sunday in the archipelago.

I söndags promenerade jag mot Djurgården.

TIllsammans med den här söta personen.

Vi skulle nämligen åka båt med min familj. Långt bort ut i skärgården för att äta lunch. Mina föräldrar har döpt båten efter vår labrador Vera som gick bort förra året <333

Och så åkte vi ut.

Jag och min lillebror.

Till slut var vi framme i Sandhamn. Milla hjälpte Magnus med tamparna och så.

Det var nästan tomt på ön.

Vi stannade för att föreviga en tunnelbaneskylt exempelvis.

Hit skulle vi.

Beställde skaldjursgryta med aioli. Sjukt gott.

Efter lite kaffe och en promenad runt var det dags att dra sig hemåt.

När vi närmade oss stan hade det hunnit bli mörkt. Vi gick på bio och såg Gravity. Väldigt spännande och väldigt speciell tyckte jag.
.

Translation. Last Sunday we took the boat to the archipelago in Stockholm and had lunch with my family.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
24kommentarer
  • Ääääälskar sandhamn 🙂 Bott där varje sommar som liten. Fina bilder!

    Charlotte - Oh so simple 2013-11-18 09:14:20 http://ohsosimple.se
    Svara
  • Vilken mysig dag ni hade det. Soppan ser bra god ut. 🙂

    ellenlundis 2013-11-17 15:31:09 http://finlandsgullet.wordpress.com/
    Svara
  • Sofia: TACK så himla mycket för att du svarade. Du har helt rätt, det är så värdelöst att älta något som fanns redan innan man ens kände varandra, det säger ju sig självt! Ändå är det svårt. Men du har rätt, det är fantastiskt att få bo ihop med någon man är så kär i. Tänker varje dag att jag måste komma ihåg det och glömma bort det andra, så att jag klarar att njuta i det som är här och nu. Innerligt tack <3

    Linn: Mitt i prick skulle jag vilja säga om artikeln, fast det är jag som är den som inte förstår! Så destruktivt för båda två. Väldigt skönt att höra att någon känner igen sig, även fast jag inte önskar någon samma känsla, men ännu bättre att det gick över för dig. Det är ju sant det där med ny relation också…. jag känner mig helt färsk som flickvän, även om jag varit kär ett tag nu. Men det är ju en ny roll för mig också, jag är exakt en sådan som tänker att när man bråkar så tar det ju slut, jag kan liksom inte se att man i stunden man är arg på varandra också älskar varann (eller jag känner att jag gör det, men tänker att det försvinner för den andre när han står där och är arg på mig eller dylikt). Men sen ordnar det sig, och jag lugnar ner mig…. Skört, som du säger. Längtar på sätt och vis fram i tiden tills det känns stadigt, samtidigt är det fint nu också när man provar på varandra. Tusen gånger tack för ditt svar!!

    Gustaf: Det låter verkligen som jag. Varför ska gamla spöken inte få vara just det. Och du har rätt i det där med kontrollen, jag har försökt tänka så ibland, även om det känns dumt (och självklart, men ändå känns det inte alltid så?) att t.ex.: det är ju ingen som tvingar honom att vara med mig, bo med mig, engagera sig i mitt liv, knyta ihop våra familjer. Såklart han gör det av fri vilja, och att han därför vill vara med mig, vilket är fantastiskt. För man vet ju att man fungerar så själv. Och jag tvivlar inte på hans känslor för mig, jag har det liksom ändå svårt att acceptera att han känt så för andra före mig. Samtidigt är varje ny kärlek inte den andre lik… och jag hoppas och tror att våran står sig som något unikt. Precis som jag din och din underbara tjejs gör 🙂 Det är en läskig men betryggande tanke det där med det okontrollerbara, det ger liksom en tillit men ändå inga garantier, som med allt i livet. Ska verkligen försöka bara välja det här och vara i det nu. Tack Gustaf. Så härligt för oss att vi är såhär ömsesidigt kära, tänk oddsen egentligen 🙂

    Tack alla ni för svaren alltså. Läste dem på tunnelbanan flera gånger om igår och blev varm i magen. Vilket underbart forum med smarta och snälla människor. TACK! Nu känns det bättre.

    Emma 2013-11-15 10:08:54
    Svara
  • Ser ut som en väldigt mysig söndag!

    kaneli 2013-11-15 09:50:44 http://spicegirl.ratata.fi
    Svara
  • Var kommer din snygga halsduk från?

    Kram

    Jenny 2013-11-15 01:04:55
    Svara
  • Svar till Emma:
    Fy fan vad jag känner likadant ibland. Jag är tillsammans med en underbar tjej nu som jag är helt sjukt jävla kär i och jag kan ofta oroa mig och må dåligt över hennes gamla relationer, gamla sexpartners, då jag har noll erfarenhet i jämförelse men hon sa en väldigt bra sak som också Sofia skrev ovan. Att man inte kan kontrollera någonting. Du kanske är orolig för att han ska älska andra osv. men du kommer aldrig kunna kontrollera det för han och även du kommer alltid göra som ni vill och känner. Med den insikten kan man slappna av och känna; ja.. han vill vara med mig! fan va gött! Sen skulle det vara fruktansvärt om han bestämde sig för något annat men som sagt kan man inte göra något åt det. Du är grym! Skit i allt annat och välj dig själv. Alltid.
    kram

    Gustaf 2013-11-15 00:01:53
    Svara
  • Men hallå ett långt och utförligt inlägg om Magnus och allting då kära du!!!!!! Känns så hemligt allting åh så nyfiken

    Stephanie 2013-11-14 23:03:45
    Svara
  • Fina Sandra skulle inte du kunna skriva ett inlägg om hur det är att jobba på reklambyrå? Håller på att utbilda mig till något åt det hållet och hade älskat att få läsa om din bild av det. kram

    Hanna 2013-11-14 18:08:37
    Svara
  • What a great way to spend Sunday!
    A great name for a boat and to commemorate your dog.
    -Christine
    http://christinelovestotravel.blogspot.ca/

    christine 2013-11-14 17:24:21 http://christinelovestotravel.blogspot.ca/
    Svara
  • Sandra! Jag är kär i en kille som är världens finaste och världens bästa på att spela gitarr. Han är svinsnygg och jag är inte lika svinsnygg och dessutom 16 år och okysst. Jag är för feg för att ta kontakt med honom men vill ändå visa att jag gillar honom! Vad ska jag göra? Jag kan peka ut tio personer bara i min årskurs som också är kär i honom och jag kan hitta tusen anledningar till varför han skulle välja dom framför mig. Jag känner mig så misslyckad och ful så jag vill inte ens gå till skolan för om han ser mig kommer han fatta hur ful och misslyckad jag är. Vill lägga mig under mitt täcke och gråta tills jag glömmer bort honom.

    Anonym 2013-11-14 16:46:30
    Svara
  • Sandra! Jag är kär i en kille på min skola. Jag är kär i killen med fint hår, som spelar gitarr fyra timmar om dagen, han som alla tjejer faller för. Jag är kär i honom och jag är för feg för att göra någonting. Han vet vem jag är eftersom vi träffades på ett läger för snart två årsen, men annat än några få sms (på mitt initiativ) och favoritmarkeringar på twitter så har vi ingen kontakt. Så fort jag ser honom i skolan blir allting jag säger extremt viktigt, jag vill att han ska lägga märke till mig men jag vet att jag verkligen inte är den tjejen som får killars uppmärksamhet. Jag är den 16 åriga tjejen som aldrig kysst någon. Allra helst vill jag lägga mig under täcket och gråta tills jag försvinner bort ifrån detta. Jag vet inte vad jag ska göra, jag känner mig så meningslös och ful.

    anonym 2013-11-14 16:27:52
    Svara
  • Hej! Kommer ihåg när du skrev om att er hund Vera dog, och jag grät. Är nyfiken på en sak nu. Som jag förstod var Milla och Vera tillsammans hela tiden, så hur tog Milla att Vera dog? Har ju hört om hundar som blir deprimerade när deras hundbästis dör. Himla sorgligt. Hur är det med lilla Milla?

    Frida 2013-11-14 15:14:20
    Svara
  • Svar till Emma: Jag ville bara säga att när jag blev ihop med min pojkvän kände jag exakt som du. Jag tänker så här att ens hjärta kan inte klockan. Hjärtat har liksom svårt att skilja på nu och då och det ställer till det ganska mycket för en person i ett förhållande.

    Jag hittade någon text från en psykolog på internet som hjälpte mig även om den handlade om en pojkvän med dålig självkänsla: http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/2009/07/23/min-pojkvan-kan-inte-forsta-hur-jag-kan-alska-honom-4208

    Ur texten om hur man kan tänka:
    ”- Just nu har vi det bra, just nu känner jag mig lycklig. Det enda jag vet är att om jag börjar oroa mig för framtiden missar jag den här stunden av lycka som jag har rätt till.
    – Jag ska inte kämpa mot min rädsla, den får vara där, den är också en del av mig, den får finnas när den kommer. Jag kommer att acceptera alla mina känslor utan att fly från dem.”

    Tillåta sig själv att ha det bra och inte hindras av sina negativa tankar om det som varit förut eller det som kanske blir i framtiden. För mig gick det här över med tiden, men det tog ganska lång tid. I början när kärleken är ny så känns allt så skört, men med tiden så blir saker mer stabila och mindre omskakande. Tror att under tiden ska du nog bara säga till din pojkvän som du känner, men att det inte handlar om honom. Tänk att just nu känner du så här och det är helt okej, så länge det inte hindrar dig att vara lycklig. Ibland blir känslor värre om man försöker stöta bort dem och tänker att de är fel att känna.

    Långt svar men hoppas det ger lite hjälp i alla fall 🙂

    Linn 2013-11-14 14:02:29
    Svara
  • Alltså hur söt är din bror! Hur gammal är han?

    Elina 2013-11-14 12:49:55
    Svara
  • Emma jag tycker bara att du ska tänka att om det hade varit så himla fantastiskt med hans tidigare tjejer så hade han fortfarande varit med någon av dem. Någonting måste ju varit en deal breaker som gjort att det inte längre vart värt att kämpa. Jag kan såklart inte veta hur han fungerar, men personligen hade jag aldrig flyttar ihop med någon om jag inte helt hade slutat vara kär i någon tidigare. Mitt tips är nog mest att inte låta det bli en del av ert förhållande, att sluta prata med honom om det. Det finns ingenting han kan göra för att ta bort det som gör ont. Istället kommer det bara vara destruktivt för förhållandet. Hoppas det känns bättre snart, och viktigaste av allt NJUT av att du får bo ihop med någon du är kär i, det är ju bara föör bra 🙂

    Sofia 2013-11-14 12:41:29
    Svara
  • Hej Sandra,

    Den här kommentaren har ingenting med ditt inlägg att göra, även fast det såg ut som en himla trevlig dag.

    Jag har en kärleksfråga till dig, jag saknar den erfarenhet och kloka insikt som jag tycker att du har, så jag hoppas att du kanske har något litet att säga om det som jag upplever just nu.

    Jag är över öronen kär i min fantastiska pojkvän (nu sambo sedan två veckor) och vi har det jättefint ihop, är öppna och ärliga och älskar varandra, säger ofta hur mycket vi trivs och har det. Kort sagt: allt är bra, har bara blivit bättre sedan vi började dejta (ca februari i år) osv osv.

    Det är jag som har ett problem, och det är så ovärt för det har inte ens med oss två att göra. Det handlar om hans förflutna (och till viss del mitt). Jag är nästan 9 år yngre och har dessutom varit sjuk under mina tonår vilket innebär att jag har väldigt lite relationserfarenhet före honom. Hade en pojkvän i mina yngre tonår i ett par år och det är i princip allt förutom ett par mindre flings som aldrig blev något riktigt. Jag har alltså aldrig varit såhär kär i någon någonsin och framför allt inte i vuxen ålder. Det känns som han är hela mitt liv (på ett bra sätt, tror jag) och jag kan inte föreställa mig en verklighet utan honom nu.

    Men han däremot, han har varit sambo förut (en gång i fem år), fått hjärtat krossat ett par gånger, och har en rätt imponerande lista av tidigare relationer, i synnerhet jämfört med min. Och i början av vårt förhållande, när vi fortfarande dejtade oseriöst och inte visste var det var, delade han med sig av både det ena och andra från tidigare relationer. Jag vet till och med hur han och sitt ex experimenterade i sängen. Jag vet hur kär han har varit, hur mycket han har älskat dem, och han räds inte för att berättade det nu i efterhand heller, även om han är mycket bestämt med att det är hans förflutna och jag är hans ”present”.

    Ändå vill jag kräkas när jag tänker på hur han älskat andra. Jag avskyr att tänka på det, önskar ibland att jag också var hans första stora kärlek, men det är helt orimligt. Att veta att någon hade förmågan att krossa hans hjärta, att han önskade denna person tillbaka så hårt, gör mig ledsen inte bara för hans hjärtesorg utan för att någon hade den förmågan, för att han älskade dem så mycket.

    Jag vet att det handlar om min osäkerhet, han säger det själv ofta till mig. Och jag är osäker, ofrivilligt kommer hemska tankar som att jag ”aldrig skulle kunna krossa hans hjärta på det sättet”, inte för att jag någonsin vill krossa hans hjärta men.. vet inte om det makes sense överhuvudtaget. Vill bara bli av med den här retro-svartsjukan som är helt ologisk och som inte går att göra det minsta åt. Hans förflutna är ju där och nu är det vi och bara vi. Vill bara kunna sluta tänka på hur han haft det tidigare, eller saker som hur många han legat med och hur de haft det ihop.

    Anledningen till att jag frågar dig är för att jag tänker på hur du skriver om dina tidigare erfarenheter, hur du fått hjärtat krossat också och hur du skriver om hur du älskat, och nu har du ju en ny kille (vad jag förstått, hurra!) och jag funderar liksom till exempel på om han inte störs av att höra och läsa om dina tidigare kärlekar och hur fint det varit. Som sagt, makes no sense, är bara något jag inte kan bli av med trots envisa försök. Känns som att han redan upplevt de största kärlekarna i hans liv och att jag inte kan jämföras med det, även om det inte finns något som säger att det är så, egentligen.

    Suck. Tack Sandra om du har någon tanke om detta, eller någon annan i kommentarsfältet för den delen <3

    En låt som jag kan tänka mig att du gillar som tack: http://open.spotify.com/track/2TUdxbIF3rpY887d8m0ZGV

    Emma 2013-11-14 12:02:53
    Svara
  • Hej, kan jag få gifta mig med din bror. Tack på förhand <333333

    Elina 2013-11-14 11:14:01
    Svara
  • Tror inte att jag vågar se Gravity. Såg trailern senast när jag var på bio och mådde sjukt dåligt bara av att se den lilla biten så nej. Säkert sevärd men för otäck…

    Erica - Fulträning 2013-11-14 11:01:00 http://fultraning.blogg.se
    Svara
  • Vad heter stället ni åkte till?

    Therese 2013-11-14 09:31:45
    Svara
  • Det ser otroligt mysigt ut – Älskar dina bilder!

    Josefin 2013-11-14 09:26:36 http://josefinforsberg.com
    Svara
  • Gud vad fina bilder Sandra! Jag blir lite avis på allt det fina. Måste passa på att kommentera Gravity, jag hade dödsångest typ hela filmen men den var så sjukt sevärd! Ha det fint!

    Eve 2013-11-14 09:17:14 http://evakuera.blogspot.com
    Svara
  • Åh, vill också åka på båtutflykt.

    Fanny 2013-11-14 09:11:38 http://thewildheart.blogg.se/
    Svara
  • Sandra, kan vi inte få en officiell beskrivning om den här Magnus? När det blev ni på riktigt och hur han är som person osv. Så nyfiken!

    Mimmi 2013-11-14 08:57:35
    Svara
  • Åh, mys!

    Maja 2013-11-14 08:38:21 http://www.mla-photography.blogspot.com
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!