♡ Jag och mina vänner åker till Stockholm om några veckor och behöver hjälp med att hitta bra barer/klubbar en fredagskväll. Har hört mycket gott om Trädgården och Kåken bl.a. via din blogg, men har också förstått att de har väldigt långa köer! Vad skulle du rekommendera åt tre 22-åriga tjejer som vill ut och träffa folk och dansa hela natten lång? Kram!
Kom tidigt till ställen så kommer ni in! Alltså runt 9-10! Trädgården har sin avslutningskväll på lördag så om man vill gå dit då ska man nog komma typ fem.. Vette sjutton vad det annars finns för ställen, är dålig på att göra andra saker än Kåken och Trädgården eh :). Men Berns kan vara roligt (också viktigt att komma tidigt pga kö), Musikaliska är en ny utomhusklubb (dock ibland lite väl brattigt). Spy Bar kanske också kan funka, men vet inte riktigt, inte varit där på säkert två år. Barer rekommenderar jag att barhoppa längs med Skånegatan, kanske ta en öl på Mosebacke, Nytorget 6 har en bra uteservering (och billig mat för att vara finrestaurang, allt under 200 pix). Riche är trevligt (lilla baren inte stora), Morfar Ginko för indiekids och musikquiz (på torsdagar tror quizzet jag det är), och Nada är supermysigt på vardagar. Nu kommer jag inte på något mer just nu. kram.
♡ Hvordan ble dere kjærester?
Har datet en gutt i mange måneder nå, men vet ikke hvordan vi skal komme videre. Også er det så skummelt å snakke om de ekte følelsene.. Åh, denne kjærligheten. Så fin og så vanskelig.
Jag och Magnus dejtade när jag bodde i Paris under våren 2013. När jag flyttade hem till Stockholm hade jag ingenstans att bo och han frågade om jag ville flytta in hos honom. Då hade vi inte ens sagt att vi var ihop. Så vi blev liksom sambos innan vi var pojkvän och flickvän. Några dagar senare var vi ute på Berns och då frågade hans kompisar vad vi var, om vi var ihop. Och vi tittade på varandra och visste inte vad vi skulle svarade. Och då drog han mig undan till ett hörn och viskade: men vill du vara min flickvän? och jag svarade: ja. det vill jag.
Så egentligen kanske det bara är så enkelt. Man frågar chans. Puss.
♡ Är det okej att skaffa rebound en vecka efter att han fucking krossat mitt hjärta? Tänker att det ändå bara var sju månader. Behöver jag fortfarnade vänta fyra veckor för att få hångla? Jävla skit fan det gör så jävla ont, det gör så jävla ont osv. Du förstår
Allt är typ okej om han fucking krossat ditt hjärta. Kör.
♡ Är helt fascinerad över hur du orkar sitta och redigera ALLA bilder?! Hur många bilder tar du på en dag liksom? När jag gör fotoböcker så slutar det typ med att jag skriker på datorn ”MEN BAJSA NER DIG DIN KRÅNGLIGA HIMLA POGRAMJÄVEL” (Ja, så charmerande är jag…) Va är din hemliga superpower? Eller har du nåt knep jag inte fattat ännu? För övrigt: Tack för en superfin blogg! Sparar alltid din blogg till sist när jag läser.”Det bästa till sist” liksom;)
Men puss! Och ja! Jag har ett knep: Photoshop Actions. Räddat mitt liv som bloggare.
♡ Undrade också om man kan ha bilderna privat på flickr. För det skulle jag vilja, använder typ dropbox nu men tar så stor plats..
Och tummen upp för photoshop-guide!
Självklart kan man ha bilderna privat! Photoshop-guide ska jag försöka knåpa ihop nästa vecka då.
♡ Du kommer alltid med så kloka svar, så jag måste verkligen fråga detta: hur säger jag till den partnern jag kommer att träffar att jag är bipolär? Vill ju egentligen försöka säga det typ direkt men det lär skrämma iväg hen, men vill heller inte vänta för att då kanske hen tycker att jag undanhållt det? Är så himla rädd för att bli ”bortskyfflad” just på grund utav detta. Kram
Nu har jag ingen erfarenhet själv av bipolaritet, så det är svårare för mig att sätta mig in i när det känns rätt att berätta. Men jag tycker i överlag att när man börjar känna sig trygg med någon, när man kanske bestämt sig för att inte hångla med några andra, så kan man berätta saker som har mer allvar i sig. Jag tror inte alls att person tycker att man undanhållit något. Man förstår när saker är svårare att berätta och man behöver lite tid på sig. Lycka till puss <3 Det kommer gå bra!
♡ Åh Alexandras jacka! Vet du var den är ifrån?
& Other Stories!
♡ Var har alla hittat regnjackan? Jag har googlat som en tok men inte funnit 🙁
Jag har köpt den på Petit Bateau i Paris men den finns på Urban Outfitters också. Både på deras sajt men även i affären i Stockholm. Jag har storlek XS.
♡ Har jag missat eller har du inte haft nåt inlägg om din 30 års dag?? Visst var väl det för några veckor sen efter WOW?
Vi firade sista dagen på WOW! Här är inlägget.
♡ Fotar du i jpg eller raw? I raw är det ju lättare att manipulera bort överexponering och dylikt, asnajs. Började jobba så för nåt år sen, det revolutionerade mina bilder helt och de har helt annan kvalitet idag. Jag rekommenderar det, om man vill kunna fixa vissa delar av bilden utan att påverka det andra.
Jag fotar i jpg för att jag är slö och inte orkar gå igenom alla bilder i något raw-program och sedan exportera och allt vad det är. Plus att jag inte vet exakt hur man gör.. :'( Man jag har förstås förstått att det är bättre att syssla med raw. Tycker liksom att det tar sådan tid redan som det är att sortera och redigera och hålla på. Men vet. Borde.
♡ En fråga som kanske inte rör Flickr men ändå redigering; när du gör dina bokinlägg, hur gör du då när du som belyser citat ur boken (ser ut som att du typ lyst med en ficklampa på dem, men antar att det är gjort i datorn?)? Megatacksam för svar!
Jag har bara ljusat upp dem och höjt kontrasten i iphoto. kram!
♡ Har också tennis-tröjan. Men jag tycker att den är så himla genomskinlig? Hur gör du med det?
Köp en hudfärgad behå som är slät i formen så blir den perfa under ljusare t-shirts.
♡ Åh har googlat 85 gånger och kommit in på asos men hittar inte rätt cropped boyfriend style-tröja!
Vill du länka i ett svar här kanske?
Javisst! HÄR.
♡ åhhh vilken storlek har du i collegetröjan? är så fin, vill ha en sån mörkblå att ha på lillkroppen tills jag dör<3
Jag har storlek 6 i brittisk storlek. Jag har vanligtvis storlek 8 hos Asos men den här är lite ”baggy” eller hur man ska säga och jag ville ha lite tajtare.
♡ var köper du dina strumpbyxor :)?
H&M och Asos!
♡ Hej fina Sandra. Tack för en inspirerande blogg först och främst. Tänkte höra med dig vad du vet om jobb i Paris. Skulle vilja sommarjobba där nästa sommar och kan ganska bra franska. Var söker man och vad ligger lönstandarden på? Hur ser boende ut? Kramar
Hej! Den här frågan får jag ganska ofta. Vill liksom klargöra att jag har aldrig varken jobbat eller studerat i Paris. Vet heller inte hur man hittar boende på bästa sätt. Jag var där tre månader förra våren, jobbade frilans från Sverige och bodde i en bekants lägenhet. Klart slut! kram
♡ Sandra! För läääänge sedan skrev du ett inlägg med knäppa(men fina) kontaktannonser. Minns att jag älskade det inlägget men kan absolut inte hitta det! Kan du posta det igen? Eller samlar du fortfarande på dem så att du har nya? xx
Här är det! Samlar tyvärr inte längre men har massssssa fler än dom i inlägget. Kan leta upp dom! 🙂
ÄLSKAR kontaktannonserna! Hur har jag kunnat missa dom?! Så fina
Jag håller med Anna om bipolaritetsgrejen. Om det påverkar förhållandet i ett tidigt stadium, är det nog bäst att förklara det redan då. Min kille ignorerade mig mycket så jag blev osäker på hans känslor och började gå vidare, när han egentligen bara hamnade i en depressiv fas. Hade jag förstått det hade jag väntat, men nu blev allt sjukt komplicerat. Vi tog oss ur det i alla fall.
Hej, ville bara tipsa personen som frågade om hur hen ska berätta för sin partner att hen är bipolär. Jag har en partner som har en bipolär personlighetsstörning men jag fick först veta det efter 7 månader tillsammans. Då blev jag så himla ledsen, arg och besviken, inte för att min partner är bipolär (verkligen inget fel med att vara det) utan just för att han inte hade sagt det. Många saker som han har gjort som jag tyckt vart så konstigt och jobbigt och som sårat mig, skulle kunnat fått en förklaring. Om han hade berättat det så hade vi kunnat prata om det tillsammans och jag blivit mindre sårad, och inte känt mig så dum när jag bara förlåtit utan att ha fått en förklaring. Så mitt tips är: berätta det. Vänta inte för länge, och förklara vad din bipolaritet innebär. Din partner kommer uppskatta att du berättar det tror jag, och det kommer gå bra. kram
Hej, vill tipsa alla som frågar Sandra om jobb i Paris! Har nämligen själv bott och jobbat där. Har inte stenkoll och en del ändras ju men kan dela med mig av det jag vet!
Det ÄR svårt att hitta jobb i Paris. Speciellt med tanke på den europeiska ekonomin. Det finns så många ungdomar som är beredda på att jobba och slita och som kommer från grannländerna (främst då Spanien + Italien). De flesta vill att man stannar åtminstone ett halvår på arbetsplatsen. Dessutom pluggar unga fransmän ofta direkt efter gymnasiet vilket betyder att 19-20-åringar kan vara rätt eftertraktade även som t.ex sommarreceptionister eftersom de då kan ha ett eller två års ekonomisk utbildning.
Dock kan man alltid ta en sväng ner i mars/april och lämna ut CV med kontaktuppgifter på café, bar (testa skotska/engelska pubar om din franska inte är så bra! Det är skillnad på franska steg 5 och franska IRL) osv. Tänk på att fransmäns semester ligger i augusti vilket betyder att det ofta är då den ordinarie personalen försvinner. Högtryck för turister är dock i juli så det är då man behöver extrapersonal.
Om man har råd och vill vara i Paris en sommar så varför inte gå en månadslång franskakurs istället?
Lycka till alla future fransyskor!
Sandra! Minns att du köpte ett par så fina Chanelcreepers i NY. Vet du om de fortfarande finns att köpa? Ska iofs försöka googla svar också. Drömskor ju. (Är de bekväma och så?) kram <3
Hej Sandra! Jag är precis färdig med min andra bok. Jag är jävligt nöjd och håller nu på med hela förlagscirkusen. Hade du kunnat berätta lite hur du jobbade månaderna/halvåret innan din bok kom ut? Med skrivande dvs. När bestämde du dig liksom för att nu, nu är den helt klar? Lite sånt. Hade varit så fint. Systerskapskram till dig.
Hej. Här är ett till kärleksproblem från ett förvirrat tonårshjärta. Jag har varit intresserad av en kille i typ ett år(!!) men eftersom jag är så förbannat blyg har jag inte vågat säga något. Killen jag gillar skickar liksom ofta signaler att han också vill vara mer än vänner men det händer aldrig något, förmodligen eftersom han också är rättså blyg. Under filmkvällar med våra gemensamma vänner sitter han ofta med armarna runt mig men efter det händer ingenting. Hur ska jag våga säga vad jag känner? Jag har aldrig varit kär innan! Eller hur vet jag om han gillar mig?!?! Herregud, det blir ju inte bättre av att jag är så himla skygg i sådana situationer.
Åh vad rolig läsning. Gillar frågor ställda av andra!
ÅÅÅÅH! Har precis fått upp ögonen för PS Actions och jag älskar det! Kan inte du dela dina actions på något sätt eller länka till någon sida där man kan hitta bra?
Hej Sandra! Det här får du jättegärna ta med i nästa fråge+svar-inlägg.
Jag gjorde slut med mitt ex för tre månader sedan och bestämde mig för att: Nu ska jag leva ut mitt single life med fullt ös hela sommaren. Så jag har hånglat med oändligt mycket vackra män, gosat, sovit och det har varit underbart. Jag ville aldrig få känslor för någon så jag har älskat att faktiskt kunna BARA hångla och med hur många jag vill. Men någonstans var jag lite ledsen för det här också, att jag inte blev kär, hur bejbiga, snälla, roliga dom än var.
Sen träffade jag en kille som jag började tycka om direkt. Vi har setts väldigt intensivt under tre veckor och hånglat, sovit, hängt och alltihop. Det har känts så jävla rätt och jag har nästan behövt hålla tillbaka mina känslor för att det inte ska gå för snabbt. Jag tycker att han är helt fantastisk.
Men så kom det ett sms där han förklarade att vi nog inte kan ses mer på ett tag för att han själv inte mår tillräckligt bra och inte vill inleda något mer seriöst. Det hela var ett väldig förståeligt ändå och han sa att han verkligen tycker om mig. Men jag blev nog ganska ledsen. Och jag blir frustrerad. För jag gillar honom tillräckligt mycket för att vänta på att han ska höra av sig och vilja ha mig igen. Och tillräckligt mycket för att inte vilja träffa andra killar.
Hur ska jag lösa det här?
ALLTSÅ KVALLEN OCH FREKVENSEN PÅ DINA INLÄGG PÅ SISTONE!!!! Du är bara för bäst, tacktacktacktackTACK för all tid du lägger ner på oss/bloggen <3<3<3<3<3<3<3<3<3
angående ’Köp en hudfärgad behå’. lite komplext att använda begreppet ’hudfärgad’ då det oftast används av och för personer som passar in i vithetsnormen. jag skulle nog snarare säga (om vi pratar detta sammanhang) att hen kan använda en behå som inte syns så mycket. värt att tänka på tycker jag!
Ang. jobb i Paris! Lättast om man inte ska besätta sig där superlänge är att åka som au-pair. Då får man bo hos en familj och får lite fickpengar och kan öva på franskan. Finns massa organisationer som fixar sånt, bara att googla! Att fixa boende och jobb är rätt knepigt speciellt över så kort tid. Det finns en facebook-grupp som heter ”Ung i Paris – svenska kyrkan” (bli inte avskräckt av krykan, mest en mötesplats på nätet för paris-galna) som är super! Där kan du få massa tips om jobb osv. och även hitta svenskar som hyr ut sina lägenheter över sommaren och sånt, vilket är mycket lättare än att hyra nåt själv där nere 🙂
1. Jag hoppas att du har sett detta! så jäkla roligt. http://www.veckorevyn.com/LOL/Sammanfattning-av-de-nio-forsta-avsnitten-av-arets-Paradise-Hotel om du var med i ph hur skulle du vara? skulle du spela spelet? och vem är din favorit? jag älskar kristian och ullis!
2. visst köpte du en fejk leopardpäls nån gång? jättesugen men tänker att man kanske tröttnar rätt fort. hur kände du?
Angående jobb i Paris!!! Studerade där under ett halvår och gjorde praktik på ett ställe vid namn Cojean. Min franska är hyfsad och det gick alldeles utmärkt. Det är en kedja liknande McDonalds men med nyttig mat istället för skräp. De anställer många ungdomar med utländskt ursprung och det arbetar många svenskar där. Finns ett vid la defense (där jag var) med superhärlig personal. Är du osäker på din franska finns där flera på köpcentret Printemps där många turister handlar vilket gör att du får prata engelska. Ganska hårt arbete (lunchrush, mke städning osv). Jag fick ingen lön men tror den låg runt 900 euro per månad om man inte arbetade heltid varje dag (tror dessa låg på Max 25h/ vecka). De anställer nya hela tiden och folk går hela tiden så chansen att få arbete är stor. Dessutom ingår nyttig och god lunch varje dag (guld värt! Maten i Paris är inte billig).
Boende är problematiskt men inte omöjligt. En möjlighet är att bosätta sig utanför Paris i förorter som Asnières-sur-Seine, Nanterre, Colombes, La Garenne Colombes, Suresnes och kanske lägga mer pengar på transport. Finns folk som söker inneboende osv. Kan tyvärr inte jättemycket om detta då jag bodde i värdfamilj. Hoppas mina svar hjälpte på något sätt!! Paris är ju bara världens finaste stad, jag hoppas verkligen att du tar dig dit, har aldrig varit så lycklig som under min tid i Paris!
Alltså Sandra. Jag vill bara tacka för brevvänsinlägget med twist. Vi är redan en grupp tjejer i södra Skåne som dragit ihop en rätt stor grupp som träffades idag, och som nu ska börja göra mindre grupper att träffas i! Jag har alltid haft jättesvårt att träffa människor, och nu äntligen kanske det faktiskt blir något. Jag kanske äntligen lär känna nya människor i staden jag flyttade till för ett år sen. Så TACK!
bästa du!
åh vad roligt med kontaktannonserna. Känns som på film ju.