautiful, and very true. Best of wishes to you, and I hope you are feeling better.

The best way to get over a man is to turn him into literature. Skriv den där boken du alltid velat skriva nu, Sandra!

http://www.youtube.com/watch?v=EPbboFbUly4

Älskade älskade Sandra! Jag önskar jag kunde vara hos dig typ nu på en gång och krama dig tills allt känns bra igen, fast jag inte känner dig. Så knäppt. Har följt dig i så många år så blir helt känslomässigt inblandad själv. Skickar i alla fall tusen styrkekramar från Sverige.

Kram Sandra!

Kjære Sandra,
jeg føler virkelig med deg og håper du snart føler deg bedre. Det gjør litt vondt å lese bloggen din nå.

Bloggen din er uansett verdens fineste. Og tenk på alle disse menneskene som legger igjen kommentarer til deg, bak hver eneste én sitter det en person som bryr seg. Er ikke det fint?
Mange klemmer!

Jag måste tacka A för den fina texten. Det stämmer så bra att jag ryser.

<3<3<3 det blir bra, jag lovar! glöm inte att du är en person utan honom också <3<3<3

<3 <3 <3

I morse berättade min pojkvän att jag , mitt i natten, hade börjat gråta vilt och när han frågade mig vad det var för fel så hade jag sagt att jag var så ledsen för att din pojkvän hade gjort slut med dig. Jag har själv NOLL minne av denna händelse. Helt otroligt tyckte jag. Jag har aldrig ens träffat dig men jag följer din fantastiska blogg och just nu känner jag sådant enormt medlidande med dig. Olycklig kärlek ÄR det VÄRSTA VÄRSTA som finns.

Söta Sandra!
Vad du går igenom nu är hemskt! Det gör ont och det känns som det aldrig kommer försvinna. Men jag lovar dig att efter att tiden går kommer du märka att ”han” inte är det första du tänker på när du vaknar på morgonen. Helt plötsligt vaknar du en morgon och andra små tankar smyger sig in mellan alla tankar på ”honom”. En dag kommer du också vakna och känna en strimma glädje och förväntan över en ny dag. Det tar sin tid men du kommer sakta men säkert att komma dit och ”du” kommer gå stark ur det här…. Styrkekramar till dig!

Åh, så himla fint och sant!

Förlåt om det låter som en floskel men jag tänker såhär: Varje unik kombination av människor är lite som ett eget land, med eget språk, egna traditioner, egna lagar och en egen kultur. Det kommer aldrig att finnas ett likadant land igen. Världen är full av länder som ingen bor i längre, men som vart och ett finns kvar i minnet hos de tidigare invånarna. Och i det landet som du och L bodde i, kommer det för alltid vara ni som är det fina. Era bilder på sedlarna. Ingen annan kan nånsin kliva in i det landet, eller ta den platsen som var din. Den killen som L är där, är för alltid bara din. Alltså på riktigt; han kommer aldrig att ge samma kärlek, samma människa, till någon annan – för din upplevelse av honom fanns från början till slut inuti dig. Han var den där mannen i ditt hjärta och i dina tankar (precis som alla våra upplevelser i livet är just våra, skapade av våra intryck i kombo med vårt inuti). Just nu ser du det vackra i ert land, det kommer du göra i framtiden också. Och ja, det kommer du att småle över, och känna djup värme och melankoli över när minnet sveper förbi dig i framtiden. Men. Jag har rest mellan många sådana länder i mitt liv och en sak har jag lärt mig om det: Varje land som jag bosatt mig i, som jag slagit rot i mer än för en stund, har varit ännu varmare och ännu mer demokratiskt än det förra. Därför att det som var fint i varje land var till hälften jag, och den halvan tar jag med mig hela livet. Det är från ett varmare, ännu bättre land du kommer minnas L om några år. Jag lovar. Efter en tid tänker man att ”hade jag inte plockat ogräs hela tiden i vår trädgård, så hade jag det funnits ogräs där och inte bara blommor. Utan mig är han inte den mannen”. Det kommer fortsätta att vara sådär vackert i det landet som du nu har lämnat. Men om en tid kommer du se att utanför ert land är han inte vacker på samma vis. Det var du som gjorde landet till ett paradis för dig. Du är hon som kan skapa kärlek och vänskap i din värld, det kommer du fortsätta med. Och livet är så beskaffat att man blir bättre och bättre på det. <3

tänker på dig jättemycket och läser din blogg varje dag. många krama!

Hur vågar man kärlek när det finaste man har inte längre känner detsamma?
Jag är alltid rädd, livrädd för att det en dag ska göra alldeles för ont
Ta hand om dig fina du!

Stor kram till dig <3

sandra, jag vet att inget just jag kan säga kommer hjälpa. men bara så du vet tycker jag att du är oerhört modig och jag känner ju inte dig alls men du är så bra!!
ps, igår lagade jag och min mamma din citronpasta med räkor och sparris. det blev urgott och jag tänkte på dig när vi åt.
puss <3 <3

Vi känner inte varandra, men det gör ont att läsa dina inlägg ändå och vi är nog måna som tänker på dig.
Iaf, när jag var i samma situation som du är nu så googlade jag i ren desperation på Krossat hjärta, för att … jag vet inte varför, hitta något botemedel?! Fann hur som helst denna blogg http://krossathjarta.blogspot.se/
Den har sedan länge slutat uppdateras, men en kille berättar där så väl hur han dag för dag går vidare från att ha blivit hjärtekrossad, och jag kunde känna igen mig i hans känslor i varje steg. Och när allt kändes som värst var det skönt att läsa hans historia och hur det faktiskt blev bättre, och veta att man själv en dag skulle komma dit..
Så det, och att titta igenom alla säsonger av Seinfeld medan man grät sig nätterna igenom gjorde att man tiil slut en dag inte var lika ledsen längre!
Kram.

Åh. Hur kan man sluta vara kär i dig?! JAG är kär i dig! Hahaha nej men allvarligt, sån himla fin människa verkar du vara! Önskar jag kunde ge dig en miljon tröstkramar men antar att du har många andra som kan ge dig det 🙂 Finafina Sandra.

Tänker på dig <3

Snälla söta rara Sandra!
jag vet hur de där känns. Att få ett krossat hjärta. hela jag gick i tusen bitar. men som tur har man jättefina vänner som hjälper en upp igen, sysselsätt dig hela tiden med något. Det gjorde jag, och titta på mig nu. Jag lever singellivet, och de är ganska fint ändå. De trodde jag faktiskt aldrig att de skulle vara. Men tro mig, de blir bättre. (jag vet att de är svårt och förstå just nu, men så småningom kommer du må bättre)
Lyssna inte på världens deppigaste musik, för de gör en ännu deppigare.
Ta en dag i taget, lovar att allt kommer bli fint. Om inte annat så lär du hitta dig till nån finfin kille, som är dunderkär i dig, det tror jag. för du verkar vara sån fin tjej!
Hoppas du läser alla kommentarerna och inte bara skriver de!
Puss å kram från Norrbotten och Sverige.

Jag fick också mitt hjärta brutalt krossat för någon vecka sedan, och det känns som att det här helvetet kommer fortsätta för evigt. Men, och det är ett viktigt men, efter att ha läst din blogg så tänkte jag att du ju kommer träffa någon fin och bli lycklig igen. Och det betyder att jag också kommer det. Så att du delade med dig har gett mig en strimma ljus. Tack!

Här är vår collaborative list med Unhappy love-låtar: http://open.spotify.com/user/foxyretard/playlist/7FOse9wlb0EBUT4dk3ngVl

En del är inte så jättebra, men jag tycker att Sibirias Men i tusan år är både fin och hämnd-ig på ett mycket bra sätt.

Sherwoods I love you madly kan jag tänka mig att du kanske gillar med tanke på musiken som du brukar tipsa om.

Jag vill också tipsa om författaren David Levithans twitter som hör ihop med hans bok Lover’s Dictionary. Här är den: https://twitter.com/#!/loversdiction Med citat som ”charade, n.: Three word phrase. First word “I.” Third word “you.” Despite your movements, second word unclear.”

Sköt om dig!

när kärleken tar slut, så är det som att sörja någon som dör. det är en enorm sorg, och man måste låta sig själv sörja. sörja kärleken som dog.
ta ett andetag i taget.

när jag och mitt ex gjorde slut trodde jag att jag aldrig med skulle kunna åka förbi hans hållplats utan att det skulle göra ont och jag skulle börja gråta. jag trodde aldrig att jag skulle kunna lyssna på musik som han hade visat, kolla på bilder på oss. det tror man alltid. jag tog gamla kärleksbrev från honom och slängde på golvet, plockade upp dem och läste dem. började gråta och slängde iväg dem igen. jag gjorde till och med en egen mapp på datorn som hette ”DO NOT TOUCH” med bilder på honom och oss och texter som jag skulle undvika. men jag träffade honom för första sedan vi gjorde slut för inte så länge sedan och det kändes ingenting. det var trevligt att ses. jag kan läsa de där breven, se på bilderna och åka förbi hållplatsen för det är bara ett fint minne i hjärtat nu som inte gör ont.

just nu kanske det inte känns så mycket att läsa sånt här för att det känns så långt borta men det finns hopp. håll ut, sandra. håll ut.

No man is worth your tears, but once you find one that is… He won’t make you cry

Jag blev så himla ledsen för din skull. Sen för en liten stund sen skickade en vän den här http://magasinetnovell.se/2010/02/10/vad-hander-len/ och skrev ”tung läsning”. Det var det. Och du måste få vara ledsen. Men den sätter saker i perspektiv. Det är tung läsning och man får ont i hjärtat där i mitten, ett riktigt tryck. Men det blir bättre i slutet. Och det är väl det jag vill att du ska känna…att det blir bättre sen. Kram

Det finns ingen tröst vid sådana här stunder. Det ska vara jobbigt och visst kan det kännas som om ingen någonsin kommer att förstå? Men, vi är alla människor och vi har många gått igenom detta.

Jag var den som gjorde slut för en månad sen, efter 2 och ett halvt år. Just precis för samma anledning, jag var inte längre kär. Han blev arg, ledsen, förkrossad, allt på en och samma gång. Han tog bort mig från facebook. Skickade arga sms, alla våra gemensamma vänner tog hans parti och jag var ensam kvar och undrade vad jag hade gjort för fel. Jag mådde precis lika dåligt om inte ännu sämre, det sista jag vill är att se honom ledsen. Men det finns inte så mycket mer att göra när man inte längre är kär… Antingen så finns det där eller så gör det inte. Sen är det som de brukar säga. Tiden läker alla sår. och det stämmer nog riktigt bra.

Jag tänker på dig gumman, det gör så ont och jag hoppas du får utlopp för alla känslor, bra att du inte håller dem instängda. Jag har känt mig smått hjärtkossad fast jag är kär i min man pga empati, känner verkligen med dig trots att jag aldrig träffat dig!

Kramar söta Sandra!

kära Sandra , jag vet inte mycket om kärlek eller hur det känns att få mitt hjärta krossat men jag kan bara önska dig all lycka och dela med mig av ett album som alltid gör mig glad och jag hoppas att du också blir gladare av den.
spotify:album:2JfoihpwOWLaCgYmxgRzG7

Massor kramar!

tänker på dig, fina fina sandra. och hoppas på att du snart kan börja andas igen. kram

Camilla, det där från Albert Camus är så fint, man ryser när man läser det!

Så min visdom; tiden läker alla sår men man påminns av ärren.

Så är det.

Stort lycka till Sandra på din nya väg. Många styrkekramar.

Den här har jag läst många gånger:
Lars Sund – “En lycklig liten ö”
”Sorgen är en sömmerska som med vassa nålar och stark björntråd botar de revor och hål i människosjälen döden sliter upp; hon är förvisso hårdhänt, hennes nålar sticker illa och hon arbetar understundom långsamt, men när hon äntligen biter av den sista tråden är trasigheterna någotsånär helade fastän stygnen alltid fortsätter att synas.”

Sandra, jag som många andra har följt dig ett tag. Allt jag kan säga är att jag verkligeninnerligtjättemycket att du en dag vaknar utan ett stort hål i ditt bröst. Kram!

Den där fina lilla texten tycker jag stämmer väldigt bra. Man går igenom saker i livet som kommer att krossa ens hjärta, och även om det aldrig aldrig aldrig går över helt och hållet så kommer en dag när man kan skratta, dansa och vara lycklig igen. Jag tänkte på min mamma när jag läste det där. Hon dog för snart åtta år sedan och det kommer alltid vara en sorg i mitt hjärta. Vissa dagar gör det så ont att man inte vet hur man ska klara sig. Sedan kommer en ny dag, när det inte alls gör så ont, och jag kan känna lycka över allt fint jag trots allt har i livet. Jag skrattar, dansar och är lycklig ändå, med alla mina små ärr. Och även om man aldrig aldrig aldrig skulle vilja välja att ha det där ärret, man skulle göra vad som helst för att få det ogjort, så går man på något sätt stärkt ut det till slut. Man utvecklas och det bästa man kan göra är att ta vara på det, trots det hemska. Jag minns dagen efter att min mamma dog. jag och pappa går genom köpcentret hemma hos farmor, helt i chock och förtvivlan, för att skingra tankarna. Plötsligt ser vi något som vi båda skrattar till åt, jag minns inte vad. Men jag minns att vi tittar på varandra och undrar vad som just hände. Det ska väl vara rent fysiskt omöjligt att få fram ett skratt när man är helt uppe i sorg och chock? Men jag tog det som ett tecken på att glädjen finns inom oss även i de mest fruktansvärda tider. Och även om jag inte alls var glad då, så valde jag att tro på att den dagen skulle komma. Och det gjorde den. Du är en fantastiskt fin människa Sandra, och jag är övertygad om att du kommer ta dig igenom det här och bli så lycklig en dag. Ta hand om dig på resan dit. Kramar

This too shall pass. <3

Det citatet känner jag mer stämmer om någon dött… När det kommer till det här är det ju faktiskt antagligen så (även om det inte känns så nu) att du kommer träffa någon som du älskar ännu mer och vill vara med ännu hellre och då kommer det kännas konstigt att du någonsin trodde att du kunde älska någon så mycket, till och med Ludvig. Hjärtat är knäppt. 🙂

(Därmed absolut inte sagt att detta inte är helt jättehemskt, tänker på dig flera gånger om dagen. Jag menar bara att jag är typ bombis (vet ej när jag använde det ordet senast) på att det kommer gå över, helt. Du kommer kanske titta tillbaka på det och tänka på hur himla kär du var och hur du orkade pendla så mycket och sen är det inte mer med det. För sånt här går över.)

<3 <3 <3

se det lite såhär också, ni bor långt ifrån varandra, ni slipper mötas på gatan och ni har kanske inte lika många minnen på speciella platser i NY som ni skulle haft om ni hade bott ihop. Dock är de ni har kanske lite starkare, men ni slipper i alla fall möta varandra på gatan, vrida bort blickarna och tänka att aldrig aldrig kommer det bli som det var.

Lite skratt, hjälper också:
http://www.thedailyshow.com/watch/mon-june-4-2012/the-queen-who-stares-at-boats

”It has been said ’time heals all wounds.’ I do not agree. The wounds remain. In time, the mind, protecting its sanity, covers them with scar tissue and the pain lessens. But it is never gone.”

Tänker på dig Sandra. <3

Sandra, du är en fantastisk person. Jag blir så rörd av att läsa alla snälla ord som skrivs till dig. Tänk att så många hejar på dig! Du är tuff och snygg och har en jävla fantasi. Detta med telefonsamtalet gör mig förbannad! Men förlusten är inte din, den är hans. Även om det gör så ontont just nu. Jag hejar på dig Sandra!!

<3

Ibland kan det också kännas skönt att försöka omvandla sin sorg till ren och skär ilska. Detta kanske låter helt psykat, men lyssna på arg musik, fokusera på dåliga/mesiga/störiga sidor hos personen, äcklas över sättet den gjorde slut (telefonsamtal…), sätt dig på en piedistal högt högt upp och se ner på personen i tankarna och hånflina. Verkar kanske helt sjukt, men fungerade för mig. <3

don’t cry because it’s over, smile because it happened!

”det bästa som kan hända i en människas liv är att nå botten”

lid så länge du måste.

Åh. Stor kram till dig alltså. Hjärtesorg är ju precis hur jobbigt som helst, speciellt när den kommer som en chock på det där viset. Trösten är väl att det KOMMER kännas bra igen, du kommer vara glad igen. Även om det inte känns så just nu.

Sant, men sedan kommer det där tona bort också, inte helt, aldrig helt, ett ärr är ett ärr… det bleknar men försvinner aldrig… men just där man har sitt brott, just där man har sitt ärr, där är man så sjukt mycket starkare… sedan… efter en lång lång tid…. det är ingen tröst för dig idag, det vet jag, men det är så. Tills dess får man bara härda ut, låta sig vara ledsen, låta sig bryta ihop en smula för att sedan samla ihop sig… livet blir som en dans med svåra steg,ibland är det ett steg fram, två steg bak, ibland, oftast, är det tvärt om, stundtals känns det som om man inte kommer någonstans… men det gör man… framåt.
Styrkekramar!

Jag blev så ledsen när jag fick veta vad som hänt. Har följt dig i så många år och gör det just för att du sprider så mycket glädje, tar så fina foton och säger så många kloka ord. Nu är det din tur att ta åt dig av andras kloka ord. Vet att det gör hur ont som helst och känns som att det aldrig kommer gå över, men samtidigt vet både jag och du egentligen att det kommer en dag då det inte känns lika jobbigt längre, även om det tar tid tid tid. Tills den tiden har gått får du se till att hitta på massvis, ta emot tröst och stöttning från vänner, äta god mat, sova och göra allt för att du ska kunna komma ihåg den här tiden som inte bara ”tiden efter han gjorde slut” utan också ”tiden då jag såg till att vara snäll mot mig själv på alla sett”. Puss fina du.

Så utrolig fint. Og jeg tror det er helt sant. Så må man jo bare lære å fokusere på noe annet enn det dårlige benet, som jordbær med krem, smil fra en fremmed på gaten, poesiaftener, en femtilapp i en jakke du ikke har brukt på to år, rent sengetøy, ponnier.

”Man kan inte hindra sorgens fåglar från att flyga över sitt huvud, men man kan hindra dem från att bygga bo i sitt hår”

Det här citatet kan nog räknas som töntigt på det där sättet som peppande citat ofta blir töntiga men samtidigt är det så bra så jag postar det ändå: ”Everything Will Be Okay in the End. If It’s Not Okay, It’s Not the End.” Carolyn Myers. Töntigt är ju bra, speciellt när det kan trösta en åtminstone en liten smula under någon kort sekund och jag tänker att när allt är tillräckligt mycket åt helvete räknas sekunderna också. Kramkramkram.

Å jag får så ont i magen av allt det här. För att jag följt dig så himla länge o för att jag, för ett år sen ,var där du är nu. Då trodde jag aldrig aldrig aldrig att det skulle bli bättre eller att nåt nånsin skulle kunna kännas bra igen, d va bara panik-smärta hela tiden, men mirakulöst nog blir d ju bättre trots allt… Plötsligt sitter man där en dag o kommer på sig själv med att t ex vara genuint glad för att solen skiner istället för att bara notera att den gör det… Har väl egentligen inget annat att säga än att jag känner din smärta o att jag hatar att ens personer kan lämna en, d suger helt enkelt <3

Jeg tenker på deg.

jag önskar verkligen jag kunde fixa allt igen. och även om alla säger det och man inte tror ett skit på det så lovarlovarlovar jag att det kommer bli bra igen <3

Afterwhile
Afterwhile
This too shall pass, afterwhile
Scars will heal
You’ll love again
It won’t hurt you
Afterwhile
It won’t hurt you
Afterwhile

Fint! Hoppas du mår bättre snart. Du verkar ju ha massa fina vänner runt dig och ett givande liv i övrigt- hoppas det kan hjälpa. Kram fr en bloggvän

Sandra, det kommer en dag längre fram i tiden då du sitter i bilen och storlipar och hulkar och sjunger med i värdelösa kärlekslåtarlåtar som typ Lionel Richie’s Hello och då går det plötsligt upp för en att nu, nu har jag nått botten. Och sen kan man sakta börja kravla sig upp till ytan igen. Vägen dit är fullständig misär och all välvilja i världen får en inte att se nåt ljus, eftersom det inte finns nåt. Men i väntan på den dagen så är det nog bäst att bara sörja och gå ut i skogen och skrika ut sin förbannade tröstlösa sorg.

Ta hand om dig.

Tunga ord. Tänk på något härligt istället. Typ jordgubbar och sommaren! Allt blir bra!

Jag tänker på dig. Jag har följt dig så länge och förstår hur förkrossande det känns. Stor kram till dig Sandra.

Jag kommer inte på något som kan trösta. Men jag gillade citatet.

Så sant.

Lyssna gärna på låtarna Dry your eyes med The Streets och Långsamt farväl med Lisa Nilsson. De hjälpte mig mycket när jag var i samma situation som du. De fick mig att inse att jag inte var ensam, vi är många som fått våra hjärtan krossade.
Man får vara ledsen. Man får sörja. Man tror att man aldrig mer ska bli glad, men det blir man. Det tar tid, men sen går sorgen över. Och en vacker dag hittar man kärleken igen, en ännu större och bättre kärlek. Efter regn kommer sol och du har något att se fram emot. Kram!

(- Albert Camus)

”Au milieu de l’hiver, j’apprenais enfin qu’il y avait en moi un été invincible.”

Å. Fast även om det inte känns så just nu kommer det ju en tid när det bara kommer vara ett minne, när det inte alls gör ont längre. Det kommer en tid när man minns och aktivt tänker ”Fy vad trist att det inte blev…” snarare än känns så.

Tidtidtid. Du behöver tid. Tid att vara tom. Att vara ledsen. Att bli arg. Att bli ledsen. Tid att lägga mellan er. Tid för att skapa nya grejer som är du, du och någon annan istället för precis alla grejer som just nu är han och du eller han.

KRAM

Sant, men nagon trost nar det gor ont ar det inte.