I torsdags började äntligen Way Out West, som jag längtat typ forevers. Vi beställde de två första ölen på hela festivalen, i alla fall enligt barpersonalen. Det tyckte jag kändes som en bra start.
Jag matchade örhängen med regnjackan.
De här hade inte riktigt förstått att det var festival än. :((
Det första bandet vi såg var Crystal Fighters. Hur bra som helst såklart.
Sedan begav jag mig in i backstage-området. Träffade Jesper.
Vi åt tidig middag ihop, sojaburgare.
Sedan var det dags att gå på konsert igen.
Vi såg Johnossi som var finfint.
Den här var fin också.
Sedan trängde vi oss in för att dansa till Tame Impala. Bland folkhavet mötte vi gulliga Jenny!
Efter konserten vilade vi lite i gräset.
Gustav och Blanka var med.
Och jag.
Kvällen avslutades inne på backstageområdet där det var helt fullpackat med massa roliga personer.
Vi dansade lite och drack lite öl och så var det med den första dagen.
.
translation. Day one at the Way Out West festival i Gothenburg! We saw Crystal Fighters, Johnossi and Tame Impala, drack lots of beer, had soya burgers and danced a bit.
Jösses va fin din gula regnjacka är! Får man fråga vart du fått tag i den?
[…] och så hängde vi runt i stora ölområdet mest med Sofie, Blanka och Gustav! Niel Young ställde ju in så vi dansade omkring och hittade nya kompisar istället för att se fler konserter men det var lika trevligt det! Se fler bilder från dagen hos Sandra! […]
det här är ett så opassande inlägg att fråga det här i men just nu är det jobbigt som tusan och jag måste få andra åsikter än min pappas och mina kompisars och jag vet ju att både ni och sandra är så himla kloka. Här kommer den: min kille (aldrig pojkvän rakt ut, men vi älskade varandra på ett komplicerat sätt ganska länge) gjorde slut i april och jag vet att det är slut osv, men jag kan inte sluta försöka komma på svar på alla omöjliga frågor han aldrig ville svara på. Hur gör man för att sluta undra och sluta försöka lista ut varför han betedde sig som han gjorde?
vissa saker får man aldrig svar på. och jag vet att man intalar sig själv att ”om jag inte får veta kommer jag aldrig gå vidare”. komplicerade mäns svar gör en bara mer förvirrad, och man får mer frågor att ställa. tro mig, jag om någon vet. för fyra år sen, 15 år gammal, blev jag kär för första och enda gången. så fort jag såg honom visste jag, fastän jag hade pojkvän då. det tog inte många veckor innan det var han och jag, och jag var så lycklig. tyvärr var detta början på ett helvete. det var en enda karusell i ett halvår, tills han stack iväg till sitt egna land. han fick mig att tro att han skulle komma tillbaka, och jag väntade i 8 månader tills jag insåg att det aldrig kommer hända. eller rättare sagt, 8 månader tills jag såg på hans facebooksida att han hade en ny flickvän. jag som levt i tron att vi hade ett distansförhållande och att vår kärlek var äkta. i april detta år kom han tillbaka, efter att ha varit borta nästan tre år. det tog två månader innan jag gick med på att träffa honom igen, eftersom jag visste att det skulle bli samma sak. och precis så är det nu. jag är kär så satans, men han är så himla oklar och det verkar mest som att han bara leker med mig. hur ont det än tar att inse att det är så det är
det jag vill säga är att: jag glädjer mig för dig. att det faktiskt är slut mellan dig och han. du har inget annat val än att gå vidare nu. jag kommer vara kvar vid min karls sida tills han sticker tillbaka till sitt hemland. och vara mer olycklig än lycklig. jag hoppas du finner frid och försöker glömma alla frågor du aldrig fick svar på. det kommer att förstöra dig
Usch det gör ont i mig att du ska må såhär, att du ska vara kvar i något som inte gör dig lyckligare. Men jag har varit där själv, och jag vet att ingenting någon annan säger kommer kunna få dig att ändra på dig, utan förändringen måste komma från dig själv när du är redo. Jag hoppas att den dagen kommer, och att när du träffar någon som behandlar dig som du förtjänar kommer att inse hur fel han har gjort dig.
så himla härligt att någon förstår. hur trött jag än är emellanåt på hans beteende så är jag nog långt ifrån redo ännu. och ja, vi får hoppas på att den dagen kommer att komma. tills dess ska jag leva i förnekelse och blint tro att han är mitt livs kärlek. kanske det trots allt blir bättre..
men du, ha det bäst. du kommer att bli kär igen och det kommer att vara underbart. han kommer att behandla dig som en prinsessa och älska dig så mycket att du knappt kan tro det. kram
Ah komplicerad kärlek. Man blir besatt och självdestruktiv och kan inte fungera. Förra året gjorde en viss Edward slut med mig (vi var väl kanske inte ens helt ihop) och världen gick under. Mitt i allt, ”jag är så himla kär” fick man helt plötsligt säga till sig själv att sluta tycka om honom, för han vill inte. Och jag kunde inte förstå, varför han gjorde slut, hur han kunde säga vissa grejer, vad som pågick i hans huvud. Jag hade så himla många frågor som snurrade på i mitt huvud och jag blev så besatt av honom. Allt jag tänkte på var de där frågorna, den bittra smaken han lämnade efter sig. Och eftersom han inte ville svara på mina frågor så skulle jag ta reda på det på ett annat sätt, facebook, hans egna websidor, stalka utanför hans dörr, fråga hans/mina vänner. Man blir bara ledsen, man får egentligen inga svar, inte det man vill veta för det finns inuti en, det kommer men tiden, forståendet, acceptansen, svaren, de finns inuti en. Jag skrev om honom, om hjärtesorgen, om varför han betedde som han gjorde, allting vi gjorde tillsammans..tills det kom en dag när det inte spelade så stor roll längre, där han inte var huvudpersonen i mitt liv, utan jag själv. Det blir bättre, även om jag absolut inte trodde på det när andra sa det till mig och jag var mitt i hjärtesorgen. Men det gjorde det för mig och för många andra i samma situation och det kommer att bli bättre för dig också. Ge det bara lite tid, ett år från nu kommer det inte spela så stor roll. Alla mina inlägg i bloggen från juli 2012 när han gjorde slut och ungefär ett år framåt handlar om honom, om hjärtesorgen och nu är jag glad igen. Och det är så skönt att ha kommit till andra sidan! Kram
jag skulle antingen frågat honom rakt ut (mail, träffas irl, vad helst känns bäst) och sagt att jag var tvungen att få svar för att kunna gå vidare, eller bara försöka glömma. men om han inte ville svara på dom då kanske han inte vill det nu heller, så ha inte jättehöga förhoppningar. vad du än gör: gräv inte ner dig på olika sociala nätverk du vet att han är medlem på för att få reda på grejer, sånt är aldrig bra! jag var dum och gjorde precis det och blev bara ledsen när jag fick se att mitt ex träffat nån ny osv, kom absolut inget bra ur det. lovar att det kommer kännas bättre, det tar bara tid.
sandra! lite frågor.
vad har du för regler kring din blogg? eftersom du är anställd av rodeo, finns det något du inte får blogga om/måste blogga om? förstår att du tex inte får skriva illa om rodeo eller rodeos annonsörer osv, men finns det något annat du inte får? tycker att det skulle vara intressant att veta hur fri du är med ditt bloggande.
stod förresten framför dig i vipens toakö en gång och var så himla nära att ba HEJSANDRAILOVEYOU men jag gjorde inte det pga det hade ju varit himla knäppt och sådär och istället stirrade jag bara på dig med mina mörka ögon och du tittade tillbaka och då bytte jag riktning på blicken. så det blev ju ändå lite knäppt.
Han ser lång fin och snäll ut <3
åh vad underbart! önskar att jag varit där!
Jag vet ju att du skriver om affärer ibland: jag skrev ett inlägg om skönhetshets och hur klädkedjor påverkar även om en förnekar idealen, om du gillar inlägget skulle jag bli jättelycklig om du ville tipsa om det <3
http://vapenbroder.blogg.se/2013/august/fuck-society.html#comment
Såg dig och han du pussade på inne på vipen, fina var ni!
Den hemliga mannen ser ut som en kopia av Ludvig.
Inte alls, mkt snyggare. Ludvig ser ut som en fjant.
Jag tror du säger att han ser ut som en fjant nu ~ men när Sandra och Ludvig var tillsammans tyckte du nog han var finast i världen.
Verkligen inte, alldeles för självgod
Där har vi ju hemlige killen, stilig man! Ville också gå på wow men vart tvungen att jobba 🙁
sandra, stämmer det att allt det bästa inte hänt än när man är 23, att det blir bara bättre hela tiden? ex wow. känner du att det är minst lika roligt eller bätttre från år till år eller tror du att man till slut känner sig för gammal för den?
Nu är ju inte jag Sandra, men för mig började livet på riktigt när jag var 24. Allt som var kul och fint innan dess bleknade i kontrast till det året. Nu är jag 27, och överlag känns det som allt som händer bara blir bättre och bättre.
Wow it seems so fun even it’s rainy! I have never thought about buying a raincoat but I think I fall in love with yours, maybe I’ll give a chance on raincoats soon 🙂
And Jenny from Olfa blog! I remember her blog, and miss it too much, I wish she didn’t give up blogging.
xoxo
ofta sojabönor i hamburgare? hahaaaa
?? På Way out west har de sedan förra året serverat endast vegetarisk mat så det kan nog ofta vara sojabönor i den hamburgaren!?
Din gula regnjacka har fått mig att börja tycka regnjacka = skitviktigt att ha. ♥
Jag tänkte på en grej. (OBS: inget hat, bara kul!) får du Mycket grejer pga bloggen? Liksom, du är ju ändå niotillfemSandra och har en (bra&fin) status. Men typ som nu, fick du backstagepasset för att du har just den här bloggen? Säkert en dum fråga men. <3
Jamen, jamen, jamen… Who’s the guy on the first picture?;)
Vilken festival måste man va på innan man dör? Vilken artist är den mest awesomigaste ni sett live?
Glastonbury kanske? Ville dit i år, men glömde totalt bort att registrera mig för biljetter förra året så det blev inte av! Nästa år kanske 🙂
Jag såg The Black Keys förra året i London, och det var nog den mest ”awesomigaste” (haha) bandet jag sett (än så länge!) The Kills såg jag (också i London) 2011 och det var ett grymt bra gig.
Roskilde i Danmark tycker jag! Var där för första gången i år och det var helt fantastiskt och stort. Vi var där i 5 dagar men det finns de som åker i nio dagar och campar. Det är som en värld för sig och man klär sig med knäppa outfits från second hand affärer på festivalområdet och dricker morgonvin. Såg Metallica live, var en av mina bästa konserter. Den bästa jag har sett live var Lana del Rey men inte på festival :).