Sandra Beijer

Socks by Rachel Comey
.

Bloggen Gamla Nyheter.
.

Collar Clips by Zoe Jade
.

Recept på goda soppor.
.

Jättemånga fina bilder på tigrar!

Här kommer den sista delen av vår konstiga stormvecka.

På torsdagen vaknade vi och bestämde oss för att ta oss till Williamsburg. Där hade vi hört att det skulle vara nästan som vanligt på ett märkligt sätt.

Vi gick över Williamsburg Bridge som var full av människor.

:O

Jag lämnade av Adrian hos Pablo för att han skulle jobba.

Och så gick jag och mötte upp Mathieu, som jag saknat så himla mycket! Vi träffas ju varje dag annars för vi jobbar ju ihop. Nu hade det gått alldeles för många dagar. Han bor i Tribecca och hade inte heller haft el eller vatten på några dagar men hade som tur var fått flytta in hos Silke som bor i Brooklyn. Vi satte oss på ett café på Bedford Street. Så konstigt, allt var nästan som vanligt i Williamsburg, allt var öppet, restauranger hade mat och elen fungerade. Mina kompisar som bor där hade knappt märkt av stormen trots att vi bara bor någon halvtimme promenad från varandra.

Sedan blev det kväll och vi mötte upp Hjalle på en bar i Williamsburg.

Och Joakim.

Hjalle och Joakim spelade ett spel med några amerikanskor. Hjalle blev lite arg när de fuskade, här säger han till damen ifråga.

Sedan gick vi och åt middag på Walter Foods. Det kändes så flott. Jag åt blomkålsgratäng.

Vi gick till Iona sedan.

Vid midnatt var det efterfest hos Monika och Natalia några gator bort.

Mathieu och Natalia.

Jag och Hjalle spelade Yoshi’s Island på Super Nintendo i FYRA timmar. Var helt besatt. Vi kom liksom ihåg alla hemliga banor och alltihop. Vi kom ända till sista bossen, var oerhört nöjd. Efter festen bar det hem till ett becksvart, kallt och ganska så läskigt West Village. Såg på riktigt två som gick runt med baseballträn.

Nästa dag var det fredag och fortfarande ingen el eller varmvatten. Vi promenerade ända upp till 30:e gatan för att hitta ett öppet frukostställe. Här är en ladda-telefon-station.

Sedan gick vi ner till Nolita och träffade Christian. Sjukaste: när vi står där på gatan tänds plötsligt allting upp. Trafikljusen, affärerna, lamporna. Elen var tillbaka! Folk liksom sprang mot varandra och bara: ser du?! SER DU?!  Vi dansade lite på gatan med en okänd dam, det var fint.

Sedan gick vi över Williamsburg-bron igen.

Någon som bodde precis på andra sidan bron hade hängt ut sina kontakter från lägenheten för att låta Manhattan-folket ladda sina telefoner. <3

Vi gick för att äta middag.

På den här mysiga mexikanska restaurangen. Minns inte vad den hette men den låg på Wythe och S1.

Vi åt (håll i hatten): hummer med jordgubbar, tryffel och avocadomousse. Gudars skymning.

Sedan gick vi hem till Pablo som hade en liten inflyttningsfest.

Monika och Natalia kom med jordgubbstårta!

omnom.

Efter det gick vi till en bar.

Det var fint och träffa upp alla och höra att de haft det bra under stormen.

Freddy och Frida.

Vi gjorde lite trix på gatan innan vi åkte hem till Adrian.

Han hade nämligen fått elen tillbaka. Det hade inte jag än. Men när jag vaknade på lördagsmorgonen hade jag fått ett sms av en west village-kompis att elen var där nu också. Blev så himla glad och rusade hem och duschade i minst en halvtimme och städade undan vardagsrummet från värmeljus och löv.

Och det var hur min vecka såg ut, veckan då orkanen kom.
.

My last two days before I got electricity and hot water in my home again. Please read by clicking ”in english” below FAQ.

Månaden började med att vi åkte på utflykt till Storm King, ett utomhus-museum några timmar utanför stan. Alltså gudars vad fint det var där.

Utsikten på vägen till Storm King och mitt musee-gäng i skogen.

En arg skylt och max tatuering: en brax! Han tänkte tatuera in lite olika saker som rimmar med hans namn. Jag längtar mest till faxen.

Politikdricka och rigatoni med parmesansås och köttbullar på Meatballshop.

Jag fick den finaste muminbrickan av Madeleine på posten, blev så himla glad! <3 Till höger ett fredagsbudskap.

Alla på mitt jobb fick ta sådana här foton, har ju min som profilbild på bloggen nu som ni kanske märkt. Och sen var jag på Whitney Museum med Mathieu och tittade på konst och sånt.

Limpan jag bakade som blev helt bageri-fin, var chockad (recept finns i matkategorin), samt gulligaste hunden.

En frukost: pocherat ägg med svamp samt en middag: chili med choklad!

jag och joakim söndagsskypar med michelle.

Jag och Mathieu är bra på att äta toppenluncher under vardagarna.

En outfit och ett citat vi gillade.

Lite Joakim.

En asiatisk lunch och en asiatisk middag.

Middag hemma hos Christian och Nina som visar Joakim tihi-klippet.

En frukost-smoothie med jordgubbar och persika samt trappen där Carrie bor.

Till vänster en lunch med sparris, parmesan och pocherat ägg och den enda frukosten jag fick med min mamma och min bror för sedan var de tvungen att flyga iväg pågrund av orkanen : (

Jag som Geri och mitt Spice Girls-gäng.

slut som artist klockan åtta nästföljande morgon.

Det var oktober. Så konstigt att det är november nu. Snart är året slut.
För dig som inte har instagram kan du följa mig via datorn här.
.
.

My October through instagram. Please read the captions by clicking ”in english” below FAQ.

Införskaffade mig en höstjacka för några veckor sedan. Rosa med mönstrat foder som man kan knäppa bort om det blir för varmt. Köpte den på Opening Ceremony och märket är Confezioni Crosby. Du ser ut som en författare som ska ut och segla, sa Joakim. Det måste ju vara bra tänker jag. Finns här om någon kanske undrade.
–

Got myself a fall jacket a couple of weekends ago. The brand is Confezioni Crosby and I bought it at Opening Ceremony.

När vi vaknade dagen efter stormen såg det ut såhär utanför fönstret.

Varken varmvattnet, mobiltäckningen, internet, elen eller gasen fungerade inte så jag, Adrian och Hjalle bestämde oss för att gå hem till Adrian i Nolita och kolla läget där.

Ett enormt träd hade knäckts och låg över trottoaren på Houston Street.

Hemma hos Adrian fanns både gas och varmvatten! Hurra! Dock ingen el, internet eller mobiltäckning, men det fick vara. Vi kokade kaffe.

Sedan gick vi ut på gatan igen.

Vi träffade på Nina, Max och Matilda av en slump. De skulle ner till Financial District och se hur det såg ut därnere eftersom ingen liksom hade en aning om något. Vi bestämde oss för att följa med.

Människor som står i kö vid en telefonautomat för att ringa.

fint.

Vi gick och gick på tomma gator i Chinatown där allt var nedstängt.

Sedan höll jag pa att frysa ihjäl så när jag, Adrian och Hjalle råkade gå förbi en öppen vinaffär bestämde vi oss for att gå hem till Adrian igen istället.

Hjalle hade jätteont i örat men inga apotek var ju öppna. Vi testade lite olika trix, här ligger han med saltvatten i örat om jag minns rätt.

Sedan blev det mörkt. Vi åt ett gryta som fanns i frysen efter som allt ändå skulle bli gammalt typ imorrn.

Matilda.

Satt och pratade om viktiga och personliga saker och drack rödvin. Det var väldigt fint ändå.

Dagen efter hade Micke, som är Adrians mammas kompis och som bodde hos honom när han var på besök lagat omelett! Bra överraskning att vakna till.

Vi gick ut i ett soligt men tomt Nolita.

Vi skulle traska upp till 40:e gatan för att vi hört rykten om att mobiltäckningen fungerade där.

Det gjorde den! Vi smsade våra mammor och sa att vi mådde bra och sånt och kollade vad som hände med resten av New York via twitter, vi hade ju inte haft någon kontakt med omvärlden på över ett dygn.

Sedan gick jag, Adrian och Hjalle hem till mig för att tömma min kyl på maten som fortfarande gick att äta.

Hemma mötte vi upp Joakim! Vi hade lite glömt bort honom sen vi hade lämnat honom igår och han kunde ju inte få tag i oss. Han blev helt överlycklig av att träffa oss igen och vi skämdes lite.

Vi gick till samma vinaffär vi varit på under gårdagen för att hitta ett rödvin till middagen. Man fick ficklampor när man kom in för att kunna lysa på flaskorna.

Sedan skulle Hjalle springa hem och hämta lite grejer. Vi hittade en öppen bar och satte oss och väntade. Eftersom elen inte funkade kunde han ju inte trycka på porttelefonen så det var extra viktigt att vänta på folk på bestämda platser och så.

Väl hemma värmde vi på risotton som vi hade lagat hos mig för några dagar sedan och åt kyckling till som Micke hade köpt i Midtown.

Micke, Hjalle och Joakim.

Adrian.

Jag offrade mina sista mobilbatterier för lite bakgrundsmusik. Och så slutade den fjärde dagen av storm i New York.

Just det,
Sedan vill jag säga att jag blir frustrerad och ledsen över de kommentarer som handlar om att jag inte har tagit den här stormen på allvar och ”gottar mig i mat när folk dör”. Det var ingen tvekan för mig att jag skulle fotografera och berätta för er hur jag har upplevt den här veckan. Jag tyckte och tycker att det finns något intressant och unikt i att se hur allt vänds upp&ner utifrån någons egna perspektiv. Det är så lätt att sitta framför en dataskärm och skriva att jag ”inte bryr mig” eller ”romantiserar” stormen. Herregud. Jag kunde inte bo i mitt eget hem på en vecka, vi hade ingen mobiltäckning, hade ingen koll på vad som hände – självklart tar vi hand om varandra och lagar middagar och försöker klara oss så bäst vi kan. Pratar om livet, är tillsammans, lånar halsdukar och försöker må bra. Men bara därför betyder ju inte det att jag skulle förminska andras lidande. Jag förutsätter att ni även läser tidningar och får en bredare bild av vad som har hänt under den här stormen. Och självklart har jag efteråt donerat pengar och lusläst varenda artikel för att veta vad som pågår i staden jag bor i. Man gör så gott man kan när man inte ens kan ringa hem till sin mamma. Det är nog vad jag har att säga om den saken så att ni vet. Jag förstår att det är svårt att sätta sig in i känslan som funnits här bland människor när man inte var här när det hände. New York som stad har varit helt otroliga på att hjälpa folk och sett till att så få som möjligt behövt gå hungriga och kalla. Det är förstås en skillnad när något sådant här händer i ett i-land, eftersom hjälp finns direkt och staden faktiskt fortsätter, trots stormar och orkaner. Och om några faktiskt tycker att jag aldrig borde berättat vad som hände mig förra veckan får det nog stå för er, jag vill dela med mig av mina erfarenheter och jag hade själv velat läsa om en sån här händelse ur ett personligt perspektiv utöver en dagstidnings.