APRIL.
Hela april spenderades i Paris. Jag hängde på uteserveringar med Gustav, Ellen, Ea, Fanny, Kris, Eleonore och många andra bra så mycket det gick. Jag promenerade till Montmartre om vardagarna och satt på wifi-cafeer och jag fick finbesök från New York. I mitten av april hälsade Magnus på mig. Han ringde på min ytterdörr i Saint-Germain klockan tio på kvällen en fredag och jag kände honom knappt och var helt sanslöst nervös. Vi hånglade på kaféer och besökte Versailles. Sedan fick jag virusinfektion i stämbanden och låg helt knockad i sängen och kunde inte prata, äta eller svälja på en vecka. När man precis lärt känna en man gillar är det sista man vill att dregla på hens arm samtidigt som man ligger och gråter i sängen för att det gör så ont i halsen. Men han gick till doktorn och handlade fransk medicin och köpte soppa och pratade med mjuk röst. Det var så himla gulligt. Skrev även mitt års mest delade blogginlägg i april. Det här.
MAY.
Våren ville inte riktigt spricka upp och trots att det snart var sommar fick halsduken följa med varje kväll. Jag följde vädret i Paris, Stockholm, New York och Tokyo och det var lika jäkla kallt överallt. Tvåtusentrettons vår strejkade.
Maj kändes som en lång väntan på att få åka tillbaka till Stockholm samtidigt som det nog var den månaden jag hade allra roligast i Paris. Det tar nog ungefär tre månader att känna sig trygg i en stad och förälska sig helt och fullt i de nya människor man lärt känna. Men ändå så längtigt när man gillar en kille som bor i fel land. Gick hem tidigare från barerna på fredagsnätterna för att få skypa med honom. Samtidigt dansade jag på klubbar, barer och hemmafester (helst i Marais) och åt steak tartare minst en gång i veckan. Det kändes vemodigt att krama adjö mitt lilla paris-crew innan jag åkte hem. Jag landade i Stockholm mitt i natten den sista maj och han mötte mig på gatan utanför sin lägenhet och hjälpte mig in med alla mina resväskor. Och sedan stannade jag där.
JUNE.
Stockholm i juni var ett drömstockholm. Sommaren kom och den kom så himla hårt. Allt var varmt och klorofyllgrönt och somrigt overload. Vi åkte till Michelles landställe en vecka och badade, läste tidningar och gick på loppis, vi bilade till Göteborg och såg Håkan Hellström, vi åkte ut till skärgården och bastade och drack kall öl på en brygga, vi var ute för sent på utomhusklubbar för att solen aldrig gick ner och vi hade picknick varenda dag. Sverige briljerade i juni.
Kris är en sån babe, helt sinnes ju.
SANDRA….jeg har nå vært i Paris 5 ganger og forsøkt å booke bord på Petrelle, men det er ikke mulig. Enten er de steng, eller de sier det er fullt i flere mnd fremover. Siste gangen ringte vi til og med 3 uker før vi dro til Paris for å få bord, ..men NEI. 🙁 Har så lyst til å spise der, pusen og hunden kom og snuste på oss sist, men vi fikk ikke spise der. Er det sånn at man må være V.I .P eller noe for å få bord? Du kjenner kanskje eieren? Noen tips? 🙂
Så jävla fina bilder och texter och åh vad jag längtar till sommaren efter dethär, och efter kärlek.
Alltså vad var det med 2013? Blir liksom lite obehaglig till mods när jag tänker på det året. Fina saker hände, men i det stora hela var det liksom ett väldigt konstigt år…
Borde bära varningstext: Kan framkalla akut sommarlängtan! 🙂
Hej kära Sandra. Snälla var den storasyster jag inte har och berätta dina tankar och råd om den här saken. Jag har varit tillsammans med min kille i 5 år och är snart 23. Under vårt förhållande har jag (oftast) känt att det är rätt och härligt, men ibland haft perioder då jag funderar på ifall vi borde göra slut/jag skulle vilja hångla med andra random killar/undrar hur jag hade varit som person ifall jag varit singel. Vi har bott i olika städer nästan hela tiden. Ett år bodde vi tillsammans. (Det var jättebra). Om 1,5 år har vi båda studerat klart och kan för första gången finnas på samma ställen permanent. Men, nu är jag igen i en sämre period. Kan jag vara tillsammans med samma kille resten av livet? Tänk om jag blir bitter senare och ångrar att jag inte hånglade med alla andra killar under studietiden? Bra saker med honom är att han är snäll, vettig och pålitlig. Sämre är att han är passiv, konflikträdd och osäker. Jag har inget pirr i magen längre men nog en sorts varm känsla.
Frågorna är: Ska jag tro på den där gnagande känslan som säger att det kanske inte ska vara vi? Eller, ska jag försöka komma förbi känslan och tro att vi båda kommer att mogna, bli säkrare och vara kära resten av livet? Eller, borde vi vara ifrån varandra, prova nytt och bli bättre och säkrare personer på olika håll? Jag tror dock inte på att ha paus i ett förhållande.. Skulle verkligen uppskatta att höra dina tankar Sandra. Kram.
Du verkar leva ett så himla fint liv.
Jeg blir så glad av Paris-bildene dine, og jeg syntes det var så fint å treffe deg!
Så underbara bilder och text! Den här tiden på året längtar en verkligen till april-maj-juni-tider!
Så jävla underbara bilder!
Alltså blir sååå satans avundsjuk på ditt Paris. På att du bodde där i huvud taget. Det måste jag verkligen göra nån gång. Snart typ.
Brevvänner! Kan du inte ha det igen?
Hej Sandra,
Are you going to see Håkan in Göteborg this year as well?
I saw him in December there and the concert was so awesome!!! I will travel to Göteborg in June to see him again.
Greetings from Gerrmany,
Simone
Att se Håkan på sommaren är verkligen något magiskt.
annah – de finns här till höger under rubriken ”best of” kram
Dududu kan du inte summera flera års mest lästa inlägg? Skulle vara himla intressant av någon anledning. Kul över huvud taget att veta vilka som läser, vad som är mest poppis etc. Tacksi
Åh jag läste det där blogginlägget så många gånger. Det hjälpte verkligen till att hela mitt lilla hjärta <3 Sen undrar jag en sak också… HUR vågar man flytta till Paris bara sådär? Jag går med planerna att möta våren där, bli tagen med storm av någon fransman, skutta längst Seine i vippig kjol och förfina min franska.
Såg de här iskubstaxarna på ebay och tänkte på dig! 🙂
http://www.ebay.com/itm/DACHSHUND-ICE-CUBE-TRAY-/251404706048?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item3a88e36100