Fin bild Rebecca tog på mig utanför Berns i förrgår. Som ni ser bytte jag kjol i sista sekunden. Jackan har många undrat över (igen), den är som sagt från Petit Bateau. Nu har jag förresten inte färgat håret sedan april, så här har ni min riktiga hårfärg i princip. Strawberry blonde på ett ungefär.
Och! Min novell Djuret som utkom i vintras på förlaget Brevnoveller finns nu att låna på Biblioteket! I samband med det har den blivit fint recenserad av Sveriges Bibliotekstjänst:
”Vi får här följa den namnlösa kvinnliga berättaren som försöker komma över ett förhållande som tagit slut. I återblickar berättas hur relationen har varit och framförallt om den stora djurfobi exet lidit av. För att just få bota den djurlängtan som uppkommit hos huvudpersonen efter det två år långa förhållandet reser hon på safari. Efter några dagar hemma börjar resväskan röra sig. Denna upptäckt får huvudpersonen att smida en lömsk plan. Precis som i Beijers ungdomsbok handlar denna historia om de stora känslor kärleken kan föra med sig. Språket är det starkaste kortet i Djuret, det är enkelt men samtidigt ligger det mycket dolt under ytan. Beijer lyckas i novellen förmedla en berättelse som ger upphov till många frågor och diskussioner. Djuret är väl värd att läsas många gånger.”
Annars finns den att köpa på Adlibris och Bokus för ca 50 kronor.
Och så fotade Emma Svensson Gustav, Elsa och mig i förrgår också! Jag blir ibland fortfarande lite förvånad när jag upptäcker att jag inte är lika lång som mina kompisar. Känns liksom så när man hänger (är 162 cm om någon undrar förresten).
Denna bilden är så mycket <3
.
Translation. Some pictures taken by Rebecca Fexby and Emma Svensson at Fashion week two days ago. Also my short story ”The Animal” is now available to borrow at the libraries in Sweden.
Åh så fin Elsa är! Känner samma sak där med längden förresten fast tvärtom. Är väldigt mycket längre än alla (1.87 cm) men detta inser jag bara när jag ser kort eller någon nyfiken frågar hur lång jag är.
mimmi: jaaaaa klart! *räkemoji*
Hej Sandra!!
Jag behöver hjälp. Jag är snart 18år och har ett distandsförhållande med en kille som är lika gammal jag som bor i ett annat land. Vi ses varannan månad i princip, jag åker dit och han hit. Men vad gör man när man saknar honom superdupermycket?? Känner mig barnslig & töntig men det händer att jag gråter ibland då saknaden blir för stor. Har du några tips???
Asså vilket DRÖMHÅR på bild 2!!!
Köpte Djuret till mig själv i julklapp, öppnade paket och läste den på julaftonsmorgonen. Det var mysigt! Den är SÅ bra.
Gud vad bra! Jag ska beställa den så snabbt jag kan. Superfina bilder också ^,.,^
Vad har du för strumpbyxor? för jag använder alltid nylon (använder iofs inte strumpbyxor särskilt ofta) men SÅ OSKÖNT JU och tänker att något liknande sånna typ stickade en hade som barn borde va mycket skönare. Vill ha mjukt!
elsa c.c: ”en liten liten räka” alltså snälla bli min bästis :’)
Det går inte att se de sista bilderna i inlägget :'(
Vilken fin recension, vill läsa novellen! Och den sista bilden<3
underbar jacka och fina bilder:)
hoppas det där inte är en riktig djursvans :/ 🙁
alltså, det där med att inte fatta att man är kortare än sina kompisar = ja. jag tror liksom alltid att jag är längre än vad jag är (164 cm) och upplever rätt ofta personer i samma längd som kortare än jag själv, haha. får en CHOCK när jag ser bilder på mig och min pojkvän, som är 186 cm eh. ser ut som en liten liten räka.