I fredags var det adjöfest för Nina. Ja, Nina ni vet, min arbetspartner, min andra halva i den här staden, människan som jag vet ungefär allt om och som vet allt om mig. Hon som kom hem till mig fyra på natten med kolsyrat vatten och cigaretter för att jag inte kunde sluta gråta, hon som en sjukt snöig marsdag 2010 sa ”såklart vi ska flytta till New York” när jag frågade. Hon, ska flytta hem till Sverige. Jag är svinledsen över det.
Hon ska göra jättebra grejer i Stockholm som ni kan läsa mer om på hennes blogg, och jag tycker det är såklart superbra att hon ska göra det, men jag måste ändå få vara svinledsen.
Förövrigt kan jag också tycka att det är lite dålig stil av gud, slumpen, ödet eller vem det nu är som bestämmer att ta bort så många av mina stabila punkter i livet på en och samma gång. Men å andra sidan kan det ju vara en del av en större plan som jag inte är införstådd i än.
Hur som helst. Adjöfest. Fredag. Nina.
Vi var på ett hustak i Williamsburg med utsikt över Manhattan och det var magiskt vackert.
Alla var tvungna att föreviga.
Jag och Sara var fredagsglada.
Det var många som kommit för att säga hejdå, äta cheddarpopcorn och dricka öl ur röda plastmuggar.
Chrissy.
Rasmus.
Sara och Sandra.
Johanna.
Andrew.
Christian.
hej hej!
Vi hittade en jättestor statyett som vi funderade på att stjäla, fast nä.
Vi var så många att vi knappt fick plats på taket till slut, himla bra. Här är Calle.
Vi stannade tills klockan slog midnatt.
Och då var det dags att gå vidare ut i natten.
En kvarts promenad bort till Union Pool.
Där tog vi cirka hundra foton i fotoautomaten tills den gick sönder, pratade med okända människor och kramades.
Idag bor inte Nina längre i New York.
Fina älskade Nina, kommer sakna dig så mycket.
.
We had a big goodbye party for Nina last Friday. She is moving back to Sweden and I will miss her to death.
Jag dör vad fin han rasmus är. Kan inte sluta titta.
Måste du inte hitta en ny roommate nu? Och en ny arbetspartner? Jag läste nånstans här på din blogg att de helst anställde folk två och två? Kramkramkram
Madelene – hogt iso, stadig hand!
ELIN: jag tror det mest handlar om vilka killar, fast när jag var 18 år och bodde i skara var jag bara kär i 18 åringar. troligtvis för de som var ca 10 år äldre mest tillförde problem eller behandlade mig som deras ”lilla flicka” det är något jag har rätt svårt för. vara någons ”lilla flicka ”
Hur får du så bra bilder i mörker? Har en Canon 50D men ännu inte lärt mig den riktigt. Får som oftast suddiga bilder i mörker.
Mikaela – fantastisk drom!
Linda – det ar jag som ar Beiker!
Lina – tack for lang och tankfull kommentar <3
h – sjalvklart ar det jag som bestammer, men ibland kan det kannas knappt nar sa mycket hander pa en gang.
Adam – han heter Tony.
Brandi – sure I could go out for a drink! Send me an e-mail!
Vilde – ja fast bara for tre manader! men anda! sa! fint!
Maria – Me and Nina haven't lived together for almost a year now, I live by my own! Not sure who will be my partner yet, we'll see..
thesadbox – da ar du kanske inte redo att hangla an. oroa dig inte, den kanslan kommer att ga over. puss.
elin – jag sag obscent ung ut som tonaring och hanglade aldrig med aldre killar for det kandes typ konstigt, pa sin hojd tva ar aldre. men det gor val inget! 25aringar ar svinsota. puss.
<3<3<3
sandra, när du var yngre, hånglade du bara med pojkar i din egen ålder, eller äldre också? jag har nu hånglat med 25-åringar 3 helger i rad (inte meningen) är 18 år. är det nåt fel på mig!11 iallafall, jag tror att allt händer av en anledning, och du kommer klara dig alldeles strålande i NY framöver 🙂
åh så sorgligt att Nina flyttar tillbaka till sverige, ni verkar vara ett sånt komplett team. Lycka till till er båda i två olika hörn av världen.
En fråga: varför känns det som jag går bakom ryggen på han som krossade mitt hjärta när jag hånglar med en annan? Jag känner mig äcklad av mig själv och alla andra killar dessutom för att jag egentligen bara vill vara med en person men han vill inte ha mig 🙁
Trevlig blogg jag hittade 🙂
Förstår att det känns tungt att hon flyttar… 🙁 förresten lånade jag din fredagslista som blev en söndagslista. Hoppas det var ok! Älskar listor! <3
Oh, gosh, who are you going to live/work with now? I think you’re a lucky girl, though 🙂
Synd när kära vänner flyttar, men kanske kommer du bara växa dis starkare
Vilken mörk och fin hårfärg Jocke har !!!!
Det är ju en del av en större plan. Ibland slutar man veta allt om varandra och träffas inte för att man bor överallt. Sen så hamnar man på samma kräftskiva och älskar varandra lika mycket fortfarande.
men åhhhh, skal joakim flytte til NYC!?!? Det må være typ det fineste jeg har hørt om. Noensinne.
It’s always sad to lose people (I keep contemplating leaving NYC but I’m always afraid of saying goodbye to my friends). Maybe it’s a time for some new connections as well? I would absolutely love to have drink or something with you. I work at MoMA and would be happy to get you in for free if you interested in art and maybe have a drink after. I saw you once walking when you used to live in the LES near me and I got too scared to say hello…
vilken snäll blick, inte alls så där elak som inte endel kan stirra på en. Hon Johanna är inte hon tillsammans med Max? Så fina dom är ihop!
Kram!
Vem är han i stentrappan?
h: Gud är den sista som bestämmer över mitt liv. Den friheten tar jag…
Jag beklagar. Jag kan inte göra mer, men om det fanns något jag kunde säga som skulle hjälpa, så skulle jag säga det. Om och om och om igen.
det är inte ödet, gud eller slumpen som bestämmer över ditt liv, utan det är DU! det är ditt liv och du kan göra precis vad du vill utav det! det är väldigt läskigt men visst är det också så fantastiskt skönt att ha den friheten?
<3<3<3
Vet exakt hur det känns när ens kompisar är utspridda överallt, det är skitjobbigt men det positiva är att har man massa roliga ställen att hälsa på dom på! http://lisaweiertz.blogspot.se/
gubbjävlar är det enda jag tänker just nu.
Usch, så tråkigt att hon flyttat. Men förhoppningsvis kommer din tur vända och något magiskt väntar bakom nästa hörn.
RASMUS är ju så vacker.
Hej sandra. Tänkte skriva några rader. Vad tråkigt för dig att så mycket skit händer just nu. Men du får tänka att ni fortfarande är jättebra vänner och kommer ses igen och allt sånt där. Vet hur det känns när man förlorar nästan allt på samma gång, det hände mig för ett par år sedan, när jag var ungefär lika gammal som dig, kille gjorde slut, vänner försvann (vissa slutade jag träffa och andra ville inte längre träffa mig), och i samma veva dessutom flytta och byta branshinriktning, ny skola, nytt jobb. Det var SKITJOBBIGT och det värsta jag varit med om, när allt skit bara händer på samma gång och det verkligen känns som att någon testar en. Dessutom dog min hund och min älskade lilla katt i ungefär samma veva! Ja du hör ju 🙂 men nu har jag ändå börjat landa, man tar sig igenom skiten bara man fokuserar på att ta hand om sig och må bra ändå. För det är man ändå värd, ändå, alltid, och speciellt när allt är upp och ner och man känner sig som allra ensammast i världen. Då får man träffa de man fortfarande har kvar och tycker om och tycka om och umgås med sig själv, i slutändan är det ändå det som räknas. Sen tror jag absolut som du säger, att det är en del av en större plan. För så är det med såna här saker som man inte lsn kontrollera, dels tror jag det kan vara livets plan att rensa ut sånt som inte är bra eller ”meningen” med ens liv, samtidigt som att det kan vara förutbestämt för att göra en till den personen man skall vara och det livet man skall leva. Plus att man faktiskt skall lära sig saker på vägen, livets lärdomar liksom, som man skall bli starkare av. För det blir man faktiskt, i slutändan. det är lite det som är meningen tror jag iallafall 🙂 och det kommer att bli bra, det blir det alltid. Livet har en tendens att ”figure it self out”, även när allt käns som mörkast. Och sen sitter man där om några år och tycker att livet kanske tom blivit bättre av allt, och att man själv har blivit en starkare och bättre person. Hang in there och må bra och fokusera på allt bra så kommer det att bli bra, lovar, för bestämmer man sig för det så brukar det också bli så! 🙂 puss <3
Är det du som är Beiker?
Folk verkar tydligen tro att ni fortfarande bor ihop (tänker på kommentaren från Helena). Läser Ninas blogg och hon verkar vara en av de smartaste människorna. Så himla tråkigt att hon flyttar, och som du säger väldigt orättvist att det är just nu. Vi bloggläsare tänker på dig!
<3 åh. nina
Nej vad sorgligt att hon flyttat!
Oj, vad kul men samtidigt väldigt tråkigt! Sandra jag tror att du kommer fixa det galant och tror absolut att det i det stora hela har en fin mening. Spännande, är det en ny intressant roomie som väntar runt hörnet någonstans. Detta fixar ju du galant du är en surviver! PUSS
Vad tråkigt att Nina har flyttat.
Jag drömde om dig i natt! Jag hade vunnit någon slags hästtävling och tappade efter det bort alla mina vänner. Tror att jag var utomlands. Sedan gick jag backstage där jag träffade dig och dina vänner, ni sa att jag kunde hänga med er. Vi satt i ett litet fult rum med bara ett träbord och lite stolar. Jag försökte prata hästar (tydligen var jag jätteintresserad, haha), men ni var allihop sjukt dissiga och satt typ och smsade/viskade när jag försökte prata. Sedan började du hångla typ ”vilt” med någon kille i peruk mitt framför mig. Jag ba….. *ew* *gick därifrån*. Red sedan iväg på en häst och tänkte: detta blev inte som jag tänkt mig. Dröm slut. Haha!
hjärtont.
I’ve found that to be a horrible occurrence when you live abroad. The people you know, and meet have a tendency to leave. Till it feels like everyone just leaves you. Then there are those that don’t. <3
Fy fan vad sorgligt. Jag bor i en stad utan alla mina bästisar. Det suger.
och jag som inte ens känner er fäller en tår.