.
Kom på att jag glömt att fylla på med inlägg av saker ni varit med om som ni aldrig kommer glömma i år. Så här kommer ett gäng fina på tisdagskvisten.
♡
Insåg att jag älskar älskar älskar konst men hatar hatar hatar att inte förstå den
♡
Det finaste som hänt mig 2014 är att jag insåg att jag hade en girlcrush i min bästa kompis och att det är helt okej att ha det. När jag hälsade på henne senast i Amsterdam så slog det mig att hon är helt enkelt fantastisk. Drömmen är att öppna en conceptstore i Göteborg som är en inredningsbutik, café och en mötesplats för drömmare och vilsna själar samtidigt. Där kan vi baka, prata och stå ihop varje dag. Hon med sin utsöka inredningssmak och känsla för musik, och jag som socionomtant som vardagssamtalar med gästerna. Då skulle det faktiskt vara helt okej att vara singel resten av livet om det blir så, om hon och jag får vara tillsammans varje dag.
♡
I februar i år, så satt jeg på kontoret på jobben min da sjefen min brått kom inn. Han spurte ”Er det noen her som er ledig etter jobb på onsdag og torsdag?” (dette var da en tirsdag). Alle trodde at han skulle be oss om å jobbe overtid, så de andre så ned og mumlet at de ikke kunne: ”nei, jeg har andre planer”, ”åja, nei, det tror jeg ikke at jeg kan” osv. Men så var det meg, som nettopp har sluttet på skolen og gjort slutt med kjæresten og flyttet til min egen leilighet i en liten by, jeg som ikke har noen andre å forholde meg til enn meg selv, ”ja, jeg har ingen planer!” sa jeg og rakk opp hånden. Jeg tenkte at jeg gjerne kan jobbe over, jeg har ikke noe bedre å gjøre uansett!
”Er du sikker?” spør sjefen min.
”Ja! Helt sikker”
”OK. Da blir du med meg til Island i morgen! Send meg persondata så drar vi i morgen kl 11.00 :)”
”… 😀 ? #”&$%/I#$%TJEskdGFND <3<3<3<3<3<3<3WHAT??”
Så jeg ble med sjefen min til Island i noen dager helt gratis! Fikk badet i blue lagoon og dratt på Icetrucking og bodde på fint hotell!
Åh, det kommer jeg aldri til å glemme. Og jeg som trodde jeg skulle jobbe overtid 🙂 Der kan man se!
♡
Jag träffade en kille i min kompis kök på en förfest en lördagskväll. Kan du tänka dig att han blev kär i mig. Och jag i han!
Snart har vi varit ihop i en månad.
♡
Låg med örat tryckt mot hans nakna bröst en hel natt. Hörde vartenda hjärtslag.
♡
När jag var åtta år och tappade mina tänder så växte den ena ut och såg inte riktigt ut som alla den andra, halva hade dött inuti min kropp redan innan den fick se dagens ljus. Jag hade alltså en hörntand som var hälften gul och hälften vit. Det störde jag mig på i mååånga år och det hindrade mig från att le mitt största leende, i rädsla för att tanden skulle synas och att folk skulle tycka den var ful. Men sen en dag när jag var 15 år så träffade jag en kille, han berättade för mig att mina tänder var som stjärnor och att den där ena som var lite gul, den var solen. Han fick mig att äntligen le det största jag kunde, för vem uppskattar inte solen liksom. Men sen gick han efter 2.5 år och krossade mitt hjärta genom att vara med en annan tjej och att visa solen kändes helt plötsligt inte lika bra längre. Och förra veckan var det absolut finaste som hände mig att jag fick laga den tanden, efter 8 år av halva leenden fick jag äntligen laga den och nu känns som som om jag kan le på riktigt utan den där jävla killen. OCH MITT LEENDE ÄR TUSEN GÅNGER FINARE UTAN HONOM.
♡
När jag sitter vid matbordet med min dejt sen det senaste halvåret och undrar litet försiktigt vad jag ska kalla honom nu när jag träffat hans föräldrar och vi spenderar 6 av 7 dagar i veckan tillsammans. Han flinar mot mig och säger ”frågar du chans eller?” -”ja kanske” svarar jag. ”Säg det då!” (jag skruvar på mig) – ”får jag chans på dig?” Han ler brett, ”ja!”
♡
Jag lärde mig att surfa, bästa jag någonsin gjort!
♡
När jag låg med en annan killen än honom på nyår, som faktiskt vågade kyssa mig hejdå.
♡
Strax innan jul satt jag i Stockholm och skypade min storasyster som har varit Londonbo i snart nio år.
”Jaha, men när ska vi flytta till Berlin då?”
”I vår?”
Knappt fyra månader senare sitter vi i en liten lägenhet i Neukölln och dricker öl i sängen och jag tror knappt att det är sant. Nu tusan är det vår tur.
♡
Jag har aldrig varit kär i någon på riktigt, och det har inte han heller, han säger att han inte vet hur man gör och det vet inte jag heller. Vi har varit av och till i flera månader men så plötsligt en morgon i mars så kysser han mig mitt på gatan, mitt framför alla. Vi är kanske inte ihop än men nu är vi nog ändå kära i varandra.
♡
Att min fina mormor träffade min nya flickvän som jag är megakär i på en fin italiensk restaurang. Mormor berömde hennes fina tänder, sen delade de på en pasta och pratade om Öland som de hade känt varandra sen forever.
.
Translation. Part 3 of the most memorable things that has happened to you this year
Han är på besök i min stad och hör av sig för första gången på länge. Skriver ”vill du ta en öl?”. Morgonen efter vaknar jag bredvid honom och när han slår upp sina trötta ögon och möter min blick drar han mig till sig, kysser mig och säger ”jag hade velat ligga och mysa med dig hela dagen”. Sedan spenderar vi varenda sista vaken minut ihop i varandras armar. Och när jag går därifrån vet jag att jag fallit stenhårt om igen för någon som aldrig blir min och att detta är någonting som inte ens en Håkan-låt någonsin kan bota.
När han sa ”your shoulders look exactly like the Australian night sky” om mina fräkniga axlar. Alltså. Så fint så jag smäller av.
När jag och min vän hade druckit en hel del, mest för att jag ville bedöva mina känslor för henne. Jag och han gick på en mörk gata och kånkade runt på de halvfulla vindunkarna.
”Varför fortsätter du falla för henne?” frågar han.
”Jag vet inte, för jag är dum i huvudet antar jag”
”Nej, du är inte dum i huvudet. Du är bara svag, men det är okej, för jag också svag. Vi två kan vara svaga tillsammans.”
– Åh, jag känner mig så bortskämd med dig.
– Kan du inte bara känna dig underbar istället?”
Du som i kommentarerna skrivit om killen som tyckte rött läppstift var perfekt och som valde dig över alla andra… åh, tyckte det var så fint att läsa. <3
Det kom fram en söt kille till mig när jag var ute en kväll i London med två kompisar för några veckor sedan. Han lutade huvudet mot min axel och viskade hur fin jag var och hur mycket han ville kyssa mig. Det gjorde han. För första gången på mer än ett år tänkte jag inte på killen som ständigt fick mig att gråta. Istället tänkte jag på hur jag tryckte läpparna mot någon annans och kände hans händer i mitt hår och på min rygg.
Men åh hon som fick åka till Island? Blev så glad av att läsa det<3
Efter att ha trånat efter just honom i flera månader så var det igår natt som han höll om i soffan med basen dunkandes från nedervåningen. Han såg på mig med sina ljust blåa ögon och log när jag låg med mitt huvud tröttsamt tryckandes mot hans bröst. Han bad om att få göra en fläta för att han tydligen var hur bra som helst på det. Det slutade med att han gav upp för att han kanske hade överdrivit lite angående hur bra han var på det. När han skrattade och sa ”Det spelar ingen roll, rött läppstift är perfekt” när jag ursäktande sa att han nu hade röda läppar efter att han kysst mig. När han drog med mig ut och vi långsamt gick på gatorna för att slippa folkvimlet i den blå villan. Det är rätt komiskt att folk från hans stad vill ha honom så otroligt mycket men det var mig han valde. Vi är så olika, men det kanske är bra, vad vet jag. Om jag har tur så kompletterar vi varandra på något galet sätt.
Sluta aldrig skriva ihop och publicera dessa inlägg, lova det
Brukar aldrig kommentera men dessa inlägg är mina absoluta favoriter! Varje gång jag går in på din blogg så hoppas jag på ett nytt. Hoppas jag får skriva en egen snart gärna om kärlek.
Han tog med mig upp på berget, det var en löjligt fin utsikt och allt var sådär jätte cheesy precis som i en löjlig romantiskt film sånt som jag skulle skrattat usch åt i vanligafall, solnedgång, filt, utsikt, hans mjuka läppar mot mina, kyssar i nacken och fånigt fnitter… jag gilla det konstigt nog. vi satt där tills jag inser att klockan är alldeles för mycket och att jag borde gå, han följer mig till spårvagnarna och kysser mig sedan hejdå.
Allt detta i nyktert tillstånd, vilket gör mig lite rädd, för vad är det egentligen han ser i mig? varför jag?
När jag låg med mitt huvud pressat mot hans bröst i min kyliga etta på 22kvm, och lyssnade på hur han ivrigt berättade om hur mycket han älskar sitt jobb. ”Att jobba med barn är det bästa jag vet” säger han med sådan kärlek i rösten att jag inte kan hjälpa fnisset som bubblar upp ur halsen.
Han tystnar, ler och säger; ”Vet du vad?”
Jag tittar frågande upp på honom och ler; ”Vad?”
Han har sin hand vilandes på min svank och medan han drar bort en hårslinga från min kind säger han; ”Det finns en liten tjej där som är så grymt söt och busig, verkligen en liten tjej med glimten i ögat. Liten tjej med ljust och rufsigt hår och stora blå ögon – hon är helt klart min favorit av dem där barnen, utan tvekan. Hon påminner om dig.”
Idag passerade han mig i det smattrande regnet utan en blick.
Hej Sandra! Det här har ingenting med inlägget att göra, men jag skulle bara verkligen vilja höra dina tankar kring polyamori (dvs. att vara kär och ha förhållanden med flera samtidigt). Tycker nämligen att det är något som borde synas mer, framförallt nu i allt det här att alla ska ha rätt att älska vem de vill osv.
Bra länk om det finns här http://people.howstuffworks.com/polyamory .
För övrigt är både du och din blogg fantastiska.
Puss.
Till den som älskar älskar älskar konst! Visst finns det saker konstnären tänkt på som vi som betraktare kanske inte förstår men hen har ju gjort ett konstverk istället för t ex en beskrivande text av en anledning. Kanske för att det inte fanns ett annat sätt för konstnären att uttrycka just det där eller för att det blir magiskt när det inte är övertydligt. Själv hatar jag att blir skriven på näsan t ex i en film när en förstår allt som kommer hända i första scenen men filmen tjatar och tjatar om vilka som kommer bli ihop ändå. Som konstnär själv har jag ibland en tydlig tanke bakom ett verk som inte framgår tydligt. Om betraktaren inte ”förstår” gör det inget. De får gärna hitta på en egen förklaring! Sen finns det de gånger jag går upp i arbetet så starkt att när det är klart vet jag knappt själv vad som hänt. Då är det nästa omöjligt för mig själv att förstå. Och det är ofta de verk som blir bäst!
Brukar aldrig riktigt kommentera på dessa inläggen men jag måste bara få berätta om det finaste för mig just nu. Kan inte riktigt prata med mina vänner om det för jag känner mig löjlig (vilket är dumt) men jag brukar alltid vara så ”kylig” och ”reserverad” när det kommer till sånt här, och det kan vara skönt att bara skriva av det till någon (några) som inte vet vem jag är. Varning för wall of text dock.
Jag tror att jag gillar någon lite grann. För första gången sedan Han och jag gjorde slut, för tre år sedan, får jag lite fjärilar i magen av någon annan. Han kom fram till mig på krogen för snart 4 veckor sedan när jag var på väg hem och sa: ”Det är ju du! Jag känner igen dig! Jag har sett dig på högskolan när du stod med kåren och gjorde reklam. Jag sa till mina vänner innan när jag såg dig på dansgolvet att det måste vara du. Du har det finaste leendet jag någonsin har sett. Sluta aldrig att le, du sprider glädje runt dig när du gör det. Du gjorde hela min dag när jag såg dig på skolan”. Jag tackade så glatt, vi pratade lite grann och sen gick jag hem. Dagen därpå hade han lagt till mig på Facebook, trots att jag inte sagt mitt namn. Vi började prata och han var rolig och charmig och vi utvecklade redan dagen därpå ett internskämt om superhjältar som hängt kvar sedan dess. Efter en veckas prat på Facebook skickar han ett sms till mig, klockan 7 på morgonen när han varit ute och jag ska iväg och skriva tenta, och önskar mig lycka till. Hade det varit vilken annan kille som helst hade jag troligtvis sprungit åt andra hållet för längesen då jag varken lämnade ut namn eller nummer men med honom kändes det bekvämt och inte det minsta stalkeraktigt.
Nästa helg kom (efter en veckas sms) och vi var ute i samma stad igen. Vi träffades i slutet av kvällen och började promenera runt i staden. Satte oss och pratade i några timmar. Kom på att vi var hungriga och gick för att leta efter mat. Väntade tills scandics hotellfrukost öppnade vid 7 och kom hem vid 9 på morgonen. Finaste ”första dejt” jag haft. Samma kväll avslöjade han hur han hittat mig på Facebook. Efter att vi skiljts åt första kvällen hade han hittat en bild på mig på högskolans kårsida på fb och skickat den till 17 pers i sin telefon och sagt att han behövde namn och nummer, och att det var skitviktigt. Återigen en grej som jag i normala fall hade tyckt var creepy men denna gången tycker är fint.
Och jag är rädd, för han har inte ens försökt kyssa mig än och jag börjar redan falla lite. Och jag faller aldrig. Jag bara ligger med en pojk och sen skickar jag iväg den och går på nästa. Och nu kommer han och fuckar upp min värld på ett lite för fint sätt för att jag ska kunna bli arg.
Att jag får sitta brevid honom på hans pappas födelsedag. Bli pussad på och omtyckt så att huvudet börjar snurra mitt bland alla hetsiga diskussioner om politik, livet och lärdomar för framtiden. Att bara försvinna dör mitt bland allt och alla och bara vara vi.
Du smälter själen min med dessa små inlägg Sandra. Otroligt fint 🙂
Himla mycket fint!
Älskar det med tanden! Så jävla mycket styrka och självständighet i det <3
Det allra finaste nu: att vakna ur min bubbla och känna när saker gör ont – suger i mig av känslan och njuter av det. Stirrar på bilden hans nya lagt upp och hur glada de ser ut och inser vilket svin jag varit. Han kan göra någon glad. Jag har aldrig haft ont såhär förr.
De här inläggen får hela mitt hjärta att le. 🙂
Tack till fina Sandra och alla fina läsare på den här bloggen. Ni får mig ständigt att inse det fina och viktiga i livet. Inse att det är okej att vara människa och tycka att livet suger, för alla tycker så då och då. Men det finns så mkt fint i livet också, det är viktigt att komma ihåg. Tack för att ni påminner mig om det när jag själv glömt bort det!
ALLTSÅ. Det är jag, den där kompisen i Amsterdam. Blev helt till mig och tårögd. Jag har nog en av världens bästa kompisar <3
Detta var det finaste. Lyste upp min vardag och fick mig att inse mina fina stunder också.
Alltid så otroligt fint att läsa!
Alltså, så mycket fint! Speciellt mormodern i sista.
Men åh jag blir nästan tårögd.
Det här är det absolut finaste! Får ont i magen, på ett bra sätt, av att det händer så mycket fina saker i världen.