Åt på The Meatballshop för kanske femtusende gången i mitt liv, förra veckan. Ja ba älskar köttbullar med spaghetti. Kände därför: jag köper deras tröja.
Så det gjorde jag. Här finns den om någon annan tycker om baseballtröjor och köttbullar.
Translation. Bought some merch at The Meatballshop: a baseball tee.
Åh, snygg tröja!!!
åååh Gustav. Är en sån person själv. Maybe you should write her a letter and explain it to her if you have a hard time actually telling her this to her face.
Anyway… be sure that there is nothing wrong with you. It´s totally okay that you need to be by yourself sometimes.
Or maybe you could even write 500 loveletters so she could read one everytime you need some time by yourself. So she wouldn´t feel unloved or scared that there is something wrong with you two. I´d think that is a cute idea and a compromise.
Make her feel that you love her as much as possible. Tell her. If she is secure about your feelings she will have an easier time letting you go for a few days. Good luck! Kram!
Hej Sandra – var kan jag emaila dig angående ett copy writer ärende jag hoppas du kanske kan hjälpa med mig med? Söker en ung copy i New York – kan du kanske tipsa mig? TACK!! Kristina
Vart kommer strumpbyxorna ifrån? Himla snygga!
Min tjej är den finaste jag vet, men hur får jag henne att förstå att jag ibland behöver vara för mig själv? Att jag måste vara ensam för att må bra och att jag älskar henne mest ändå!
ÅH The Meatballshop! Var så pepp på maten att jag och mitt sällskap klappade i händerna när maten kom in. Var i New York i juni och följde många av dina tips, tack för dem!!
ÅH The Meatballshop! Jag och mitt ressällskap klappade i händerna när maten kom in för att det såg så gott ut!
Vart bor du nu när du är i NYC?
for et herlig antrekk! du er riktig pen 🙂
alltså ÄÄÄLSKAR the meatball shop! längtar dit så sjukt mkt.
Vilken fin tröja! 🙂 Förstår att den följde med hem!!
Kram
Hur hittar en styrkan och modet till att ta upp för någon man har varit av och på med i snart tre års tid, att en inte längre orkar detta? Att en egentligen är något som kanske skulle kunna kallas kär? Kärlek vet jag inte hur det känns då det var länge sen sist, men denna gosse berör mig alldeles för mycket för att kunna tänkas bort. Tre år alltså. Tre år av fantastiska nätter, fantastiska dagar. Och lika himlastormande bråk. Jag snackar om kastade möbler och närapå slagsmål på öppen gata mitt i natten. Har sagt till mig själv, att gå vidare. Låt bli den där gossen, han är inte bra för dig – och du är inte bra för honom. Men någonstans så är vi ändå så himla bra tillsammans. Vi klickar så otroligt bra. Kanske för bra.
Idag bor jag många, många, många mil bort ifrån honom. Det har jag å andra sidan gjort i ett år, inte har det hindrat mig från att somna i hans säng varje gång jag varit på besök i hemstaden.
Men hur ska jag kunna låta honom vara? Hur ska jag kunna tala om för honom, att det här gör mig mer ont än gott, när allt jag egentligen vill är att ha… Honom. På riktigt. Inte någon form av ibland-när-den-ena-är-full-och-sen-hela-nästa-dag, utan sådär som andra människor har det, sådär äkta, sådär fint.
WALL OF TEXT förlåt och tack för mig.
So cute! Love it with the skirt!
Loving your tee