Nu har jag ääääntligen läst klart denna lilla tegelsten på 800 sidor. Jag blev något chockad när Underbaraclara verkade läsa ut den på några dagar, för mig tog det betydligt längre tid än så. Men vet ni! Ibland är det så bra när böcker är långa för då betyder det att man får stanna kvar i dem, och det här är en bok man vill stanna kvar i.
Boken handlar Theo, en tolvårig pojke vars mamma omkommer under en bombexplosion på ett konstmuseum i New York. Theo är också där, men överlever.
Han kryper ut mellan damm och bråte och får med sig en av museets dyraste tavlor: Steglitsan. En liten tavla på en slags fink.
Theo har helt plötsligt blivit föräldralös under en förmiddag. Hans pappa är alkoholiserad och stack för några år sedan och hans farföräldrar är senila och minns honom knappt. Han får flytta in i hos sin kompis Andys familj. Men det är bara hans första anhalt av många under tonåren. Han kommer kastas mellan olika hem, hamna i knepigheter och sorgligheter, men tavlan kommer hela tiden att dra honom tillbaka till en särskild plats.
Några ögonblick innan bomben smäller får han ögonkontakt med en flicka på museet. Hon har också något att göra med den platsen dit tavlan drar honom, utan att säga för mycket. Theo blir omedelbart förälskad i henne när de möts igen. Hon heter Pippa och är mer skadad av explosionen än honom, är sängliggande och knaprar mediciner som gör henne trött, uppsvullen och förvirrad. Han vill aldrig lämna hennes sängkant.
Theo och tavlan blir liksom till ett efter ett tag. Han förundras över den, kan inte sluta titta men är också högst medveten om hur olagligt det är att han gömmer den under sin madrass. Varenda tidning eftersöker och skriver om Steglitsan, om det långa fängelsestraffet för den som stulit och det stora hittelön till den som lämnar tillbaka den.
Vi följer Theo i tio års tid genom boken. Jag vill inte berätta för mycket, men den är otroligt välskriven, även i sin översättning. En roman om ett sorgligt men i högsta grad händelserikt livsöde. Meningarna här ovanför tycker jag förresten var det finaste i hela himla boken.
Donna Tartt är samma författare som skrev The Secret History, som jag bloggade om i somras.
.
Translation. A review of the Goldfinch by Donna Tartt. A wonderful book.
[…] om du vil ha meir informasjon om innholdet i boka, la óg sandra ut eit blogginnlegg om goldfinch forrige veke! så rart og morsomt når bloggverda er så samankøyrt og ein les og ser på det […]
jag måste säga att jag blev lite besviken på den! många intressanta grejer som kunde ha fördjupats som blev lite hängande. men blir positivt överraskad av hur fin den svenska översättning lät på citaten! brukar aldrig gilla översättningar (den hemliga historien var rätt dåligt översatt). the little friend är annars min favorit-tartt!
Åh jag har länge funderat på att läsa de. Jag gillar också att läsa böcker länge och liksom bära med sig dem ett tag. Det känns ibland som att de får en annan betydelse då. 🙂
Älskar alltid att få boktips här! Har hittat många böcker som blivit superfavoriter hos mig pga din blogg (Murakami bland annat), tack för det! <3 skulle det inte vara kul att ha ett inlägg med boktips folk skickar in? Lite som bästa ögonblick-inläggen fast med litteratur. Bara en idé! Tack för en superfin blogg 🙂
love to see what you are reading:) really liked her first book…am starting reading this one on holiday next week, looking soo much forward to it:) beautytruuth.wordpress.com
Hej Sandra och allihopa! Här kommer en liten kompis-kontaktannons!
Jag är inne i en riktigt dålig period. I höstas tog det slut med min pojkvän pga att han blev kär i en annan och var litegrann otrogen med henne. Jag blev brutalt hjärtekrossad av det, och har så svårt att komma över denna människa men också det som hände, har en känsla av att om jag nån gång hittar kärlek igen är det ändå bara en tidsfråga innan den personen kommer bli kär i en annan! Ett tankesätt jag måste få bort såklart, men jag vet inte hur. Den andra tjejen har varit utomlands sen det tog slut mellan mig och mitt ex, men nu är hon hemma igen och jag mår såå dåligt av tanken att de kanske är ihop nu. Jag oroar mig ofta på stan att de dem, jag bor i gbg och på andra lång är det så lätt att springa på folk t ex. En röra alltihop helt enkelt, och jag har mått dåligt över detta hela hösten och sommaren. Men för att komma till kritan; jag har alltid haft lyxen att ha mycket vänner runt mig, som jag tycker om och kan skratta mycket med. Men nu har så många av mina vänner på en och samma gång flyttat utomlands eller till andra delar av sverige! Och de som är kvar vill sällan ut, och jag har insett det senaste att jag inte haft ett riktigt gapskratt på såå länge! Jag är sååå sugen på att träffa nytt folk. Jag vill ha adrenalinrushen av en galen utekväll där allt kan hända typ.. Jag vill ha nya vänner, helst av allt ett helt nytt gäng! Så om nån i gbg vill hänga med mig, och bara prata eller hitta på nåt, hör av dig:) / emelie
jag har en annan slags fråga. hur mycket superkompisar är gustav och magnus? tycker att dem verkar som en fantastisk kombo!
tack för påminnelsen! måste läsa den, har hört att man inte kan lägga ifrån sig den och sådana är ju de bästa böckerna, dock är det så sällan man stöter på dem. dock är jag en sån som absolut vägrar översatta böcker, vill så gärna läsa författarens egna ord.
Jag lånade den på bibblan förra julen och fick snabbläsa för att hinna igenom den, vilket nog inte var det bästa sättet för jag minns nästan ingenting. Har länge tänkt att jag ska läsa om den långsamt och blev ännu mer sugen nu.
Du verkar vara himla kär i den här boken, ska verkligen försöka läsa den!
Tack för tipset, den verkar jättebra 🙂
Hej och tack för en fin blogg! Du pluggade ju till copywriter på Berghs, alltså inom media och kommunikation, och jag tycker det låter intressant men är livrädd. Allt pekar och säger att jag inte ska välja det, att det är för många som vill syssla med det, DN:s jobbprognos över 2015 säger i princip att en blir arbetslös om jag väljer att ta den karriärsriktingen osv osv. Vad tycker du om detta, som ändå varit i branschen? Var det annorlunda på jobbmarknaden när du pluggade och fick jobb i New York och allt det där? Om ingen i Sverige vill ha en, finns det chans att lyckas där då? Jag vet att alla säger ”följ din magkänsla” men samtidigt är jag genuint rätt för att välja en karriär som bara visar sig vara en återvändsgränd med stängda dörrar och jag vet inte vad jag ska göra
Hej Sandra jag har en fråga. Vad anser du om rökning? Röker du själv regelbundet och när började du isåfall eller feströker du bara?
Vad gör man när man är olyckligt kär, eller i alla fall inbillar sig att man är det?
Någon?
off topic: nu har du och Magnus varit tillsammans ett tag och sådär och trots att din blogg handlar om dig är vi nog många som är intresserade av honom. Kan du inte göra typ en intervju med honom eller något? Om du vill, förstår verkligen om det är privat eller om han inte vill!! Anyway din blogg är mitt ljus i mörkret just nu! Puss <3
Hej Sandra! Behöver akut-tips hur man pussar, kysser & hånglar!
ja gud den verkar så himla bra! väntar på att den ska anlända från amazon. men alltså, jag blir galen på titeln! varför heter den steglitsAn och inte steglitsEn?!
hej sandra!
jag har en fråga och jag vet inte om den redan är besvarad,
men ställer den här endå, (kanske inte får något svar men.. chansar)
När du var ”ny” på att skriva, gick du några skrivkurser eller hur har du gått tillväga? 🙂
Tack för boktipset!
Den var såå så bra. Men lite som att komma ut från en varm bastu när man var klar med den. Lite omtöcknad sådär.
Hej Sandra! Vill verkligen läsa The Secret History och nu även denna bok av henne men är osäker på om jag borde läsa dem på svenska eller engelska. Brukar föredra att läsa på engelska om det är orginalspråket men är tveksam inför såhär långa böcker. Du som läst båda, vad föredrar du?
Sandra, du är min bästa blogg och det känns som att du har så bra svar så jag tänkte lätta mitt hjärta lite om det är okej. Jag fyller 18 om två månader och har aldrig druckit, aldrig ens varit på en ”riktig” fest. Det här med alkohol var blivit ett så stort problem för mig som jag bara ältar och ältar. Ska man dricka, ska man inte, mina föräldrar vill ju att jag ska börja så sent som möjligt, jag är okysst, har aldrig haft en pojkvän och känner mig så himla himla oerfaren, osäker och töntig. Mina vänner pratar om killar hit och dit, nya hångel, galna fester, och jag har inget att säga. Men jag vill inte att min första kyss ska bli med nån full kille på en hemmafest i den här staden jag hatar, som sedan aldrig hör av sig. Jag ser bara inte det roliga i att skaffa killar för en kväll, bli full, göra bort mig, bara ge upp och göra som jag känner att jag borde. Jag vill ha någon att kolla på film med och sova över hos och kanske pussas lite om det inte är för mycket begärt. Förlåt för lång kommentar, känner mig bara sååå borta, gammal, som att aldrig nånsin händer för jag är för feg. Borde jag gå ut och göra det som alla andra gör (super, hånglar, glömmer bort varandra dagen efter) det jag egentligen vill göra för jag vill ha en rolig tonårstid, eller borde jag stanna hemma och kolla på Vänner och fortsätta känna mig oerfaren och töntig? Du är bäst, seriöst.
Vad vackert!
Jag sträckläste nästan hela boken en helg i stugan sent i höstas, i en stol framför brasan. Och jag älskade den. Blev helt uppslukad av personerna och deras förhållande till varandra över tid. Och jag gillade att den var just så långsam och tog tid på sig att utveckla karaktärerna. Tyckte så mycket om Boris och Theos historia, bland alla historier som flätades samman.
Men jag har hört andra som tyckte boken var på tok för lång och långsam. Så det är nog som alltid, smaken är olika. Och tur är väl det!
***SPOILER ALERT*** antar jag så sluta läs ifall du inte vill veta för mycket om huvudpersonerna (avslutar inte slutet men ja ändå). Så STOP SCROLLA VIDARE om du vill läsa boken med blankt sinne.
Jag och min kompis har båda läst och älskat Steglitsan, och har haft långa diskussioner om Theo och Boris relation! Jag var så himla heteronormativ under min läsning och såg den endast som en vänskapsrelation (med lite homoerotiska inslag), men min kompis hade hela tiden sett den som en ren kärleksrelation. Och när hon sa det var det så mycket som gick upp för mig, hur han kan förlåta Boris för allt som han gör, hur han hela tiden går tillbaka till honom och väljer honom. När jag läste såg jag Theo+Pippa som den genomgående kärlekshistorien (ska de få varandra?) men nu har jag faktiskt börjat läsa om den härliga tegelstenen med helt andra glasögon på. Någon annan som känner samma?
MEN SANDRA! Precis samma sak som med The secret History; du måste läsa denna på engelska. Donna Tartts lek med språket och meningsbyggnaden är halva grejen. To die for <3 puss
Hej Sandra.
Jag fyller 20 år 19 februari, och min dröm är att ha en riktig dunderfest. Mitt problem är att jag under de senaste åren varit i ett väldigt destruktivt förhållande och har mått väldigt väldigt psykiskt dåligt och på grund av det isolerat mig och varit dålig på att vara en bra vän som hör av sig och hittar på saker. Det har blivit bättre under året som gått, men jag är fortfarande rädd att det inte är många som vill komma till mig, eller att alla ska ha tråkigt. Och det vill jag ju verkligen inte. Snälla hjälp mig. Hur ska jag göra för att det ska bli kalaskul? Tips på lekar, stämningshöjande saker, eller vad som helst. Snälla snälla.
Ps du är bäst.
hej Sandra!! Tack för världens mysigaste och mest inspirerade blogg! Tänkte bara kolla med dig om du kan avsölja om bok nummer två kommer vara något liknande den först? (JAG ÄLSKAR DEN!!!!)
Tack igen, kram 🙂
Jag läser också Steglitsan nu, på svenska dock, men jag tycker den är fantastisk! Har inte läst The Secret History men det blir nog nästa i så fall. För er som gillar En halv gul sol så kan jag tipsa om Americanah, lätt Chimamanda Adichies bästa bok och så himla viktig just nu.
hej sandra! jag har en liten fråga, skulle du kunna tipsa om några bloggar du tycker om att läsa? det hade varit så kul att se, och dessutom får man ju fler bloggar man kan läsa. om man vill förstås. kram<3
Oj vad hemsk den låter, men den är säkert läsvärd!
Såg på Elsas blogg att du har glasögon som jag så himla gärna vill se. Skulle du kanske vilja visa dem? Och hur kommer det sig att du inte har dem vanligtvis, har du linser då?
Allt gott!
Har hört så mycket bra om den här, måste nog läsa den! Tack för tipset.
Den verkar väldigt intressant 🙂 Det var så längesedan jag läste så det kanske börjar bli dags att ta tag i det där. Har några böcker som väntar på mig och det är ju så härligt när jag väl kommit till ro i sängen och börjat läsa…
Jag älskar både Den hemliga Historien och Steglitsan. Donna Tartt har verkligen en otrolig berättelseförmåga, jag hade aldrig kunnat skriva ens hälften så detaljerat och ändå infånga läsaren i sådan spänning. Hoppashoppashoppas att det inte dröjer lika länge tills hennes nästa roman, som det gjorde senast.
Åh, vill också haka på Cissi ovan och tipsa dig om En halv gul sol Sandra!
Åh blev jättesugen på att läsa den nu!
åh är så spänd på boken, läste Den hemliga historien i gymnasiet. Undrar om du tycker att Steglitsan var bra på svenska eller tror du att du hellre hade läst den på engelska? Jag läste just Den hemliga historien på svenska eftersom det var genom skolan, men vill ju läsa på originalspråk, och mitt hemspråk. Samtidigt får man ofta ett så starkt band till författaren på just det språk man läste dem för första gången. Förstår du hur jag menar? Hur kändes det att läsa ena på svenska?
Fantastisk bok! Tyckte den var mycket bättre än the Secret History!
Det är ganska speciellt att läsa olika människors recensioner av en och samma bok, när man inte själv läst den. Nästan som om det är olika böcker!
Har hört så mycket bra om denna, så nu reserverade jag den på biblioteket. Hoppas att få den till helgen, så har jag att göra. ^__^)
Vi läste den i bokcirkeln (som blev till genom din blogg!), men jag lyckades aldrig, aldrig ta mig igenom den… Så nu ligger den och väntar på ett nytt försök… Kanske får ta tag i det igen i sommar helt enkelt!
fint alltså <3
Kul att läsa om vad du tycker om böcker! Själv älskade jag ”Den hemliga historien!” Sträckläste den och såg fram emot att läsa Steglitsan. Tyvärr blev jag mycket besviken faktiskt, inte alls samma täta handling. Dessutom kändes karaktärer stereotypa tycker jag, kanske hade jag räknat med en mycket mer spännande bok – och att jag därför blev besviken. Älskar att man tycker så olika. Det är det som är så häftigt med böcker! Passar på att tipsa om EN HALV GUL SOL, som jag tycker var gripande, oerhört välskriven och som handlar om Nigeria och Biafra-krisen på slutet av 1960-talet! Trevlig helg!