a friday in selfies.

new york.

I fredags kom jag på den eminenta idén att jag skulle fota hela min kväll i selfies. Nu såhär i efterhand: inte en superidé. Alldeles för mörkt, varenda bild blev ett flimmer. Såhär kommer alltså ett jätteflimrigt blogginlägg.

new york.
Jag mötte upp Fabian, Miranda, Max och Matilda i East Village för middag.

new york.
Vi åt på Lucien, en fransk restaurang jag tycker mycket om. Själv åt jag risotto med vaktel och svamp. Nom.

new york.

Efter middagen var det dags att göra stan.

new york.

Vi gick till Tom&Jerrys, en sunkbar i Nolita där vi drack öl och gurkdrinkar med Mathieu och andra bra personer.

new york.
Sen var det dags att gå på klubb! Carl Fredrik spelade skivor på ett ställe på Lower East Side. Vi gick dit och träffade Lizzie och Love utanför.

new york.
Här har vi lite danspaus.

new york.
Och här en till.

new york.

Vi stannade till stället stängde vi fyra och dansade oss svettiga vilket var så himla himla fint. Bra första fredag i bästa stan.

.

Translation. My friday in selfies. Dinner at Lucien, drinks at Tom&Jerry’s and dancing at a club Carl Fredrik was hosting in the Lower East Side.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
11kommentarer
  • En fråga om PH: Det känns som att anledningen till att du gillar Saga är för att hon bryter normer (ligger med flera, playar killar osv). Har jag rätt? I så fall, sen när blev det viktigare att bryta normer än att faktiskt vara en bra människa? Hade Saga varit kille hade du tyckt att hon var ett svin, det är jag säker på. Tror du verkligen att vi blir jämställda genom att tjejer tar efter dåliga egenskaper som anses typiskt manliga?

    E 2014-10-06 23:52:17
    Svara
  • Sandra, jag har blivit krossad. Jag och den här killen började som KK men jag föll hopplöst för honom, blev så kär att jag inte ens kunde titta på honom utan att vilja gråta för att han inte var min. Jag förklarade för honom att det här går inte mer, jag är kär och det gör ont och jag vill inte mer. Då sa han att han var kär i mig, och att han ville vara min pojkvän. Blev överlycklig, och var överlycklig i två månader. Men så i fredags sa han till mig: jag gör slut för jag känner inte samma för dig som du gör för mig. Jag fattar INGENTING. Allt har varit BRA BÄST UNDERBART. Han har hela tiden sagt hur mycket han tycker om mig, jag har kommit nära hans vänner som alla har sagt att han är så himla kär i mig och mina vänner älskar honom. Men nu vill han inte och jag går sönder för jag fattar fan ingenting.

    Alexandra 2014-10-06 12:36:42
    Svara
  • Till Josephine. Hej ! Kände igen mig i det du skrev. Att folk försöker lägga sig i och ser snett på en. Om det går så ska du såklart strunta i de där människorna. Vad håller de på med? Har de inget annat att göra på en fest än att bry sig om vad du gör? stackars dem i sådana fall.Du verkar ju ha det superroligt! Och som du skriver behöver ingen annan ta hand om dig eller bli negativt påverkad så jag tycker bara du ska fortsätta att göra som du vill så länge du inte mår dåligt av det. Finns det ingen kompis som vill snurra runt med dig i din bubbla lite? Då kanske det blir lättare att skratta bort alla de som ger kollar snett och inte har det så himla roligt egentligen. Hoppas det löser sig ! Kramar

    L 2014-10-06 09:45:27
    Svara
  • 1// Sandra!!! Jag har varit olyckligt kär. Sådär fruktansvärt fruktansvärt olyckligt kär och en massa tid senare har jag gått igenom viktigaste resan i mitt liv. Jag fungerar annorlunda, jag har en diagnos och det var kärleken till honom som fick mig att kämpa och komma hit. Som fick mig att orka ifrågasätta, ifrågasätta och lära mig. För att till slut förstå att våra världar helt enkelt ser annorlunda ut och att det är jag som måste förstå honom, för han kan inte se min, men jag hans.

    Det kommer inte bli något mellan oss. Det som hade kunnat bli är kört och söndrigt och förbi för längesen. Men plötsligt har jag hittat någon helt annan och den här gången har jag kanske det bagage jag behöver för att klara det. Verktygen för hur jag skall hantera mina känslor. Och just nu känns livet större och finare än någonsin!

    Allt de sa var att jag var sån. Men nej, nu när jag vet vartifrån allt kaos i mig kom kan jag äntligen bete mig och det spelar ingen roll om de förstår mig eller inte. Huvudsaken är att jag och min omgivning mår bra. Kamp lönar sig! KÄRLEK

    smultronet 2014-10-06 09:04:00
    Svara
  • Det här är helt unrelated. Men jag lyssnar ATM på er podd om gåtor (älskar att springa och jobba till er i öronen btw) och ni snackade precis om gåtan med ängeln och djävulen. Kan man inte bara fråga ängeln eller djävulen åt vilket håll som är höger/ vänster?
    Kram!

    viveca 2014-10-06 07:43:50
    Svara
  • Hej jag vill verkligen inte vara en sten i skon liksom för jag fattar att cirka allt är roligare där borta än att svara på tusen kärleksproblem. Men jag frågade en+en=två saker förut och fick ej nåt svar och jag LOVAR att jag inte är stalkig, sorglig ensam osv normalt sett, men jag ser det här som mitt lilla power-krypin och just därför blev jag lite ledsen när jag inte fick något svar. Förlåt jag hör ju nu hur jobbig jag är det är inte meningen men ja. Kärlek alltså fyfan jag spyr på den jag vill inte vara såhär. Puss.

    E 2014-10-06 05:04:40
    Svara
  • åh fler selfie-inlägg åt världen!!!!!

    henrietta 2014-10-05 22:52:47 http://henriettaochjohanna.blogspot.no/
    Svara
  • Det låter som en underbar kväll/natt!
    Kram

    Jämtlandshanna 2014-10-05 22:52:36 http://jamtlandshanna.se
    Svara
  • Hej! Har en liten fråga. När stänger klubbarna i NY? Finns det någon lag som i Sverige där det är senast fem alt. tre beroende på vilken dag osv, eller får det vara öppet hur länge som helst?
    Tack för fin blogg! Kraaam fina Sandra

    Märta 2014-10-05 21:48:01
    Svara
  • Sandra. Jag är nitton år och ända sedan jag började dricka alkohol när jag var femton, så har jag tyckt att något av det bästa med berusning är modet en får av att bara våga allt, och även bara känna sig så sprudlande glad och inte tänka på något annat än just nu. Jag dricker inte så ofta, men när jag väl gör det så blir jag mer än gärna väldigt full. Ibland blir det så mycket att jag inte kan gå så himla bra, eller att allting snurrar runt som en karusell, men trots det så kan jag ibland uppmärksamma hur människor runt omkring mig kollar på mig. Det är så himla obehagligt. De kollar som om jag borde skämmas över att jag är så full, att jag är äcklig. Själv tycker jag bara att det är så himla kalaskul, det är inte så att jag blir så full att andra behöver ta hand om mig.
    Nu är ju du aningen äldre än mig, men har du upplevt liknande nu eller tidigare i ditt liv? Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. För den där ångesten som kommer av att de äcklas av mig är så himla jobbig, men samtidigt trivs jag så bra i den där alkoholbubblan och jag vågar gå fram till varenda snygg kille som jag vill hångla med.

    Josephine 2014-10-05 21:33:08
    Svara
  • flimrigt var det, men pluspoäng för idén! gillar att du testar nytt och försöker hitta nya ingångsvinklar till inläggen, man märker att du lägger ned arbete på din blogg.

    Ulrika 2014-10-05 21:12:01 http://nettelblad.blogg.se
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!