Q&A. part 10.


Hej Sandra, jag undrar om du aldrig tröttnar på att vara offentlig? Att så himla många vet så mycket om dig, du är ju ändå väldigt personlig i din blogg. Får du aldrig panik över alla som hör av sig och kommer fram och hälsar? Känner du att du får en bekräftelse genom bloggen som skulle vara svår att vara uta ifall du slutade skriva bloggen? På way out west såg jag minst 20 mini-sandror som såg exakt ut som dig, då fattade jag vilken idol och förebild du är för många! Du verkar himla härlig, tycker mycket om din blogg.
Hmm. Alltså jag har ju alltid skrivit väldigt personligt i bloggen, men gjort en tydlig gräns mellan personligt och privat. Sedan det här med Ludde hände försvann ju den gränsen en hel del. Nu är jag ju väldigt öppen med hur jag mår och hur jag känner. Jag tänker ibland att det kommer slå tillbaka, öppnar man sig för mycket blir man sårbar och enklare att ta sönder. Men på ett sätt tycker jag det ändå är värt det. Jag vet att de är så många därute som också går igenom vad jag går igenom, och om jag kan hjälpa liksom bara en enda person att inte känna sig lika ensam så är det så himla fint.
Och angående offentligheten –  jag är ju verkligen bara offentlig på mina egna villkor. Det är ju jag och bara jag som styr över mina inlägg och den värld jag skriver om här. När jag bodde i Sverige gick jag typ aldrig på galor eller event-inbjudningar jag fick för att fotoblixtar och folk som frågar saker gör mig nervös. Tackar i 99,5% nej till förfrågningar att vara med i TV eller samarbeten med företag, särskilt som de skulle innebära att jag blev fotograferad eller något sånt. Jag vill inte vara ”känd” eller hur man ska säga. Jag vill bara skriva och fotografera och blir jätteglad att så många vill läsa. Det kanske säger emot sig själv, men jag hoppas ni förstår ändå hur jag menar. Trivs bäst här, i min egen värld. Men att bloggläsare kommer fram och hälsar gör mig alltid så himlans glad såklart!

What is on your Christmas wishlist? And what is on your chrismas wishlist every year, but you have not got it yet?
Hmm. This year I think I want warm running clothes so I can run outside even though it’s winter and all. But I don’t really write Christmas lists anymore, but I wished for a pasta machine for years! I should just go and get one : )


Jag undrar om dina fotoböcker du brukar göra!
jag gör dem på blurb.com!

Fråga1. Hur får man en pojkvän? & då menar jag bara för en sekund eller vad som helst.
Bara för en sekund eller vad som helst! Hmm. Visste jag hur man fick en pojkvän bara sådär skulle jag nog vara miljonär. Det handlar ju mest om att två människor som tycker lika mycket om varandra råkar träffas under en period när de båda är perfekta för att va med varandra. Tänker ofta att det är helt galet att så många är ihop, chanserna borde vara så mycket mindre. Håll i hatten och hitta på andra saker tills han dyker upp.

Hur flirtar man?
Tror det mest handlar om att visa personen i fråga att man är intresserad. Ställa många frågor, lyssna när de pratar, röra vid dem och så vidare. Människor älskar att bli lyssnade på.

Hur ser man bra ut?
Man sträcker på ryggen och ler ofta. man visar att man är där!


Hvordan sorterer du bildene dine?

På flickr! Spana in mina system här.

Favoritsexställning? (Blondinbella och Tyra svarade på den antingen i sin show eller på radio!)
haha. Gud. Mina föräldrar läser ju min blogg liksom. Men jag tycker det är trevligt med en lagom mix av olika. Handlar ju mest om vem man ligger med och inte hur. Närvaro är även viktigt tycker jag, även om det inte är en ställning och så, men det är fint (och hett) när han tittar en i ögonen.

how do you accept rejection? how do you stop comparing yourself to the girl he chose instead of you.
I accept it by talking about it. It’s nothing to be ashamed of. I decided right away to be open in my blog about how it was; that he was the one breaking my heart and that it was not a mutual decision. It was important for me to be honest. And about comparing yourself: I would never compare myself to the girl he met after me, we are not alike at all, and I much rather be myself.

Are the men in NYC more open than in Stockholm?
Yes definitely.

What do men like about you? What do “catch their eye” when they meet you for the first time?
Hmm don’t know really. It’s not that they tell me what ”catch their eye”. I guess I dress a bit differently, I talk a lot and am kinda cute.

Which guys are catching your eye while out in New York? Did your preferences change while living there?
Cute hipsterish guys. Yes, I am a cliche. I’m weak for cheekbones, hat/caps/whatever, broad shoulders, tall guys, denim jackets, good fitting jeans and white t-shirts. And big lips, and freckles! And that there is something weird about them, that they don’t look picture perfect – perhaps a little bit too big ears or a crooked tooth etc. I don’t think my preferences have change since I moved here, but it was a very long time ago since I was single in Stockholm though.

Could you imagine having an interracial relationship?
Of course.

Have you ever had a crush on someone else while being in a relationship?
Yes, I think that it’s completely normal. They fade away after a while.

Could you imagine having a relationship with a guy 20 years older than you?
No.

Can you talk openly about sex with your mom?
No. I talk about boys but not about sex.

Do you talk openly about sex with all of your friends?
Yup.


När du var riktigt liten, typ under åtta, vad hade du för ambitioner?
Ville bli författare! Ritade så många små ”böcker” och hade även en dagisfröken som hjälpte mig skriva ner mina historier. Minns att en handlade om ett golv som kunde tala.

Do you have friends who are not as outgoing as you are?
Of course.

Have you ever been told to look younger? Did it bother you?
Yes, I hear it quite often and of course it doesn’t bother me. But I’m not sure if they are right though. I have this theory that people always look exactly their age. Because when people say: ”Oh I look so much younger than I am”, I ALWAYS think ”no you don’t.”.

Is Carl Fredrik living in NYC? Why don’t you hang out as much as you used to?
Yes he lives here! We do hang out, I’ve just been bad at bringing my camera out with me.

Why did Ludvig take you on a road trip, when he already intended to break up at that time? It makes me angry, and I’m very sorry for you. Hug.
I honestly don’t think he knew at our roadtrip that he was going to break-up with me. I think he was really confused about everything all the way until our final end. It wasn’t a very great roadtrip, I cried a lot and didn’t know why. I asked him so many times why I was crying, why I had this feeling in my stomach that something was wrong. But he insisted that it was nothing. It was very confusing. Then he broke up a couple of days afterwards. Even the day before he broke up with me he told me that he was in love with me, so he must have been really, really confused about everything. It’s okay, I’m not mad at him anymore. At least I learned that you should always trust your gut, if something feels wrong, something IS wrong.

Varför röker du? När ska du sluta röka?
Det här är hemskt; men jag började röka som tonåring för att det var så himla mycket enklare att få hångla. Alla söta pojkar stod ju därute på balkongen och om man pratade över en cigarett eller delade en tändare kom kyssarna så mycket enklare. Sedan är ju cigaretter något idiotisk som man blir beroende av, och jag är inte en sådan som bara kan feströka. Jag blir beroende av saker. Det är jättesvårt att sluta, och det är tråkigt för cigaretter är fult, äckligt och man får cancer. Ska väl sluta en dag, nu sedan allt det här har hänt och så har jag ingen som helst lust att sluta med något. Vill bara göra allt mer.




Åh. Kan du berätta om Milla också? Jag dör om jag inte kan ha en liten tax snart.
Hon heter Milla och är fem år. En strävhårig tax som är yngst i familjen och beter sig precis därefter. Som en något bortskämd men charmerande lillasyster. Milla vill aldrig vara ensam. Lämnar man henne i ett par timmar skriker hon tills man kommer tillbaka. En gång kom det upp en granne och satte sig i trappuppgången och pratade lugnt till henne genom brevlådeinkastet. Milla är ju uppväxt med Vera vilket har gjort att hon tror att hon är en labrador. Hon älskar vatten lika mycket som labradorer och vill bada länge och ofta när man är på promenad. Hon tigger mat för att Vera gör det och blir galen om hon inte får smaka, men när man väl ger henne något luktar hon bara lite, tröttnar och går därifrån. Hon retas ofta med Vera genom att äta sin middag långsamt, långsamt. Hon vill alltid pussas och kramas, sitta i knät och bäras omkring. Hon kan ställa sig och skälla tills någon bär upp henne och då kurar hon ihop sig vid nacken och vill aldrig bli nedsläppt. Hon försvarar alltid Vera när de är ute och går och när andra hundar passerar dem blir hennes svans alldeles hård och rak. När jag kommer hem på besök blir hon tokig och ylar och hämtar alla skor som finns i huset och lägger dem framför mina fötter. Om nätterna sover hon ihopkrupen vid Veras mage och avskyr vardagar när man inte får sovmorgon. Då gömmer hon sig under en kudde tills det är dags att gå till jobbet. Hon älskar att gräva i snö, bestämma och jaga fjärilar. Hon är en fantastisk, egensinnig person, saknar henne något helt oerhört.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
44kommentarer
  • om man är trasig. så himla jävla trasig och tom och sönder för att den man trodde man skulle spendera resten av sitt liv med stannade med en och försökte få det att funka tills han hittade något bättre. hur får man tillbaka sin självkänsla? hur får man tillbaka hoppet på kärleken? jag är så fullkomligt övertygad att det inte finns någon annan därute. vem skulle vilja ha mig?

    sönder 2012-10-20 18:55:54
    Svara
  • Where do i make questions to you?

    Davi 2012-10-16 01:07:58
    Svara
  • Hey Sandra! I don’t know if you still doing the q&a’s. I’ve already made a question once, but I stoped to
    think about your life (you have no idea, but I know you a lot just because of your blog) and I have a phew more questions to make.
    Its ok to not answer some of them if you feel unconfortable.

    Do you plan to quit smoke?
    Do you speak in swedish with your friends from sweden while you guys go out in NY? And at work?
    Will you delete your photos with Louis from flickr?
    Do you like tattoos? If so… Will you get some?
    Ever wanted to travel south america?

    Guess that’s it. Thank you 😀

    Lully 2012-10-15 18:35:13
    Svara
  • PUSS ALLA!

    L – ibland i ett fonster.

    Malin – NEJ, svara itne. han vill bara ha bekraftelse. jag skulle inte svara om jag vore du. sant dar ar inte okej. ga vidare och ha kul som nagon skrev!

    lisa marie – beratta allt detta for din pojkvan. han kommer forsta. svarare an sa ar det nog inte. puss.

    sofia – man pratar om det! man sager, det dar vi gjorde ska val inte behova forandra nagot mellan oss eller hur? det brukar funka. puss.

    johanna- nej va fin! vad duktig du ar!

    louisa – vad glad jag blev, valkommen! <3

    sandra 2012-10-15 18:16:18
    Svara
  • Hej Sandra du verkar vara en sådan underbar människa! Jag upptäckte din blogg för några veckor sedan och kan bara inte få nog av dina texter, allt du skriver om blir så fint. hittade en text om kattsvansar och blev så glad. Du har blivit som en inspiration för mig och får mig att vilja göra saker igen, har börjat skriva lite smått igen och börjat se framåt istället för att bara tänka på hur ledsen han gjort mig. Idag kände jag mig som en degklump så jag varvade mitt pluggande med att läsa din blogg. tack för att du finns Sandra, även om jag var en degklump så fick du och dina texter och underbara bilder mig att må bättre. puss och kram

    Louisa 2012-10-14 20:44:37
    Svara
  • ett golv som kan tala. jag blev så glad av det där på något sätt.

    Nela 2012-10-14 15:59:51 http://underhavet.blogspot.com
    Svara
  • ”Ska väl sluta en dag, nu sedan allt det här har hänt och så har jag ingen som helst lust att sluta med något. Vill bara göra allt mer.”

    Elsker dette svaret! Ja, årsaken er jo fryktelig, men sånn føler jeg også det for tiden. Er ikke trist og har ikke nettopp gått gjennom noe brudd eller noe sånt, men ja til mer av alt! Utrolig befriende og bare gjøre ting som man har lyst til av og til, ikke bare tenke på hva man burde og ikke burde. Det gjør meg lykkelig i en stressende tid med skriving av masteroppgave 🙂

    Sunniva 2012-10-14 15:24:42
    Svara
  • I love how you write about your dogs. It seems like they are a really amazing part of your family and not just treated like pets, but people.

    Nina 2012-10-14 00:12:02 http://ninasbelljar.blogspot.com
    Svara
  • åh första hundbilden alltså åååh <3<3.

    twothings. 2012-10-13 16:46:26 http://twothings.devote.se/
    Svara
  • Åh, första bilden på Milla. Så himla söt!

    Kajsa 2012-10-13 15:27:09 http://kobranhuggertill.blogspot.com/
    Svara
  • Sandra, det är ju så många som säger till dig att du är en förebild och så vidare. Jag vill bara säga att du är himla BRA på att vara en förebild också! Du har sån pondus och är en så stark bra kvinna. En sån som man SKA se upp till. Mycket kärlek till dig. 🙂

    Vera 2012-10-13 03:21:12
    Svara
  • Tack för att du är ärlig om din rökning 🙂

    Isabelle 2012-10-13 00:18:05
    Svara
  • Hej Sandra! Det är en fråga som jag saknat. Du har skrivit att du röstat på Fi och och att feminism är viktigt för dig, jag skulle så gärna vilja veta på vilket sätt? Vilka är de, för dig, viktigaste frågorna idag? Hur ”lever du” feministiskt? Jag undrar för att jag själv är feminist och tycker att det är toppen att du kan påverka så många unga tjejer. Ha det fint!

    Hanna 2012-10-12 23:51:43
    Svara
  • hej hej sandra, ville bara säga att du är bäst! jättebäst! ja alltså jag kommer inte på ett bättre sätt att säga vad jag tycker. du är bäst, helt enkelt. önskar att du vore min storasyster, det hade varit supercoolt (fast nu lär det kanske lite creepy men jag har inga storasyskon och du känns ändå som en far away men sjukt klok och härlig storasyster på något vis). så ja, heja sandra!

    Karin 2012-10-12 19:48:57
    Svara
  • Jag grät också så himla mycket innan det tog slut mellan mig och mitt ex. Han gjorde inte slut, det var ett gemensamt beslut, men jag kunde aldrig sätta fingret på varför jag mådde så dåligt. Han var ju så bra och fin och vi hade så många fina minnen. Men jag bara grät, jag kände innerst inne att jag inte var lycklig och jag berättade det för honom. Min bästa vän och älskare i ett, hur kunde jag inte prata med honom om det?

    Efter att det var slut fick jag tillbaka känslorna, medan han var fast bestämd om att han inte ville tillbaka till det vi hade trots allt. ”Kanske i framtiden blir det vi igen, men inte just nu och jag kan inte förklara varför. Jag kan inte hjälpa att känslorna inte finns där, man kan inte forcera kärlek.” Sa han en gång. Det var mitt livs värsta sommar. Nu träffas vi som vänner då och då, jag känner att jag kan tänka mig träffa någon annan men ibland får jag infall och saknar honom som pojkvän, nog mest för tryggheten. Vi har sex ibland också, det är känslolöst men jag vet att det är så dumt så dumt för någon dag kommer han säga att han träffat någon annan och då kommer jag plötsligt inbilla mig att jag är kär i honom. Och att få veta att jag inte får röra hans kropp för att den då kommer tillhöra någon annan kommer bryta ner mig så långsamt. Ändå under vårt sex ser han på mig sorgset, stryker mitt hår och säger ”Fan vad fin du är.” och jag blir så ledsen över faktumet att man inte kan styra känslor, jag blir så ledsen på att jag kan ha sex med honom och känna exakt lika mycket känslor som med ett one night stand jag hade helgen innan. Inga. Jag blir så ledsen på att man inte kan hålla fast i vad som har varit och tvinga sig själv känna si och så.

    Han är fortfarande min bästa vän. Han får mig att skratta på ett otroligt sätt och jag kan nästan vara helt öppen med honom. Och framför allt avslappnad. Jag är bara rädd för den där dagen som kommer komma, när någon av oss hittat någon annan, och jag hoppas att båda är singlar tills någon av oss väljer att flytta ifrån för jobb eller plugg så vi inte längre bor i samma stad iallafall.

    Varför jag skrev detta vet jag inte, förlåt, men det var skönt. Puss på dig och alla fina folk som kommenterar dina inlägg.

    linnea 2012-10-12 19:31:44
    Svara
  • Hej. Jag är en rastlös 17-åring som har en liten blogg. I somras blev jag äntligen frisk från anorexi, och jag har skrivit min väg ut ur sjukdomen på min blogg. När jag läste vad du skrev om att du hade delat allt det här med Ludde för att det finns andra som kan känna igen sig i det, så önskar jag att jag kunde nå ut till lika många som du. För det som jag har skrivit kan ju inspirera och kanske till och med hjälpa de som har ätstörningar. Vet inte om du skulle kunna hjälpa mig med det, Sandra? (och nej det här är ingen sådan där ”se mig och gå in på min blogg för att jag vill ha en massa läsare”-kommntar, det här handlar om att jag vill hjälpa andra, för det finns inget värre än att leva med ätstörningar. Ingen ska behöva ha ett sådant helvete.

    Det vore ju fint om du kunde nämna det här i ett inlägg, Sandra.

    Tack för en fantastiskt fin och inspirerande blogg! Kram

    charlotta 2012-10-12 18:40:40 http://charlottabillstrom.blogspot.com
    Svara
  • Man ska alltid lita på magen. Spelar ingen roll va han säger. Det har man lärt sig. Vi är födda 1 vecka ifrån varandra och jag känner ofta att vi haft ”samma” uppväxt. Nu ser jag att vi även haft ”samma” blommiga klänning som små 🙂

    S 2012-10-12 16:49:42
    Svara
  • Sandra I can relate to you so much, reading your blog always brightens my day.

    Jill 2012-10-12 16:42:03
    Svara
  • Hade en konstig magkänsla ganska ofta kring mitt ex. Var orolig och kände att något var off, grät väldigt ofta. Han hävdade alltid att jag bara var nojjig, att jag skulle sluta med det för att det förstörde för oss. När han gör slut berättar han att han har haft känslor för sin andra tjejkompis under hela vårt förhållande (ett och ett halvt år). Kände typ… aha, tack för att du har inbillat mig att jag är sinnesjuk och nojjig bara för att dölja att du är ett rövhål.

    Therese 2012-10-12 16:36:39 http://www.skutt.spotlife.se/
    Svara
  • jag grät hela tiden de två sista månaderna i mitt senaste förhållande, kunde inte fatta varför men nu när jag läst det du skrivit är det ju så himla självklart. jag kände då att det var något fel mellan oss men förstod inte att det var anledningen till att jag grät hela tiden. skönt att få det uppklarat i alla fall, även om det tagit flera månader…

    xyz 2012-10-12 16:36:10
    Svara
  • ”när andra hundar passerar dem blir hennes svans alldeles hård och rak”

    typiskt taxtemperament <3

    Tove 2012-10-12 16:08:19
    Svara
  • Sandra, idag är det fredag!

    symetris 2012-10-12 16:06:23 http://symetris.tumblr.com
    Svara
  • Jag tycker verkligen om dina frågestunder, de är underbara. Tack!

    Mia 2012-10-12 15:47:39
    Svara
  • Jens Lekmans sång Some Dandruff on Your Shoulder handlar just om den där klumpen i magen, då man vet att nåt är fel.

    Annika 2012-10-12 15:18:03
    Svara
  • Hej Sandra!

    Jag har sytt en brudklänning i skolan, och din nuvarande stil var min största inspirationskälla. Därför tänkte jag länka till den här, hoppas du tycker om den 🙂

    http://www.johannaforsblom.com/p/wedding-dress.html

    Förresten så har jag velat ha en tax i flera år nu och din lilla text om Milla gjorde inte min längtan lättare precis… åh :(. Hur kan djur vara så härliga…

    johanna 2012-10-12 14:19:36 http://thenewred.blogspot.com
    Svara
  • Åh den översta bilden på Milla, så söt att jag smälter!! Hon är så fin! 🙂

    Ida 2012-10-12 13:55:04
    Svara
  • Hej finaste Sandra! Kan inte du bara svara på en liten fråga? Hur undviker man en dålig stämming mellan sig själv och en person man har legat mig? Jag har gjort världens misstag och legat med min systers pojkväns bästa kompis… Så himla tacksam om du svarar! Puss!

    Sofia 2012-10-12 13:53:11 http://sofiaaas.blogspot.com
    Svara
  • Åh Milla! Jag har också en strävhårig tax fast en pojke, dom är lika gamla. Han är helknäpp
    Och är jätte lat och älskar att ligga på en och vill ligga mellan mig och min pojkvän när vi ska sova och leks bebis. Taxar är bäst!

    Frida 2012-10-12 13:35:23
    Svara
  • Så fantastiskt fina svar! Åh. Men Sandra hjälp mig: jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har varit tillsammans med min pojkvän i över ett och ett halvt år och vi har det fint och så. Vi bor i olika städer så vi har ett distansförhållande men det är bara en timmes färd mellan oss så det är inte så himla hemskt. När vi träffas så kommer han ner till mig och vi har det bra. Men jag har inte varit hos honom en enda gång för där han bor bor en person som har behandlat mig så fruktansvärt illa i många många år och bara jag tänker på det börjar jag gråta. Jag är så himla rädd att den här personen kommer att se mig och känna igen mig och så börjar allt om igen och igen och igen. Inte någon (förutom min familj) vet hur ont i hjärtat det gör på mig och hur ofta jag är ledsen och gråter. Jag har pratat med min pojkväns föräldrar på telefon och jag brukar gratulera dem när de fyller år och önska God Jul och så. Men jag är absolut inte redo att åka dit upp även fast jag såklart vill träffa dem.

    Men det känns som att de tycker mindre och mindre om mig och börjar döma mig mer och mer för att de inte har träffat mig. Min pojkvän säger att det absolut inte är så men det känns så inom mig. Han vet om vad som har hänt och hans föräldrar vet att det som har hänt mig har psykiskt trasat sönder min själ men mer än så vet de inte för jag klarar inte av att berätta det just nu. Jag mår så hemskt dåligt bara jag tänker på att jag måste åka dit upp för jag är inte redo! Men det känns som det är någonting som jag bara måste göra bara för att vi är i förhållande.

    Lisa Marie 2012-10-12 12:36:58
    Svara
  • tack fina sandra för att vara ”offentlig” …..
    du hjälpte minst en person att inte känner sig ensam indeed…. mig t.ex.! 🙂
    tack så hemskt mycket…. <3

    Marlene 2012-10-12 12:15:43
    Svara
  • Jo, det är ju väldigt logiskt och sant allting du säger, men när vi satt där och pratade om det här så var klockan väldigt långt in på natten, båda var ganska onyktra och efteråt så lades liksom en stämning av ånger över oss båda två. Som att vi inte ville att den andra skulle ha sagt någonting. För jag vet att han har tyckt om mig, mycket, men inte vågat tänka så riktigt öppet för sig själv eftersom det är ganska mycket som förhindrar att vi ens ska ha någonting ihop.. (och tro mig, det är extremt jävla mycket). Så det känns bara så bittersweet att anta att det inte finns något intresse när jag verkligen, inom mig, känner att det finns! Att det här är ett försök att ropa tillbaka och ja, jag vet att han är ensam nu och att det är höst och mörkt osv.. men det är även så att jag läser massa citat på pinterest som säger att man alltid ska göra allt, ge allt, för annars kommer man ångra sig. Så det enda jag tänkte på var om man ska hoppa in en sista gång och verkligen chansa (fast å andra sidan tänkte jag precis likadant senaste gången också). Kanske bara dyka upp där vi planerade att träffas om en månad och se om vi båda kommer ihåg någonting. Liksom, inte investera förrän jag vet, men att vara där i stunden när det väl gäller.. och trycka ut det sista ur det fina..
    Jag vet att det låter som att jag försöker greppa i det sista strået eller vad man säger, men jag är verkligen inte den personen som inte svarar, som inte gör allt precis allt innan jag kan ge upp. Jag minns alltid bara det fina hos personer omkring mig och lyckas alltid glömma om någon gjort mig ledsen. Tror det är därför jag oftast är den som blir lämnad och inte tvärtom.

    Malin 2012-10-12 11:36:08
    Svara
  • Till den där fantastiska Julia:n däruppe <3!

    thesadbox 2012-10-12 11:03:43 http://thesadbox.wordpress.com
    Svara
  • Åh den där klumpen i magen. Han som gjrode slut med mig och förstörde hela min sommar var i Singapore 10 dagar innan han gjorde slut. I 10 dagar hade jag ångest och en klump i magen och jag bloggade även om att jag var så rädd att han skulle göra slut med mig när han kom tillbaka. Man visste det någonstans inuti i kroppen. Han kom tillbaka och gjorde slut med mig, sa att han inte hade några känslor, att han inte var kär i mig. Ja allting kraschade. Men jag tror också precis som du säger att man har lärt sig att lyssna på magkänslan och jag har träffat andra nu och magkänslan har sagt nej, det är inte HAN, han som kommer att få dig på fall. Det finns en annan därute men vi har inte träffats än. Jag vill så gärna bli kär igen men when the time is right, inte nu, nu är jag nog inte redo, när det onda lämnar kroppen helt, då kanske. Kram <3

    thesadbox 2012-10-12 11:02:06 http://thesadbox.wordpress.com
    Svara
  • Malin; om han vore intresserad på riktigt så skulle han svara. Och hört av sig mer. Han kanske messade för att han var ensam, uttråkad, bara ville kolla läget/om du skulle svara=fortfarande vara intresserad av honom (egoboost). Killar är enkla. Vill dom så gör dom något åt det. Vill dom inte så hör dom inte av sig. Hör de bara av sig ibland lite sporadiskt så är det nog mest av de orsakerna som jag skrev ovan. Gå vidare, skit i han, ha kul. Kanske fastnar han på kroken en annan gång, eller så får vi hoppas att någon bättre dyker upp. 🙂 lägg inte ner tid på att grubbla och analysera över nån snubbe som inte ”gör slag i saken” if u know what i mean. Om han ville vara med dig så skulle han se till att det hände på en gång! Killar är inte som tjejer och spelar svåra. Verkar dom inte inte intresserade så är dom inte det. Ok, det betyder inte att man inte kan FÅ någon intresserad, men då måste man ju se till att FÅ dem intresserade liksom.. Att skicka fler sms kommer inte att hjälpa i nuläget.

    Julia 2012-10-12 10:57:32
    Svara
  • Innan mitt ex bröt upp med mig hade jag också en sån där jobbig känsla av att något var fel, det är nåt som inte stämmer” sa jag till en kompis. Hade också ont i magen och grät och kände mig ensam och ledsen. Tack för att du delade med dig sandra, känner mig lite mindre ensam nu när jag vet att andra känt och fått gå igenom samma saker! <3 älskar din blogg och kommer nog aldrig sluta läsa så hoppas du bloggar tills du är minst 75 år gammal! Kram

    Julia 2012-10-12 10:45:27
    Svara
  • ”Det handlar ju mest om att två människor som tycker lika mycket om varandra råkar träffas under en period när de båda är perfekta för att va med varandra.”

    det bästa jag har hört på länge och behövde höra. var så sjukt jobbigt att säga till killen att jag inte visste om jag ville vara med honom nu. det var helt enkelt inte en period då vi var perfekta för varandra men jag hoppas att den perioden och den rätta känslan kommer snart.

    Su 2012-10-12 10:18:19 http://vinglar.blogspot.com
    Svara
  • Om vi på riktigt tänker oss det här scenariot: Ludvig har gjort slut med den nya tjejen och börjar smsa dig lite gulligt, för att han är lite förvirrad. Skulle du (försök att tänka dig in i detta) svara, engagera dig känslomässigt..?
    Jag undrar eftersom det precis hände mig. Eller ja.. inte PRECIS. Jag gillade honom mer än han mig och när vi pratade om det hördes vi inte åt efter några månader så jag antog att alla dörrar stängts och sen tre månader senare får jag ett sms som att ingenting har hänt. Svarade lite argt att vi får prata om det där eller ingenting alls (i princip). Så fick jag inget svar på det. Så jag svarade själv (jag vet..) att jag inte menade att låta otrevlig (i och med att vi egentligen inte haft något förhållande per say) men att jag bara blev lite ledsen och så svarade jag på hans frågor. Men nu kom inget svar igen, och jag är här igen – lite uppriven av hela händelsen. Vad är det som händer? Ska man skriva någonting igen, argt/ledset, eller ingenting alls? Ska jag gå dit han tror att jag kommer vara och tänka att vi stöter på varann – och lura i mig ett samtal till? Jag fattar liksom inte. Ponera att du är i min sits, vad skulle du ha gjort?

    Malin 2012-10-12 09:58:28
    Svara
  • Vilka bra frågor och svar! Jag älskar hur du beskriver era hundar, de verkar så himla fina och gulliga!

    kaneli 2012-10-12 09:27:28 http://spicegirl.ratata.fi
    Svara
  • Älskar älskar älskar när du skriver om hundar!!! <333333 The internet is all about cats så jag blir väldigt glad när någon skriver så fint om hundar för en gångs skull (du skriver för övrigt typ alltid magiskt). Våra två hundar är gamla och väldigt skröpliga, blir extra berörd därför antar jag 🙁

    Julia 2012-10-12 09:22:11
    Svara
  • milla <3333 åh. alltså dom där hundarna verkar VERKLIGEN ha personlighet.

    Vicky 2012-10-12 09:04:26 http://vickys.se/
    Svara
  • Jaaa, Sandra, få deg pastamaskin!!! Jeg har en og det er perfekt. Gud de blir så gode!!

    Milla <3 🙂

    Lene 2012-10-12 08:56:45 http://artemisa.blogg.no
    Svara
  • det är så fint att läsa när du beskriver era hundar, märks att du älskar dem 🙂

    hanna, förbanna 2012-10-12 08:49:22 http://hannaforbanna.blogspot.com/
    Svara
  • Nyfiken på om du röker
    Inomhus?

    L 2012-10-12 08:41:41
    Svara
  • Alltså man vill ju bara skaffa hund efter att ha läst det här!

    Maja 2012-10-12 08:28:58 http://www.mla-photography.blogspot.com
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!