mot skärgården.


Såhär såg jag ut i torsdags när jag åkte ut till Joakims landställe för att fira midsommar. Tänkte att randigt behövs i skärgården.


Tröjan är från Strenesse, kjolen är AA och skorna de jag gamla vanliga från Opening Ceremony.
.


Thursday outfit. Sweater from Strenesse, skirt from American Apparel and sneakers from Opening Ceremony.

8 photos from a tuesday.

Idag ska ni få följa med på en lagom händelserik tisdag, alltså för två dagar sedan, genom min telefon.


Morgon började förstås med frukost. Eller först gick jag på hälsoundersökning svintidigt och kollade att allt var okej med mig eftersom jag är sjuk prick hela tiden. Det verkade dock vara finfint, puh. Men sen frukost alltså. Ägg, jordgubbsfil och knäckebröd med kräftost.


Sedan var jag hemma resten av dagen och jobbade. Har fått ett väldigt roligt skrivjobb som har gett mig skrivkramp. Men jag tänker att om jag bara sitter dag ut och dag in framför en skärm och skriver skräp kommer det till slut bli bra.


Hade skypemöte med mitt gäng runt lunch.


Vid halv fem fick det vara nog med dator och då åkte jag till Södermalm för att fika här.


Med den här ypperliga mannen; Stefan!


Vi drack kaffe och pratade om allt vi missat sedan vi sågs senast och sedan promenerade vi tillsammans mot Vasastan.


Där mötte jag upp en annan väldigt utmärkt person på café Nero och drack ett glas vin.


Avslutade tisdagen med yakiniku-ramen på mitt godaste nudelsoppställe, Ramen Ki-Mama. Smakar precis som i Tokyo, så så så gott.
Och så var det med den tisdagen ungefär.
.


My Tuesday in eight pictures. Breakfast with a boiled egg amongst other things in the morning and then I worked from home until 4.30 pm when I met Stefan for a coffee at Mariatorget. Then I walked to Vasastan for yakiniku ramen at Ramen Ki-Mama.

älskling, vill du ta min väska i lådan där borta. en flicka kan inte läsa såna här brev utan läppstift.


Jag är ju som sagt inne i en klassikerperiod och för några veckor sedan läste jag Frukost på Tiffanys av Capote, kanske mest känd för den fantastiska filmen med Audrey Hepburn från -61.


Boken handlar om en man som hyr en lägenhet i samma hus som Holly Golightly under 40-talet. Holly är 18 år och New Yorks it-tjej. Hon spenderar varje natt på nya äventyr, dricker champagne och socialiserar sig med olika män nästan varje kväll, i jakten på att hitta någon att gifta sig med. Kärlek är hon inte så intresserad av, så länge han kan köpa vackra smycken och ta med henne på resor. Huvudpersonen faller förstås pladask för Holly’s drömska och ganska knäppa personlighet och ganska snart blir de vänner och hon tar med honom på sina upptäcksfärder.


Jag tyckte mycket om den här lilla romanen som inte sträcker sig längre än drygt 120 sidor. Man får hjärtklappningslängtan efter New York och Holly är förstås charmerande och hemskt hemskt trasig på samma gång vilket gör att trots att inte så mycket händer fortsätter man vända blad för att få följa med under det där året mellan -43 och -44 .

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=urQVzgEO_w8[/youtube]
.

I finished Breakfast at Tiffany’s by Truman Capote a couple of weeks ago. I loved the movie and thought the book was equally charming, funny and a bit sad.

answers to the last week’s comments.


Hey Sandra! Do you always ask everbody if its okay that they appear in the blog? My friends are so afraid of the internet & they don’t want anything published. How do you handle it? Do you show them every picture before posting? Hugs! You’re the best.
Hi and thank you <3 None of my friends mind if they appear on my blog. But I would never publish a picture of them that I know they wouldn’t like. I think that is important, that they know they can trust me that I don’t publish pictures when they look weird/drunk/etc. Almost all my friends are quite internet savvy and are not afraid of the internet.


Har du någon krönika eller liknande där du förklarar ditt förhållande till Joakim? Jag vet ju inte riktigt, men så som det ser ut på bilderna påminner det som ett förhållande jag en gång hade. Man är nästan ihop men aldrig riktigt. Och trots det är man världens vänner.
Japp, under ”best of” här till höger finns en länk som heter Joakim som du kan klicka på! Skriven under en period i våra liv när vi inte sågs. Men nu har vi hittat tillbaka till varandra och det är typ det bästa som hänt mig under tvåtusentalet! <3


Har du några Antibes-tips, åker dit över midsommar och skulle gärna vilja få ett tips eller två om du har möjlighet?
Har skrivit en rivieran-guide för Sofis Mode förra sommaren. Den hittar du här. Sök även på ”cap d’antibes” eller ”cannes” i bloggen så hittar du till de inläggen. Skriver typ alltid vad platserna jag är på heter.

Du tar så otroligt fina bilder Sandra! 🙂 Roligt att du träffar Elsa! Hur känner ni varandra? ^^
Jag och Elsa har känt varandra i hmm.. hur lång tid kan det vara nu, typ tio år? Våra expojkvänner Tobias och Oskar var bästisar och så lärde vi känna varandra genom dem.

Elsa (Och Gustav) på middag hos mig runt 2005-2006.

Kan du hjälpa, det kan du förstås inte men du kanske kan säga något bra. Något som jag inte hört sjuttitusen gånger. Min pappa dog för två månader sedan, hon dog och han valde det själv. Efter det har jag känt mig så jävla levande, som om jag måste leva för honom på någotvis. Men nu är allt bara grått, jag vill inte jobba, killar som var fina är dumma i huvudet och kompisar vågar inte ens fråga hur man mår. Ingen vågar säga någonting och det gör mig så jävla förbannad. Jag har fått värsta fina jobberbjudandet men jag vill bara inte, jag vill inte tjäna massa jävla pengar. Jag vill ut å resa, jag vill känna, jag vill uppleva, jag vill dansa, jag vill leva. För mig, för att jag inte är sjuk, för att jag kan och måste ta tillvara på den gåvan. Men nu har jag tackat jag till den här skiten och jag vill inte. INTE!! Min chef är en sån som typ dödar när man säger upp sig så hur fan gör man?!? Hur gör jag?!
Plus en sak till, när ska det ta slut med alla jävla pojkar som kommer in i ens liv och som lika snabbt försvinner ut??! När ska det komma något stabilt som man kan luta sitt huvud mot och somna tätt intill utan att behöva fundera på om han kommer försvinna när du råkar menas ner hans säng. Alla är så flyktiga, och jag vill inte det mer.
Tack.
Hej finis. För det första – så himla sorgligt med din pappa. Det är klart att det känns mycket och det är klart att allt blir grått då. Och det är klart du ska ut och resa, ut och leva. Kan du inte sätta upp ett mål för dig själv? Typ – nu ska jag jobba där i 6 månader och spara pengar och sen ska jag iväg och upptäcka världen. Världen finns ju kvar där ute, den försvinner inte på ett tag och ibland kanske det är bra att spara ihop till en reskassa så du kan upptäcka alla äventyr ännu mer. Dessutom slipper du ha ångest över ditt jobb när du satt upp en plan och ett slut. Och angående pojkarna – det kommer vettiga typer, oroa dig inte. Strunta i de där himla knäppisarna tills vidare.

Är Joakim singel?
Japp.

vilken låt tyckte du va bäst? (ang håkan-konserten)
Pistol tyckte jag var fantastiskt fin!


Bara en fråga, dricker du alltid alkohol när du umgås med vänner? Känns som du skriver om det väldigt mycket iallafall
Oftast när jag har med mig kameran är det helg eller upptåg och ja, då tenderar alkohol vara med i bilden. Särskilt när det är sommar. Men vi fikar ju/picknickar/äter middag utan alkohol också.

Har inte du några bra tips på secondhand butiker i stockholm?
Kolla min stockholmsguide under ”reseguider” här till höger.

Hej Sandra, du är i princip den enda bloggen som jag läser dagligen och du verkar vara en schyst person med god smak. Nu är det så att jag har världens slappaste jobb i sommar med hur mycket tid framför datorn som helst, så jag undrar om du har några tips på bloggar och hemsidor som kommer göra mig till en smartare, mer allmänbildad person i sommar? Mer viktiga saker och mindre djurbilder om du förstår vad jag menar? Tackar på förhand!
Jag har samlat typ alla bloggar jag läser här till höger under FAQ. ”The blogs I read” heter länken. Folk får gärna tipsa om annat i kommentarerna.


tjuuuus! maste ju ba fraga anda, du har sakert sett kampanjen i sverige mot AA ang. deras sjukt sexistiska marketing. sjalv alskar jag deras kollektioner av fittkorta kjolar och grymma fargutbud (man vill ju se ut som en superhjalte varje dag) men samtidigt hejar jag starkt pa den har protestvagen, for AA har sa sjukt manga kampanjer som ar lojligt fornedrande och skickar ett vridet objektifierande budskap till kvinnor i alla aldrar, varlden over.
hur ser du pa det har? jag har sa svart att bestamma ifall jag borde borja bojkotta eller inte! vill ju inte uppmuntra den har typen av reklam men samtidigt far den ju mig att vilja bara deras klader… jag vet ju att jag formodligen gillar kortkort for att jag blivit uppfostrad att gora det (via dagens kvinnoideal som ar tapetserat overallt, AA ar en stor bidragsfaktor) – men hur vet man vad man pa riktigt gillar och inte, borjar ju undra om det finns nan fri vilja i grund och botten..? du ar i vilket fall en javla stjarna, tankte att du nog har en o annan bra tanke om just santhar och skulle va kul o hora hur du resonerar! puss parej sandra
Hej! Jag har svarat på den här frågan ganska många gånger i kommentarerna men får den ändå ställd till mig upprepande gånger så jag skriver väl ett svar här igen då. Jag håller med om att AA’s reklam är sexistisk, precis som egentligen det mesta vi exponeras för på gatorna. Jag tycker det är bra att frågan är aktuell och tas upp i media och bloggar men jag tycker det är ganska knäppt att folk inte sett detta tidigare? AA har ALLTID haft sån där smygporrig hipsterreklam, sedan urminnes tider. Inte för att det är okej bara för det, men förstår inte riktigt hur man kunnat missat det förut? Till skillnad från många andra klädmärken så är American Apparel ett av få politiska klädmärken. De retuschar aldrig sina modeller, och modellerna kommer i alla former och storlekar. De hyllar ju snarare “defekter” (som typ ett jättestort födelsemärke) och speciella utseenden vilket ändå är ett intressant grepp inom sin genre. Dock håller jag med om att det blir extremt löjligt och fucking onödigt att visa en unisex-skjorta med en naken tjej och en påklädd snubbe. AA’s reklam görs ju i USA och där är de inte ens i närheten av den grad av jämställdhet vi kommit till i Sverige och jag tror det gör att det ännu mer klaschar fel när de ska ha samma reklam internationellt. I New York är avklädda hipsterbrudar fortf ”coolt” (extremt tröttsamt). Indieklubbar i East Village har ofta flyers med halvnakna emobrudar som visar brösten och har massor av tatueringar. Den coolaste indieklubben när jag bodde där hade strippor på bardiskarna men gjorde de liksom ”legitimt” och ”indie” genom att tjejerna hade svarta snedluggar och converse. Hela den här trenden har ju AA ridit på och jag säger inte att det är okej, jag tycker det är helt fel, men den blir enklare att förstå när man har bott i USA och det är helt normalt att hipsterbrudar flashar tuttarna för nattklubbsfotografer. Nakenhet är fortfarande ”häftigt” där borta (bu).
AA är en av få större klädmärken som gått ut och gjort reklamkampanjer enbart för att stödja Gay Marriage i USA, de är aktiva under Pridefestivalen varje år, de går i 1majtåget och de har vad jag läst förut flera gånger stängt ner sina fabriker och affärer under 1 maj så att alla som jobbar för dom ska kunna gå ut och demonstrera utan att oroa sig för sin lön. De har ett stort miljötänk och 80% av deras kläder är organisk bomull till skillnad från till exempel HM som gör nån enstaka ekologisk linje ibland. Dessutom gör de ju typ bikinis och headbands av tyget som blev över från en klänning, inget slängs så att säga. De donerar även extremt mkt kläder och pengar till välgörenhet. Alla deras kläder tillverkas i USA i en fabrik i Kalifornien vilket innebär att deras sömmerskor har relativt höga löner och bättre villkor.
Trots allt detta, så ja, de gör oskön reklam. Och fy fan vad de flesta klädmärken gör det, oskön reklam alltså. Man skulle ju kunna helt sluta shoppa iofs. handla på myrorna osv istället. men jag väljer att inte göra så. Jag vet inte om det gör mig till en dålig förebild. Kanske. Har så extremt mycket plagg från AA i min garderob för jag älskar snitten och stilen och jag vill inte sluta ha på mig de kläderna. Jag tycker det är viktigt att diskussionen är igång och jag tycker inte heller att de gör rätt. Men jag kan ändå tycka att tycker de där smygiga retuscherade nakna perfekta a la valfri bilboard med tjej på är värre än det AA publicerar. Hela klädindustrin är så sjukt jäkla shady, och ibland kan jag tycka att det sätts så jäkla mycket krav på enskilda personer när det egentligen handlar om en större fråga, om företags ansvar, lagstiftning och så vidare. Men med det sagt behöver ni inte tycka som jag, och ni får gärna diskutera sådant här i kommentarsfältet.


Jag ska till stockholm om 3 veckor och jag har inte varit i Sverige på 3 år eftersom jag bor i utlandet… kan du inte göra en liten updatering på din Stockholms guide
Jo det kan jag absolut men jag har ju också varit borta från Stockholm i flera år och måste också bo här ett litet tag igen för att kunna uppdatera den. : )

Har Michelle och Joakim blivit ett par?
Haha nej, vi är vänner allihopa.

Michelle är så himla fin! Finns det någon chans att man kan få veta vad hon har för läppstift på bilderna?
Hon hälsar att det är Chanel men vet tyvärr inte färgen.
.


Please click ”in english” below FAQ to read.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!