[…] rodeo.net via Heather on Pinterest This entry was posted in Blog and tagged After a While, Poem, Veronica […]

Fina Sandra, jag älskar din blogg, men jag måste fråga om det går att få bort H&Ms enorma banner som täcker ungefär halva bloggen på min lilla skärm. Snälla svara för den förstör så mycket och jag vet inte om det bara är jag som inte får bort den?

Tusen kramar och tack för en fin underbar blogg!

Lovely. The first excerpt was especially touching for me. Thank you for sharing.

Clara – åh herregud jag vet hur det känns, men jag vet fan inte vad man ska göra åt det. Det känns som det bara blir värre och värre för varje dag som går, det är helt sjukt, HON har tagit MIN pojkvän! Han passar inte med nån annan än mig. Jag vill inget hellre än att dom ska göra slut men dom kommer aldrig göra det. Dom har varit ihop i 2 månader nu, dom ska ut och resa i vinter och jag kommer dö för att han upplever det med henne, det kommer göra att hon tar så mycket mer plats än vad jag gjorde i hans liv. Igår var jag ute och sprang men inte ens det klarar jag längre för jag håller på att sprängas och när jag kom hem så kunde jag knappt andas. I 3 månader har jag mått sådär nu (han träffade en annan tjej först innan han tydligen hittade ”sin livs kärlek”). Det var till och med mitt fel att det tog slut, men jag trodde vi skulle hitta tillbaka till varann i framtiden för jag slutade aldrig älska honom. Det bara finns inte att han är med nån annan, för det var vi som skulle ha en framtid ihop. Men då går han vidare, bara sådär. Clara jag ville bara skriva att jag förstår, men att jag precis som Sandra inte vet vad man ska göra. Jo, dra iväg, fly, flytta utomlands, skaffa sig ett nytt liv (om man inte redan som Sandra har
Världens bästa liv). För man måste fylla tomrummet med nåt annat, jag kan inte fortsätta leva samma liv där han var den som gjorde
Mig lycklig, för nu gör han inte det så då måste jag skaffa mig nåt nytt. Ett helt annat liv helt enkelt.

E – http://open.spotify.com/user/sandrabeijer/playlist/0R4vhoY0dIMTjq2PptoWMY

Clara – jag VET inte. Kanner samma valdigt valdigt ofta. Star ut typ? Umgas med folk, gar pa bio pa sondagar. Vet inte riktigt. Forsoker tanka att det inte e sahar for alltid.

Lisa – hurra!

M – olika, brukar boka pa momondo.com

Thanks, I think I need to borrow the ’Learn to let go’ one.

Att vi alla känner såhär. Det blir bättre, det märker vi (kanske de ibland få) stunder då vi känner oss hela igen. Puss på dig fina Sandra!

fan vad vackert, dördör

måste tipsa dig om en dokumentär med musik av moby och berättad av joaquin phoenix (han dör jag förresten över lite grann). om du liksom jag tycker omdjur, och om att läsa/se även sånt som inte är mest ”convenient” att se, en inconvenient truth så att säga. hjärteskärande likväl. http://www.youtube.com/watch?v=ce4DJh-L7Ys

du är så smart, en inspirationskälla och förebild likt få andra! ibland om jag känner mig osäker på nåt, kan jag tänka ”what would sandra do”, precis som jag kan tänka ”what would beyonce do” 🙂 du får säkert höra det en hel del, men du förtjänar att höra det igen! du är grym!

Så fint! Måste också säga att jag bakade brödet du bakade för ett tag sedan och det blev riktigt gott! Finns bilder på min blogg!

Takk. Dette var perfekt.

hej sandra! 🙂 jag undrar.. när du åker från Sverige till NY, eller om din familj eller vänner gör det t ex, hur flyger ni? vilket flygbolag och så? 🙂

ääääälskar din blogg!

Behövde läsa det här. Det har snart gått tre månader för min del och jag bara önskar att det ska sluta göra ont nån himla gång.
Har helt och hållet gått sönder under den här tiden och jag vill att allt ska bli bra igen.
Tack Sandra!

vill bara tacka för tipset om tärningsspelet, spelade det igår med några kompisar och det blev en av de roligaste kvällar jag vart med om, har nog aldrig skrattat så mycket! börjar skratta för mig själv nu när jag tänker på det. kram!

Sandra, du som nyss har gått igenom något otroligt jobbigt, vad tar man sig till när saknaden blir så stor att det gör fysiskt ont? När man skrattar högst på festen men ändå känner sig så jävla tom inuti för man vet att han fyller år idag och förmodligen spenderar han den med henne. När man vaknar upp bakfull och det hugger i magen varje gång mobilen plingar till för man tänker att kanske är det han som svarar på dina fylle-sms. När man vid vissa tillfällen är så desperat ensam att man tänker att jag skiter i att han hade nån annan vid sidan om, bara jag får krypa ner hos honom en gång till så spelar inget annat någon roll längre. Vad är dina bästa tips?

Tack. Precis vad jag behövde efter fredagen och igår.

Jag såg någon bild på facebook när han var på promenad (förmodligen med någon annan) ich här ligger jag i sängen, ensam och har druckit alldeles för mycket och håret luktar av cigarettrök, kändes så tomt på något sätt och jag var tvungen att säga till mig själv att släppa honom, släpp honom men hur? Åh den där tomheten i att blicka framåt..

<3

så himla fint bara <3

åh fint.

Har satt jag med kaffe i ena handen och en croissant i den andra, alldeles oforberedd, och kanske var det just darfor som det har inlagget tog extra djupt. Jag var i alla fall tvungen att hysteri-grata i nagon minut. Orden kom bara sa passande.

tack tack tack för att du delade med dig av dessa fina texter, så otroligt passande just nu. och det känns faktiskt liite bättre, vilket är ett rätt stort framsteg för tillfället.
vilka låtar skulle du säga är absolut bäst att lyssna på när man är så nere att man inte ens hade haft nåt emot att bli överkörd av en bil när man krossar gatan?

Den andra dikten är min favorit. Den har följt mig i många år. Det är alltid den jag återgår till när jag behöver nåt mer än mina vänners, det löser sig.

Så vackert men otroligt hjärtskärande!

Tack för en så uppfriskande text till en så skitaktig morgon. Känns skönt att kunna veta att jag var vattnet och inte den där handen då jag nästan ångrade att jag var det för 5h sen. Och i första stycket av andra texten. Åh jag dör så bra den beskrev det jag lärt mig.

Hej, dethär har inget med inlägget att göra. Men det ligger reklam från hm ”över” bloggtexten längst ner på skärmen och jag får inte bort den. Det är jätte störigt. Vet inte om det bara är på min dator det blir så. Har inte varit så innan.
Trevlig söndag och hoppas du får en fin vecka!
Malin

Jag vet inte vad jag skulle gora utan din blogg: din blogg hjalper, stoder, trostar ocg ger hopp, hopp om att jag nagon dag kommer over honom, hopp om att jag nagon dag kan andas lattare igen, hopp om att jag en dag har ett nastan helt hjarta igen som slar friska slag.
Din blogg ger mig sa mycket, tack.

(ps. har inga aao-knappar pa mitt tangentbord just nu)

I feel this so much it aches.

Mycket tänkvärt, tack.

very true. i needed this, thanks!
xo, cheyenne

ja. exakt så.

Fint

Sandra,
I love your website, I really, really do …. but the new H&M …. Lana del Rey at the bottom – is enormous and never goes away. Sorry, I really hate to complain, but it just gets in the way.

Tack.

så fint men aj aj aj i lilla hjärtat.

With every good bye you learn.

Så smärtsamt sant.