Sandra Beijer

♡
Jag kom på en fin sak jag har glömt att skriva om!

I juni fick jag den här fina tweeten skickad till mig på Twitter:

Illustrerade tweets är ett ett strålande projekt av grafiska designern Anders Wallner. Han har bland annat illustrerat tweets för Lotta Lundgren och Lina Thomsgård (två drömkvinnor) så jag visste förstås direkt att den här dagen skulle bli utmärkt.

Jag började dagen med att skriva detta.

Fick detta till svar efter ungefär tio minuter.

Fortsatte med nattens dröm.

Alltså! <333

Sedan lite fakta.

Som illustrerades med en ledsen astronaut :'(

Avslutade dagen med denna.

Som blev till den här strålande bilden.

SÅ himla fin idé! För några veckor sedan blev den knarkande kaninen även till en liten film:

Följ Anders strålande twitterkonto HÄR!

Min twitter hittar ni på twitter.com/niotillfem

Translation. The graphic designer Anders Wallner has a twitter account where he chooses one person at a time and illustrates their tweets the entire day, this is from the day when he chose to illustrate my tweets. Love it!

I fredags hade Erik och Marie en liten fördrink på sin takterrass.

Det var bästa vädret att sitta på tak på. Fabian och Janelle var där bland annat.

Och Rasmus.

Jag var nyfärgad i håret dagen till ära.

När proseccon var slut var det dags att röra sig vidare några gator upp.

Till Izakaya Ten, en helt strålande japansk restaurang i Chelsea, som stod på min checklista av saker att göra när jag nu är i New York.

Jag satt mittemot Rasmus, Fabian och Mathieu.

Vi beställde in sake.

Och massvis av smårätter. Som de här inlagda gurkorna med starka grejer på.

Och fiskbollar.

Och märkliga slags gröna glassliknande bollar till efterrätt. Ursäkta att jag inte kan namnet på någon av rätterna jag fotade, men det var himla gott i alla fall.

Efteråt ville vi gå ut.

Så vi gick till Jane Hotel där de har öppnat en takterrass!

Så där hängde vi helt enkelt resten av natten.

Pratade, drack öl och gick igenom vad alla gjort sen vi senast sågs, så man inte missat något viktigt.

En väldigt fin fredag.

.

Translation. My Friday. Drinks at Marie and Erik’s rooftop, dinner at Izakaya Ten and beer at the rooftop of Jane Hotel.

image sources.
Här kommer den den sista delen det finaste som hänt er hittills i år. Lite sent, men ändå. Puss.

♡
Mitt i Australien, i den torra varma hettan ute i vildmarken drack en vild (!) kanguru vatten direkt ur min flaska. Han var radd och forsiktig men alternativet for honom hade varit uttorkning och doden. Jag var valdigt forsiktig och det var han med. Efter en stunds skeptism verkade han godkanna mig och nar min vattenflaska var slut skuttade han ivag. Ar sa lycklig att jag reste till andra sidan jorden for att leva min drom.

♡
Vi har varit tillsammans i precis ett år, och går morse sa han ”jag älskar dig” till mig fem gånger. Alla gånger var helt vanliga, en gång var tillexempel då jag gav honom en rostmacka med ost till frukost, när han satt framför datorn. Men varje gång var han så allvarlig. Tittade djupt i ögonen, log. Mumlade i sömnen och höll om mig lite hårdare under täcket.
Och jag kände att säger vi fortfarande ”jag älskar dig” till varandra fem gånger på en morgon, efter ett helt år av morgnar och av varandra, så är det nog ett ganska bra förhållande.

♡
Han sa att han aldrig känt som han kände för mig någonsin förut. Jag blev så himla rädd och sen dess har vi inte rört varandra eller ens pratat. Och även om allt var mitt fel så kan jag inte sluta undra vad vi skulle kunnat bli.

♡
Han satt med benen mot mina i massor av minuter och jag vågade inte titta på honom för han är alldeles för fin för att jag ska ha en chans någonsin. Sedan tittade han redan när jag väl vågade titta och sedan sa han hejdå till mig trots att vi bara pratat med varandra en gång tidigare.

♡
”Gå ut och dansa. Gå ut och dansa så mycket du kan!” sa min 93-åriga farfar när vi åkte till sjukhuset för att hälsa på honom och han fick veta att jag skulle fylla nitton om sju timmar. ”Jag dansade mycket när jag var ung, med stort mellanrum mellan kropparna förstås.” Alltså, min farfar <3

♡
En fredagskväll innan eller i början av sportlovet så snapchatade vi hela kvällen. Det var inget betydligt utan mer ”vad gör du och vad ska du göra på lovet”-frågor. Men det var fint ändå. Och nästa morgon när jag vaknade snapchatade vi ännu mer och jag kunde knappt andas i flera timmar och min aptit försvann helt.

♡
Jag och en väldigt fin vän hade druckit vin på en onsdag, och jag skulle sova hos henne. Dagen efter, osminkade, oduschade och bakfulla, tog vi spårvagnen till skolan. Den stannade bredvid en annan spårvagn och när jag tittade upp såg jag en pojke med mörka, snälla ögon och vackert ljusbruna lockar i fönstret intill mitt sitta och le åt mig. Han blinkade med ena ögat och sedan åkte vi åt olika håll.

♡
Min allra allra finaste ögonblick var i år, för 3 veckor sedan. Den overkliga fredagseftermiddagen på gymmet. Jag ser en kille i 25-års åldern falla omkull. Springer instinktivt dit. Han har ingen puls. HAN HAR INGEN PULS skriker jag. Hinner inte tänka men så plötsligt börjar jag göra hjärt- och lungräddning. Jag gör och gör. Mina ben skakar som ett rådjur. Men jag gör. Får efter en stund hjälp av en sjuksköterskestudent, 22 år – lika gammal som jag själv. Vi fortsätter. Och medan jag gör en kompression ser jag hur färgen i hans ansikte kommer tillbaka. Killen börjar harkla sig. Den här sekunden jag ser detta. Denna så fantastiskt overkliga sekunden. Världens bästa sekund i hela hela världen. Sen minns jag inte mer än att mitt hjärta liksom började så himla fort och jag bara skakade. Så kommer ambulans. Killen lämnar platsen.
Och 2 dagar efter händelsen under en föreläsning i skolan får jag ett samtal. Ett samtal och ett så himla fint brev från killens bror: Tack. Tack för att du räddade livet på min bror.

♡
När jag och min klass, 16 år gamla, seglade över Atlanten.

♡
När killen jag alltid varit lite extra förtjust i lägger sina händer på mina höfter, för att inte tappa bort sej i människovimlet.

♡
Två gamla kattfarbröder har flyttat in till mig. Den ena snarkar jättehögt!

♡
”It feels like I’m a teenager again” halvskrek han i mitt öra så högt att orden precis hördes genom There is a light that never goes out.
”Det är jag fortfarande” tänkte jag men sa inget.

Translation. The last batch of favorites from the post a few months ago when I asked about what the loveliest things that happened to you so far this year were.